Författare: Agnes Asp & Johanna Müller Datum: 2023-05-23 Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi & organisation, 15 HP Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren  Titel: Ansvarsförvirringen - Vem bär ansvaret för arbetet med employer branding? - En kvalitativ studie som belyser organisationers ansvarsfördelning i arbetet med employer branding och att attrahera rätt kandidater. Syfte: Syftet med studien är att bidra med förståelse för hur ansvarsfördelningen görs i organisationer när det kommer till employer branding (EB) och vilken roll fördelningen har i de utmaningar som uppkommer kring att skapa en attraktion hos de rätta kandidaterna för att vilja bli anställda hos en organisation. Metod: Studien behandlar fenomenet ansvarsfördelning i employer branding-arbetet och tog avstamp i en kvalitativ strategi med abduktiv forskningsansats. Studien har även tillämpat en tvärsnittsdesign, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.  Slutsats: Resultatet av studien visar på att ansvaret i organisationer i arbetet med employer branding kan fördelas i ett strategiskt respektive operativt ansvar.  HR-funktionen har ett strategiskt ansvar, medan övriga involverade funktioner som marknadsförings-, ekonomi-, marknads-, och PR-funktionen ansvarar över det operativa och praktiska arbetet med EB. Resultatet visar vidare att det inte finns någon enskild befattning eller funktion som besitter huvudansvaret för EB-arbetet, utan de involverade funktionerna har ett gemensamt ansvar för EB-arbetet. Vi kan med det som utgångspunkt fastställa att det finns en ansvarsfördelning, men ingen som besitter det yttersta ansvaret. Studiens resultat indikerar vidare att organisationer idag upplever utmaningar med att hitta och attrahera rätt kandidater och att ansvarsfördelningen potentiellt kan ha en avgörande och problematisk roll i det.  Nyckelord: Employer branding, rekrytering, ansvarsfördelning, organisationsstruktur / Authors: Agnes Asp & Johanna Müller Date: 2023-05-23 Level: Bachelor thesis, Business administration & Organization, 15 credits Advisor: Annika Schilling Examiner: Mikael Lundgren Title: The responsibility confusion - Who is responsible for the work with employer branding? - A qualitative study that emphasizes organizations' division of responsibilities in the work with employer branding and attracting the right candidates. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how responsibility is distributed in organizations when it comes to employer branding (EB) and what role the distribution has in the challenges that arise around creating an attraction for right candidates to want to be employed by an organization. Method: The study addresses the phenomenon of the distribution of responsibility in the employer branding work and was based on a qualitative strategy with an abductive research approach. The study has also applied a cross-sectional design, with semi-structured interviews as the data collection method. Conclusion: The result of the study shows that the responsibility in organizations in the work with employer branding can be divided into strategic and operational responsibility. The HR function has a strategic responsibility, while other involved functions such as the marketing, finance, market and PR function are responsible for the operational and practical work with EB. The result further shows that there is no single position or function that has the main responsibility for the EB work, the functions involved have a shared responsibility for the EB work. Based on that we can establish that there is a division of responsibility, but no one has the main responsibility. The result of the study further indicates that organizations today experience challenges in finding and attracting the right candidates and that the distribution of responsibilities can potentially play a crucial and problematic role in this. Keywords: Employer branding, recruitment, division of responsibility, organizational structure

Purpose: To explore the interplay between employer branding and place within the Swedish IT sector. To answer the purpose of the study, two research questions have been developed. RQ1: What are IT university students’ perceptions of IT companies employer value proposition (EVP) and to what extent does place play a role in these perceptions? RQ2: How do IT companies use (or not use) place as a part of their EVP to attract potential employees? Methodology: To conduct the study, a qualitative research approach with an exploratory focus in form of semi-structured interviews were used. Six IT students from Luleå University of Technology were interviewed to explore answers related to RQ1, and three IT companies established in Luleå were interviewed to find answers for RQ2. Results: For RQ1, the result showed that the students were attracted to soft values at a potential employer. The place played a major role in the choice of employer as the respondents believe that it directly affects the connection to the place in their daily lives, in terms of well-being, the environment and proximity to family. For RQ2, the result showed that IT companies see the value of students and Luleå as an attractive place to be in and pushes the advantages of the place as a growing city and their respective company’s contribution to local development. Theoretical implications: The study explores the interplay between employer branding (EB) and place, using frameworks related to external employer branding (EEB) value propositions and place attachment (PA). It provides new insights into how students perceive EVP, and the role place has in their choice of employer and that attachment must be built for students to want to stay in the city after graduation. Practical implications: IT companies should emphasize the value in why employees should choose them over another employer, and not just communicate general descriptions about the company image. Efforts are required from the local community to increase the attachment of students and the attractiveness of the place. Students should get more involved in the business life in Luleå to get a more in-depth picture of the IT companies that exist.

