This thesis interweaves the Reggio Emilia preschool model of atelier (art studio) and atelierista (artist educator), autobiography, timeless and embodied learning. I am interested in exploring approaches in which visual arts education in elementary schools disrupts traditional ways of knowing and learning about art. When an atelierista is embraced in the school environment, a rupture emerges in the landscape of education; one that recognizes the interconnectivity of things, and values difference and unknown. For this reason, I align my research with a form of inquiry – a/r/tography, which acknowledges intertwining roles of artist/researcher/teacher as integral parts of the research process. As such, my own art making is used as a form of inquiry and language in the text of this thesis.

This study articulates Plains Cree Elders and Plains Cree early childhood teachers image of the child. The research was carried out in the spirit of the Reggio Emilia approach to early childhood educationan approach dependent on establishing a locally created image of the child within a cultural context. The data was collected using qualitative and Indigenous research methodologies. According to the Plains Cree Elder participants, learning about the Plains Cree image of the child requires a spiritual and holistic understanding of the child from the moment of conception. The teacher participants hold similar beliefs to the Elders, yet often vacillate between Plains Cree and Westernized images of childhood. For many of the participants, the effects of residential school have been noted as an obstacle, as they strive to draw on the strengths of their traditional Plains Cree teachings when relating to children.

The purpose of the study was to investigate early childhood educators' understandings and beliefs about the role of the early childhood learning environment. In particular, this study was conducted in four Reggio Emilia inspired Canadian childcare and preschool classrooms in order to examine how the fundamental principles of the Reggio Emilia approach were interpreted within a Canadian context. Semi-structured interviews were employed with ten educators to investigate their knowledge, experiences, and beliefs about the learning environment. The data sources included interview notes, audiotapes, and photos of the classroom environment without any child/adult present. The teachers’ beliefs about the role of the learning environment were reflected in materials, aesthetics, and documentation. First, the participants believed that children need to have access to a wide range of materials to stimulate and support their play. Second, several participants stressed the importance of creating the sense of well-being that an aesthetically-pleasing and well-kept classroom provides. Finally, the concept of making learning visible requires a number of participants to collect the children’s works and experiences in as many types of media as possible. The findings suggest that such an interpretation of environment is highly dependent on teachers’ and other adults’ views of development; that variations in practices may reflect cultural differences in both beliefs about, and expectations for, their children. In order to move beyond traditional rituals and responsibilities associated with the early childhood setting, more extensive research in early childhood environments is needed.

Thesis (M.Ed.)--York University, 2005. Graduate Programme in Education. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 136-143). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&res_dat=xri:pqdiss&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR11807

