Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare. Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats. Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet. Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.

Studien undersökte hur medarbetare såg på företagets varumärke innan påbörjad anställning i förhållande till hur de såg på företagets varumärke i dagsläget. En andra aspekt som undersökningen berörde är vad som influerade företagets ”employer branding-arbete” utifrån ett antal ställda påståenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes på en avdelning inom Saab Group och bygger på ett bekvämlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frågor relaterat till före och under anställning. Studien reliabilitetstestades genom uppdelning i kategorier före (α=0.896) och under anställning (α=0.916). Resultatet påvisade att det fanns vissa signifikanta skillnader vid uppdelning av respondenterna (t(22)=2.960, p=.007), där denna grupp har visat något försämrade attityder mot företaget. Resultatet visade dock också en positiv korrelation mellan grupperna före och under anställning (r=.394, p<.05). Slutsatsen visade att medarbetarna inom avdelningen överlag hade positiva attityder både före och under anställning, dock fanns det vissa skillnader mellan grupper, främst de som var relativt positiva innan anställning

This study was developed during the Swedish spring semester of 2013 for the Bachelor of Science in Business Administration of the now graduates Rafael Moser and Thor-Björn Käck. The students, authors of this research, were selected by ABB Sweden for a research internship on the field of Employer Branding (EB). Employer Branding (EB) is an increasingly popular practice within multinationals. It is applied to develop in the minds of current and potential employees, brand associations related to the organization as an employer. The research problem identified by the authors relates to the lack of reliable measurement of the employer branding process. Therefore, this study consisted of creating a set of indicators or measures of the process’ performance. To do so, the authors relied on theoretical support as well as consistent feedback from Joakim Forsberg, employer branding manager at ABB Sweden. A conceptual model of the employer branding process was developed and internal measures, or Key Performance Indicators (KPI), were placed in the context of the three stage model. The KPI’s were proposed as a solution for the lack of internal measurement of the EB process, and were developed based on the objectives of each stage of the process as well as in Human Resources and Marketing theory. Once the model was developed to the point where internal measures could be incorporated into the EB process, an empirical study was executed and respondents were asked to scrutinize the applicability of the proposed solution in current business environment as well as the applicability of certain KPI’s. Among different findings, results from the empirical study point to a variety of issues that currently inhibit the development of employer branding and consequently its measurement i.e. lack of managerial autonomy, poor integration and communication among departments, misguided resource allocation within EB, etc. Nevertheless, as the experts and professionals interviewed in this research point out, solving the problem discussed in this research with the solution proposed is considered to be the future of employer branding.

Background: In a world that is becoming more knowledge-based and where it gets harder to find value-adding employees, employer branding could be used as a way to attract and retain employees, which later can create competitive advantage. Research Question: In order to experience competitive advantage, how do SMEs use the strategies and tools of employer branding as a way to attract and retain value-adding employees? Purpose: The purpose with this study was to explore how employer branding is used by SMEs as a way to experience competitive advantage. Method: A qualitative research method with six case studies of SMEs located in different industries was adopted. Primary data was based on semi-structured interviews with respondents at the different SMEs. Theoretical framework: With the basis of the RBV, theories about this and the human capital as a resource as well as a competitive advantage, is presented. This continues with theories about the employer brand, attractive attributes about employers, employer branding strategies, and what the outcomes of employer branding is.  Findings and Conclusions: SMEs do not use the strategies and tools of employer branding in the generic way. Instead, much communication is carried out first when the recruitment process starts, with the aim to find employees who could deliver competitive advantage through their fit with the organization. Once onboard, different benefits are provided in order to retain them. Involvement and engagement are the most prominent ones, due to SMEs ability to offer cross-functional management.