Arbetet bygger på teoretiska perspektiv inom employer branding och organisationskultur, där sociologiska teorier används för att belysa och förstå respondenternas erfarenheter och upplevelser. Metoden för arbetet är kvalitativ och inkluderar semistrukturerade intervjuer med ledningsrepresentanter från fem bolag, inom samma koncern, i vatten- & avloppsbranschen. Detta möjliggör en djupgående och kontextualiserad förståelse av deras erfarenheter och perspektiv inom employer branding. Resultatet sammanfattas i nio teman. Företagen tillämpar olika externa strategier för att påverka sin image, strävar efter att bibehålla en familjär kultur trots tillväxt och hoppas framledes kunna minska beroendet av mun-till-mun-marknadsföring. Utmaningar identifieras i att förändra homogena arbetsgrupper och att attrahera en ny generation som ställer andra krav, vilket kräver ett aktivt arbete med employer branding och därpå mer medvetna rekryteringsstrategier.

Titel: Employer branding i matchningsprocesser - En kvalitativ studie om vilken påverkan employer branding har på matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare Syfte: Studien syftar till att inventera och beskriva vilken påverkan employer branding har på matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare vid rekrytering, med utgångspunkt i vad arbetssökande värderar hos arbetsgivare samt vad arbetsgivare värderar hos arbetssökande. Metod: Studien är baserad på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Vidare tillämpar studien en tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien tar avstamp i en etablerad teoretisk grund, vilket har resulterat i identifiering av fyra huvudområden: employer branding, rekrytering, matchningsprocess och arbetssökandes förväntningar på arbetsgivare. De fyra huvudområdena har sedan legat till grund vid utformningen av intervjuguiden. Slutsats: Studiens resultat visar att employer branding har en betydande roll för att uppnå en precis matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. Genom att tydligt kommunicera organisationens identitet kan arbetsgivare attrahera och behålla högkvalificerade talanger. Studien har även resulterat i att en kontinuerlig anpassning av organisationens strategier kring employer branding är nödvändig för att möta förändrade förväntningar på arbetsmarknaden. Ett starkt employer brand differentierar organisationer och bidrar till att säkerställa en optimal matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. / Title: Employer Branding in Matchmaking Processes - A qualitative study on the impact of employer branding on the matching process between job applicants and employers Purpose: This study endeavors to inventory and describe the influence of employer branding on the matchmaking process between job applicants and employers during recruitment, with a focus on the attributes valued by job applicants and employers alike. Method: Employing a deductive research approach and a qualitative research strategy, this study employs a cross-sectional design utilizing semi-structured interviews as the primary data collection method. Rooted in an established theoretical framework, the study identifies four principal domains: employer branding, recruitment, matchmaking processes, and job applicants' expectations of employers. These domains underpin the construction of the interview guide. Conclusion: The findings underscore the pivotal role of employer branding in facilitating precise alignment between employers and job applicants. By articulating the organization's identity, employers can effectively attract and retain highly skilled talents. Additionally, the study underscores the imperative of continually adapting organizational employer branding strategies to address evolving expectations in the labor market. A robust employer brand serves to differentiate organizations and fosters optimal alignment between employers and job applicants.