<p>The aim of this study is to examine what preschool teachers within Reggio Emilia inspired early childhood education express as important regarding the physical indoor environment in preschools. The study is implemented with a qualitative method and is based on four interviews with preschool teachers that have been involved in a course on Reggio Emilia. The interviews were complemented with four observations on the departments where the preschool teachers work. A second aim of this study is to examine how the relationship between the teachers statements correlate with the environment they have created at their preschool. The collected material was gathered and then categorized. The result shows that preschool teacher consider how the environment is structured is a central part of learning. It also shows that their statements agreed well, with the environment that they have created at their preschool department. The result also shows some important starting points, in the work with the preschool environment. The teachers emphasized that the environment should be changeable, clear, a complement to the home and inspiring and attractive in order to give children the best possible conditions for learning and development. This is also pointed out as important in research and literature within Reggio Emilia. This means that the preschool teachers have a high awareness, considering the environment's importance and that they implement this in their work.</p> / <p>Studien syftar till att undersöka vad pedagoger inom Reggio Emiliainspirerad verksamhet i förskolan uttrycker som betydelsefullt, gällande den fysiska inomhusmiljön. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och grundar sig på fyra intervjuer som gjordes med förskollärare med olika lång yrkeslivserfarenhet och samtliga med utbildning inom Reggio Emilia. Intervjuerna kompletterades med fyra observationer, på de avdelningar där förskollärarna var verksamma, då studiens syfte även var att se hur relationen mellan pedagogernas utsagor stämde överens med den miljö som fanns på deras arbetsplats. Det insamlade materialet sammanställdes och kategoriserades. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att miljöns utformning är av central betydelse och att pedagogernas utsagor överensstämmer väl med den miljö som de utformat på sin förskoleavdelning. Resultatet visar även några väsentliga utgångspunkter i arbetet med förskolemiljön. Det som pedagogerna betonade var att miljön ska vara föränderlig, tydlig, kompletterande till hemmet samt inspirerande och lockande, för att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Detta påpekas även som betydelsefullt i forskning och litteratur inom ett Reggio Emiliainspirerat förhållningssätt. Detta innebär att pedagogerna har en hög medvetenhet kring miljöns betydelse samt att de implementerar detta i sin verksamhet.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap angående barns inflytande över inomhusmiljöns utformning på förskolan med fokus mot Reggio Emiliafilosofin och Montessoripedagogiken. Det har även varit viktigt att få med barns perspektiv eftersom detta var något vi saknade i den tidigare forskning vi tagit del av.   Som metod för att undersöka barns inflytande över inomhusmiljön gjordes intervjuer med förskollärare och barn. Barnintervjuerna utfördes som en rundtur där barnen delade med sig av sina tankar om förskolans inomhusmiljö. Det gjordes sammanlagt fyra intervjuer, två på vardera förskola.   Intervjuerna tolkades utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet som framkom visade att det fanns både likheter och skillnader i arbetet med barns inflytande över inomhusmiljön inom Reggio Emilia och Montessori. Det visade även att barnens perspektiv användes i olika utsträckning inom inriktningarna vilket resulterar i att barnen har inflytande på olika sätt.

I denna studie har det studerats hur en förskoleverksamhet samverkar med den byggnad som den är verksam i. Genom att studera hur byggnaden påverkar och påverkas av verksamheten, samt hur byggnaden påverkar förskolans identitet, har syftet kunnat besvaras. En fallstudie har genomförts på en förskola som utgår från Reggio Emilias pedagogiska filosofi och är verksam i en byggnad som har miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld. Semistrukturerade intervjuer utfördes med personal på förskolan. Resultaten från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av aktör-nätverksteori samt miljöpsykologi. Resultaten visade att byggnaden har en viktig roll för förskolan och både påverkar och påverkas av den verksamhet som sker där. Byggnaden kan ses som en aktör och fungerar som den tredje pedagogen på förskolan. Byggnaden påverkar även identitetsutveckling. Både platsens och individernas identitet påverkas av byggnadens utformning och kvalitéer. Denna studie bidrar med att öka förståelsen för hur en förskoleverksamhet och byggnad kan samverka.

Young children in the United States spend a considerable amount of time in preschool settings. Preschool teachers have an opportunity to incorporate nutrition and physical activity into their interactions with these children in order to positively influence the health of the children. This qualitative, case study explored how teachers at a Reggio Emilia inspired preschool integrate nutrition and physical activity into their teaching. The research questions that guided this study included, “In what ways do preschool teachers in a Reggio Emilia inspired preschool in the Midwest incorporate nutrition and physical activity in their classrooms?” and “What influences if and how these preschool teachers specifically teach about these fundamental health aspects?” Data collected through interviews and focus groups were organized into categories, both organizational and substantive, and they were supported by a document analysis. Once the substantive categories were determined, category zooming was used to focus on one aspect that surfaced from the data in order to create themes. Specifically, among other strategies, the teachers in this study use introduction, reinforcement, and encouragement to engage children in nutrition and physical activity. Overall, the teachers expressed that they care about the children’s health and that this is the driving force for incorporating nutrition and physical activity into their interactions with the children in their care.