Syftet med uppsatsen var att undersöka relationen värdegrund och Employer Branding och dess påverkan på de anställda inom en organisation. Tre frågeställningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre frågeställningar var; Hur påverkar ett aktivt Employer Branding anställdas identifikation med en organisations värdegrund, Hur upplever anställda sina chefers förmedlade värdegrund och I hur stor utsträckning förenklar värdegrunden anställdas dagliga beslutsfattande. Undersökningsmetoden som valdes var kvantitativ med en enkät som undersökningsverktyg. Frågorna i enkäten operationaliserades utifrån uppsatsens teoretiska referensram med fokus på teoribildning utifrån artiklar och böcker som berörde värdegrund, värdegrundens komponenter, Employer Branding, Employer Branding som arbetsverktyg och processen ett arbete med Employer Branding. Operationaliseringen resulterade i tre grupper av enkätfrågorna. Undersökningen genomfördes på IKEA Karlstad som valdes till studieobjekt utifrån geografisk avgränsning och koppling till Universums undersökning Företagsbarometern som utkom 2012. IKEA Karlstad hade närmare 200 anställda vid studiens tillfälle och vi tryckte och delade ut 100 enkäter på plats till IKEAs medarbetare och chefer. Vårt urval blev ett så kallat bekvämlighetsurval där de anställda som fanns på plats besvarade enkäten. Undersökningen tog plats under tre dagar under tre utvalda tidsramar för att på så vis täcka in så stor del av arbetsstyrkans differentiering som möjlig och vi erhöll svar på 89 av de 100 enkäter vi tryckt för utdelning. Undersökningen visade att en internt och externt kommunicerad värdegrund genom Employer Branding bidrar till identifikation hos de anställda samt att chefernas förmedlade värdegrund upplevs tydligt om cheferna uppnår konsonans genom värdebaserat ledarskap. Om en företagskultur är manifest och interna handlingsplaner existerar bidrar det till anställdas tilltro till värderingarna och vägleder dem i deras dagliga beslutsfattande. Kontentan blev att om en kommunicerad och efterlevd värdegrund används på ett konsekvent sätt genom ett aktivt Employer Branding så gynnar det organisationen positivt genom minskad personalomsättning och en rekrytering av rätt personer för organisationen.

Dissertation offers a methodological contribution to empirical studies on employer branding in higher education, exploring a framework for employer brand development. The Organizational Attractiveness Extraction Scale (OAES) was developed and a national study of organizational attractiveness as an employer in 19 Lithuanian higher education institutions (N = 1105) was carried out allowing: to identify the prevailing model of human resource management systems in HEIs; to extract unique employment experience attributes, or an organizational attractiveness mix; to unfold employee expectations of benefits provided by work at a particular HEI; to diagnose the health of HEI’s unintentional employer brand; to discover the gaps of factual and desirable employment experience, indicating the perceived employment experience quality and possible areas for improvement; to differentiate types of attitudinal employee segments; to determine the type of institution’s employment-based identity; to predict affective commitment based on employment experience inputs; to gain generational competence to apply market segmentation approach to employer branding. Based on the synthesis of empirical results, an analytical and typological framework for employer brand development was designed employing OAES methodology, enabling the organizations to strategically build their employer brands, facilitate organizational attractiveness and to differentiate from their competitors in the labor market. / Ši disertacija siūlo metodologinį pagrindimą empirinėms darbdavio ženklodaros aukštajame moksle studijoms, taikant kompleksišką požiūrį į darbdavio ženklo formavimą. Disertacijoje sukurta Organizacinio patrauklumo vertinimo skalė (OPVS) ir atliktas nacionalinis organizacijos, kaip darbdavio, patrauklumo tyrimas 19 Lietuvos aukštųjų mokyklų (N = 1105) leido: identifikuoti vyraujantį darbo santykių modelį aukštojo mokslo institucijose (AMI); išgryninti unikalias AMI darbinės jausenos charakteristikas, sudarančias jų organizacinio patrauklumo kompleksą; atskleisti darbuotojų lūkesčius konkrečios AMI atžvilgiu; diagnozuoti nesąmoningai kuriamo darbdavio ženklo įvaizdį; nustatyti neatitikimus tarp suvoktos esamos ir suvoktos laukiamos darbinės jausenos, įvertinant darbinės jausenos kokybę ir tobulintinas sritis; nustatyti darbuotojų darbinių jausenų segmentus; nustatyti AMI organizacinio patrauklumo tipus; remiantis darbinės jausenos vertinimu prognozuoti emocinį darbuotojų įsitraukimą; įvertinti kartų lūkesčius ir taikyti rinkos segmentavimo požiūrį kartų kontekste darbdavio ženklodaroje. Gautų empirinių tyrimo rezultatų sintezės pagrindu disertacijoje sukurta tipologinė darbdavio ženklo formavimo sistema naudojant parengtą OPVS metodiką, kuri įgalina organizacijas atskleisti ir strategiškai valdyti darbdavio ženklą, didinti organizacinį patrauklumą ir išskirtinumą bei sėkmingiau konkuruoti darbo rinkoje.