Employer branding är ett omfattande begrepp som används i många organisationer. Syftet med denna studie är att beskriva hur kommuner använde sig av employer branding utifrån att behålla och attrahera kompetens. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med 20 frågor som utformades utifrån vår teoretiska referensram, samlades data in från fem olika HR befattningar i varierande åldrar och kön från 5 kommuner. Dessa kommuner låg i samma geografiska område. Vi gjorde intervjuerna på plats förutom från en respondent som gjordes på Skype. Efter intervjuerna så analyserades data med hjälp av vår teoretiska referensram. Genom empirin identifierades teman som utgick employer branding för att attrahera och behålla kompetens. Samt utmaningar som finns i kommunerna och hur dessa hanteras genom employer branding. Därefter kunde kategorier urskiljas utifrån temat hur kommuner använder sig av employer branding, vilket var varumärken, extern och intern branding. Utifrån det andra temat utmaningar kunde kategorierna urskilja ett rekryteringsbehov utifrån demografi, fördomar gentemot offentlig verksamhet och problematiken att attrahera unga och nyutexaminerade.Genom den empiriska analysen och slutsatsen visade sig att kommunerna använde sig av exponering i fysisk form och på digitala plattformar för en extern employer branding. Genom att få sin personal att trivas, införa ambassadörskap i organisationen och använda aspekter ur talent management som kompetensutveckling, så användes intern employer branding. Utmaningarna hos kommunerna var att kunna informera externt och internt om hur offentlig verksamhet arbetar, attrahera mer unga genom incitament och olika plattformar samt hitta tillvägagångssätt för att få människor att arbeta heltid istället för deltid. / Employer branding is a comprehensive concept used in many organizations. The purpose of this study is to describe how municipalities used employer branding to retain and attract competence. This was done through a qualitative semi-structured interview with 20 questions. The questions were designed based on our theoretical frame of reference. The data was collected from five different HR positions in varying ages and gender, originated from five different municipalities. These municipalities were in the same geographical area. The interviews was made in person apart from one interview which was done on Skype. After the interviews, the data was analysed using our theoretical frame of reference. Through empirics, themes were identified that were based on the koncept employer branding to attract and retain skills and what challenges exists and how they are handled through employer branding. Subsequently, categories could be distinguished based on the theme how municipalities use employer branding, which was branding, external and internal branding. Based on the second theme challenges, the categories were able to distinguish a need for recruitment based on demographics, prejudices against public activities and to attract young and new graduates.Through the empirical analysis and conclusion, it turned out that the municipalities used exposure in physical form and on digital platforms for an external employer branding. By getting their employees thriving, introducing ambassadorship in the organization and using aspects from talent management as competence development, internal employer branding was used. The challenges faced by the municipalities and how they are handled through employer branding were to inform externally and internally about how public activities work, attract more young people through incentives and different platforms and find ways of getting people to work full time instead of part-time.

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies’ corporate values. / Titel: Employer Branding och sociala medier – den moderna tidens ARUBA Författare: Daniel Weiderstål och Marcuz Källqvist Handledare: Mårten Hugosson Examinator: Karl W Sandberg Program: Högskolan Dalarna, Personal- och arbetsliv, vårterminen 2016 Ämne: Examensarbete för kandidatexamen inom Personal- och arbetsliv, 15 hp Nyckelord: Employer Branding, attractiveness, sociala medier, rekrytering, retention, arbetsgivarvarumärke Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att som arbetsgivare skapa attraktivitet genom arbete med Employer Branding och hur det utförs inom utvalda svenska organisationer. Detta speciellt med avseende på hur sociala medier används som verktyg och hur detta påverkar rekryteringsprocesser Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär där vi utfört en fallstudie. Sedan har det empiriska materialet analyserats med den utvalda litteraturen Empiri: Den empiriska datainsamlingen har utförts i form av sex semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna representerar sex olika organisationer inom tre olika sektorer; tjänsteproducerande, varuproducerande samt landsting Slutsats: Studiens slutsats är att analyserade svenska organisationer använder sociala medier i sitt arbete med Employer Branding och för att attrahera kompetens. Hur detta utförts skiljer sig dock mellan organisationerna som deltog. Dessutom betonas inledningen och avslutningen av kompetensförsörjningen och att det är viktigt att lägga vikt vid dessa delar för att skapa konkurrensfördelar i arbetet med Employer Branding. Organisationer i Sverige måste också utforma en konkret strategi i sitt arbete med Employer Branding med syfte att kommunikationen via sociala medier når ut till den önskade målgruppen.