Made available in DSpace on 2016-08-29T14:11:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_9014_KARINA FLEURYtese2015.docUFES.docpara copiadora.doc24set1.pdf: 18254723 bytes, checksum: 16c079271f8b7b2029c1db97b5b23131 (MD5) Previous issue date: 2015-07-24 / Sobre modos e moda: a escritura de Emilia Pardo Bazán e Ilza Etienne Dessaune é um trabalho de pesquisa que traz o olhar focado num possível diálogo entre textos escritos por essas duas escritoras, à luz da teoria e crítica da literatura comparada. Como objetivo analisa os aspectos intertextuais, no que se refere às reflexões sobre a moda e sobre o modo de pensar e de expressar a mulher na sociedade de meados do século XIX ao início do século XX, tema presente tanto nas crônicas de Pardo Bazán como nas de Dessaune, corpus dessa pesquisa. Emilia Pardo Bazán (1851- 1921), espanhola, galega, nascida em La Coruña, tem profícua produção literária e, neste estudo, destacam-se as publicações na seção La Vida Contemporánea, do periódico La Ilustración Artística. Ela é conhecida por liderar a luta na Espanha pelos direitos da mulher à educação e do trabalho remunerado. Ilza Etienne Dessaune (1900 - 1988), brasileira, capixaba, nascida na Vila do Itapemirim, no interior do Espírito Santo, foi cronista de modos e moda da coluna Feminea, da Revista Vida Capichaba, que obteve grande repercussão em terras capixabas. A imprensa foi grande aliada da mulher, que se tornou leitora, mas também colaboradora diretora e proprietária de jornais e revistas. A moda foi a mola propulsora que sustentou e autorizou a voz feminina impressa. Os capítulos deste trabalho dão notícia da investigação histórica feita em fontes primárias e secundárias, bem como da investigação exploratória feita por meio do levantamento bibliográfico e da análise de textos que culminaram na compreensão de nosso objeto de estudo. Serviram de aportes teóricos e críticos autores como Dulcília Helena Buitoni, Ana Maria Díaz Marcos, Guilles Lipovetsky, Hans Robert Jauss, June Edith Hahner, Ana Maria Freire López, Eduardo Ruiz-Ocaña Dueñas, Maria Mirtis Caser e Michelle Perrot.

Examensarbetet undersöker Bildsalens utformning och de verksamheter som bedrivs där. Resonemang om vad vi ska kalla rummet förs. En orientering i tidigare forskning om skolmiljöer görs, med fokus på det som är relevant för just bildsalen. I uppsatsen används ett sociokulturellt perspektiv på lärande med Lev Vygotskijs teorier. Reggio Emilias sätt att se på lärande används som inspiration. En sammanfattning av bildämnets historia görs. Ett antal bildsalar som jag vistats både som elev på 1980 och 90-tal och som student, lärare samt besökare på 2010-talet beskrivs. Egna erfarenheter jämförs med vad andra lärare anser, men framförallt undersöks vad en grupp elever tycker genom med ett designpedagogiskt projekt. Projektet har studerats med etnografiska metoder. Det utfördes på en gymnasieskola norr om Stockholm hösten 2014 med 18 elever. Rummets miljö och funktion som helhet beskrivs, men fokus i undersökningen ligger på möbleringen av rummet och möblernas form och funktion. I uppsatsen redovisas en del av elevernas arbeten mer ingående.I min gestaltning ville jag ta bort fokus från möbler och möblering för att istället titta på kropparnas olika positioner i rummet. Bildämnet har genomgått en stor förvandling från tiden då ämnet kallades teckning till dagens utvidgade bildbegrepp. Nu gör vi så mycket mer mellan dessa väggar. Alla sitter inte vid sin bänk och ritar på ett papper. I utställningen visades fyra genomskinliga kroppar engagerade i olika typer av skapande i olika positioner, stående vid staffliet, liggande på mage för att rita, sittande ”vid datorn” och sittande i en imaginär fåtölj för att teckna. Hjärnan lyser och är sammankopplad med det röda hjärtat för att illustrera att vi använder mer än hjärnan när vi skapar.