Ši disertacija siūlo metodologinį pagrindimą empirinėms darbdavio ženklodaros aukštajame moksle studijoms, taikant kompleksišką požiūrį į darbdavio ženklo formavimą. Disertacijoje sukurta Organizacinio patrauklumo vertinimo skalė (OPVS) ir atliktas nacionalinis organizacijos, kaip darbdavio, patrauklumo tyrimas 19 Lietuvos aukštųjų mokyklų (N = 1105) leido: identifikuoti vyraujantį darbo santykių modelį aukštojo mokslo institucijose (AMI); išgryninti unikalias AMI darbinės jausenos charakteristikas, sudarančias jų organizacinio patrauklumo kompleksą; atskleisti darbuotojų lūkesčius konkrečios AMI atžvilgiu; diagnozuoti nesąmoningai kuriamo darbdavio ženklo įvaizdį; nustatyti neatitikimus tarp suvoktos esamos ir suvoktos laukiamos darbinės jausenos, įvertinant darbinės jausenos kokybę ir tobulintinas sritis; nustatyti darbuotojų darbinių jausenų segmentus; nustatyti AMI organizacinio patrauklumo tipus; remiantis darbinės jausenos vertinimu prognozuoti emocinį darbuotojų įsitraukimą; įvertinti kartų lūkesčius ir taikyti rinkos segmentavimo požiūrį kartų kontekste darbdavio ženklodaroje. Gautų empirinių tyrimo rezultatų sintezės pagrindu disertacijoje sukurta tipologinė darbdavio ženklo formavimo sistema naudojant parengtą OPVS metodiką, kuri įgalina organizacijas atskleisti ir strategiškai valdyti darbdavio ženklą, didinti organizacinį patrauklumą ir išskirtinumą bei sėkmingiau konkuruoti darbo rinkoje. / Dissertation offers a methodological contribution to empirical studies on employer branding in higher education, exploring a framework for employer brand development. The Organizational Attractiveness Extraction Scale (OAES) was developed and a national study of organizational attractiveness as an employer in 19 Lithuanian higher education institutions (N = 1105) was carried out allowing: to identify the prevailing model of human resource management systems in HEIs; to extract unique employment experience attributes, or an organizational attractiveness mix; to unfold employee expectations of benefits provided by work at a particular HEI; to diagnose the health of HEI’s unintentional employer brand; to discover the gaps of factual and desirable employment experience, indicating the perceived employment experience quality and possible areas for improvement; to differentiate types of attitudinal employee segments; to determine the type of institution’s employment-based identity; to predict affective commitment based on employment experience inputs; to gain generational competence to apply market segmentation approach to employer branding. Based on the synthesis of empirical results, an analytical and typological framework for employer brand development was designed employing OAES methodology, enabling the organizations to strategically build their employer brands, facilitate organizational attractiveness and to differentiate from their competitors in the labor market.

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den. Resultatet visar att det som medarbetarna ser som attraktivt är en relativt samlad bild. Däremot när det gäller identifiering med organisationen är resultatet inte lika entydigt. Medarbetarna upplever vidare att kännedomen om organisationen ur ett externt perspektiv är lågt. Förbättringsområden som framträder i resultatet cirkulerar främst kring frågor om kommunikation och förändring. Slutligen kopplas studiens resultat samman med litteratur inom ämnesområdet.

The purpose of this study is to map the activities used for satisfying employee’s needs in an engineering company and with the support of theory concretize their contribution to employee retention and company performance.

Employer branding is a strategic activity that has grown in popularity over the past two decades. Much progress has been made in investigating aspects of employer branding; however, many facets of the process, as it has been conceptualised in the research literature, remain empirically unexplored. The aim of this thesis is to get a deeper, more grounded understanding of employer branding based on an investigation of employer branding processes in practice. Four papers are presented, each providing a new perspective. In the first paper, industry experts??? perceptions of the characteristics of successful and unsuccessful employer brands are used to arrive at a typology of employer branding success. The typology is managerially relevant, providing a means by which firms may assess their employer branding success qualitatively and quantitatively (based on metrics commonly used in practice). Further, theoretical contributions are made by establishing employer branding as a context distinct from corporate and consumer branding, and by providing a basis for assessing variance between employer brands. In the second and third papers, the mechanisms that shape and perpetuate employer brands are explored. Individual (employee) and firm-related mechanisms drawn from the literature are empirically validated in the second paper using qualitative within-case analysis of four employer brands. The firms are from a broad range of industries and are characteristically successful (a pharmaceuticals and a financial services firm) and unsuccessful (a transport firm and a semi-government public utility). The case analysis results in the discovery of additional mechanisms relating to industry-level factors, not previously documented. These findings are built on in the third paper, where cross-case analysis of the same firms is used to establish a set of conditions that support or erode employer branding success. Importantly, theory perspectives outside the traditional domain of marketing (i.e., human resources, organisational behaviour and strategy) are shown to be critical for understanding the process in practice. A taxonomy of generic market segmentation types is used in the fourth paper to investigate the application of market segmentation to employer branding. Market segmentation is shown to provide a useful link between employer branding and broader strategic planning.