Bristen  på  kompetent  och  utbildad  arbetskraft  inom  det  tekniska  området  är  påtagligt  för  många  organisationer  idag  och  Indexator  Rotator  Systems  är  en  av  dem.  Det  geografiska  läget  för  företaget  Indexator  Rotator  Systems  presenterar  ännu  en  utmaning  i  konkurrensen  om  arbetskraften  med  andra  arbetsgivare.  För  att  trygga  en  långsiktig  kompetensförsörjning  krävs  därför  en  strategi  och  en  detaljerad  handlingsplan  om  vad  den  framtida  arbetskraften  söker  och  prioriterar  hos  arbetsgivare.  En  handlingsplan  bör  även  innehålla  hur  man  ska  komma  fram  till  och  synas  hos  den  aktuella  arbetskraften.  Med  hänsyn  till  Indexator  Rotator  Systems  geografiska  läge  blev  det  också  aktuellt  att  undersöka  hur  långt  studenter  är  beredda  att  pendla  till  en  arbetsgivare.  Kvantitativ  metod  användes  för  att  operationalisera  frågeställningarna  och  studien  genomfördes  med  hjälp  av  en  enkät.  Enkäten  delades  ut  till  ungefär  160  ingenjörsstudenter  med  endast  ett  mindre  bortfall.  Resultatet  visar  för  det  första  att  studenter  börjar  med  att  söka  jobb  inom  deras  utbildningsområde  i  slutet  av  utbildningen  och  att  personliga  kontakter  tillsammans  med  företagens  hemsidor  verkar  vara  den  mest  använda  kanalen  vid  jobbsökning.  Studie  bekräftade  även  vad  tidigare  undersökningar  kommit  fram  till  gällande  den  längsta  acceptabla  pendlingstiden  som  ligger  runt  40  till  45  minuter.  Resultatet  från  denna  studie  tillsammans  med  tidigare  forskning  visar  att  det  är  lärandet,  innovationen,  ledarskapet  och  arbetskulturen  som  studenter  särskilt  prioriterar  hos  sina  framtida  arbetsgivare.  Tillsammans  med  den  tidigare  forskningen  från  liknande  kontexter  i  bland  annat  Norge  dras  därför  slutsatsen  att  en  organisation  i  Skandinavien  gynnas  mer  av  att  satsa  på  immateriella  värden  för  att  attrahera  arbetskraften  än  att  satsa  på  materiella  värden  som  exempelvis  lön.

Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

Den ökade konkurrensen om specialiserad kompetens är idag påtaglig för många arbetsgivare. Svensk industri är en av de branscher som berörs av detta och då framför allt på grund av en ökad brist på ingenjörer. Organisationen AB är en av aktörerna där denna utveckling är aktuell och kompetensbristen gör att organisationen behöver en effektiv strategi för att säkerställa en stabil kompetensförsörjning. Ett led i utformandet av en strategi innebär att undersöka vilka värden och villkor potentiella arbetstagare prioriterar vid val av arbetsgivare. Denna studie ämnade därför att undersöka ifall organisationens kommunicerade värden och villkor överensstämmer med vad ingenjörer inom generation Y önskar hos sin arbetsgivare. För att operationalisera syfte och frågeställningar användes både en kvantitativ och kvalitativ metod, och studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med HR- och marknadsansvariga på organisationen samt via en enkät som delades ut till 52 ingenjörsstudenter vid Umeå universitet. Resultatet visar att organisationen främst vill attrahera ingenjörer med sina värdeord men lägger också vikt vid karriärmöjligheter och personlig utveckling samt ett gott arbetsklimat. Resultatet från enkäten belyser att trevliga arbetskamrater, gott ledarskap samt att ha ett intressant och meningsfullt arbete är det som ingenjörerna lockas mest av.

Seminario para optar al grado de Ingeniero Comercial, Mención Administración / Hoy en día son los jóvenes profesionales quienes se están transformando en los protagonistas del mercado laboral, trayendo consigo, nuevas ideas y motivaciones, distintas a generaciones anteriores; algo que debiese ser entendido por las organizaciones para poder aprovechar sus habilidades, y contrario a lo que se podría pensar, no se logra a cabalidad hoy en día, existiendo altos niveles de rotación o fuga de talentos. Es así como las empresas debiesen ajustar su propuesta de valor de empleo conociendo cuales son los intereses puntuales de la Generación Y para el caso Chileno. La investigación realizada busca determinar cuáles son las dimensiones que debiesen ser tomadas en cuenta en las prácticas de Employer Branding, en cuanto a atracción y retención de jóvenes profesionales. A través de una investigación de tipo exploratoria se encuestó a jóvenes profesionales pertenecientes a la “Generación Y” y sus preferencias por dimensiones previamente determinadas gracias al marco conceptual y caracterización de los jóvenes, desde esta y gracias a un análisis multivariado se determinó la validez de estas dimensiones, a su vez que analizo el peso relativo de estas dimensiones en la decisión de trabajar en una empresa o no, contrastado con variables demográficas. La investigación determino la validez de siete dimensiones las cuales pueden ser agrupadas en dos grupos, las que llamaremos Dimensiones Críticas y Dimensiones Complementarias al momento de tomar la decisión si trabajar en una empresa o no.