<p>An earlier corpus study on Swedish university students’ errors concerning the use of apostrophes when writing in English (overuse, omission and misplacement) is contrasted to a new corpus study of upper secondary pupils’ texts. The results turn out to be similar: omissions are numerous among the upper secondary pupils, but overuses negligible. The proportionally most common errors are omissions in genitive constructions. This is contrasted to the views of the classes’ teacher, who perceived contractions to be more problematic due to these errors being more numerous. The essay also briefly deals with the teaching and the future of the apostrophe.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;</p><p>Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?</p><p>Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?</p><p>Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.</p>

I dagens samhälle är kunskaper inom det engelska språket en förutsättning för att kunna ta till oss information och kommunicera. Läsförståelse och lässtrategier är därmed viktigt för att eleverna ska kunna utvecklas till väl fungerande medborgare. I vår litteraturöversikt undersöker vi vilka lässtrategier eleverna använder för att skapa förståelse av läsning vid engelska som andra- och främmandespråk. Även eventuell utveckling av elevernas lässtrategier undersöks, samt vilken inverkan lärarnas interventioner av lässtrategier har på elevernas förståelse. Resultaten visar att där finns ett samband mellan elevernas ålder och deras användning av lässtrategier och att lärarnas interventioner har stor betydelse för elevernas användande av lässtrategier.

Sammanfattning Engelskan har en central roll inom många domäner i dagens samhälle och som ett resultat av digitaliseringens framgång under början på 2000-talet möter vi engelskan dagligen. Digitaliseringen har även bidragit till att barn och ungdomar möter stora mängder engelska på sin fritid, bland annat genom musik, datorspel och sociala medier. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om informell inlärningen av engelska där fokus kommer att ligga mot grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte användes tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om informell inlärning av engelska? Hur framställs den informella inlärningen i forskningen som analyseras? Vad fastslår forskningen att den informella inlärningen av engelska har för effekt på elevers språkinlärning och har den inflytande på engelskundervisningen? Genom noga formulerade urvalskriterier och sökord identifierades nio vetenskapliga artiklar genom flera databaser som sedan användes för att kartlägga forskningen. Det visade sig att det är vanligt att undersöka relationen mellan tid som har tillägnats en speciell aktivitet och effekten som den informella inlärningen har på deltagarnas språkinlärning och språkkunskaper. Inom forskningsfältet används både kvantitativa metoder och en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att genomföra undersökningar om olika former av informellt lärande. Forskningen visar att informell inlärning har en tydlig effekt på språkinlärningen. Begreppet informell inlärning har likställts i forskning med begreppen extramural engelska och incidental learning och omfattar den inlärning av det engelska språket som sker antingen medvetet eller omedvetet för eleverna utanför skolans väggar i den egna miljön. Resultatet i forskningen visar bland annat att elevers ordförråd utökas och förbättras, att självinsikten kring den egna språkförmågan blir större och att översättningsförmågan till och från förstaspråket till andraspråket blir bättre.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska används i andraspråksundervisningen i det engelska och spanska klassrummet på gymnasiet, samt om vi kunde identifiera några tydliga skillnader och/ eller likheter mellan en skola med respektive utan språkprofilering. Vi har observerat två engelska- och två spanskalektioner i vardera skola och använt oss av en kvantitativ analysmetod. Resultatet visar att svenska används mer frekvent i det spanska klassrummet jämfört med det engelska och för skilda syften. Vi kunde konstatera att lärarna i det spanska klassrummet främst använde sig av svenska med syfte att förklara eller förtydliga vid olika situationer i undervisningen. I det engelska klassrummet användes däremot majoriteten av svenskan i de fall när läraren undvek att översätta enstaka ord till engelska. Slutligen har vi även kunnat identifiera skillnader mellan skolornas spanska klassrum, där det visade sig att svenska förekommer betydligt mer ofta inom alla kategorier i skolan utan språkprofilerig. Däremot kunde vi inte identifiera några tydliga skillnader mellan de olika skolornas engelska klassrum.       Nyckelord: Andraspråksinlärning, svenska, spanska, engelska, utbildning, kodväxling,

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning. I studien redogörs också för andra faktorer än processbarhet som kan påverka elevernas förmåga att ta in grammatisk information. Input hypotesen utgör en viktig del i studien och resultaten visar att eleverna i försöksgruppen i hög grad påverkas av det affektiva filtret som gör att de inte är mottagliga för undervisning. Resultaten av jämförelsen mellan försöksgruppen och kontrollgruppen visar att intensiv träning i vissa grammatiska moment inte gör att samma konstruktion uppträder oftare i elevernas uppsatser.</p>

This is a study of two English textbooks for the courses English 5 and English 6 for the Swedish Upper Secondary School. The main aim of this study was to determine whether men or women are over-represented in textbooks and whether or not the men and women in the textbooks convey harmful or otherwise negative stereotypes in breach of the curriculum’s standards. The results show that men are over-represented in both textbooks. The results also show that men are featured more frequently than women in both text and in pictures and that men are more frequently portrayed in a stereotypical way in pictures than in text. However, the study has also found that women, while given less room in the textbooks, are not portrayed stereotypically neither in text nor in pictures.

Elevers vardag består till stor del av skärmar. För många elever är datorstolen eller tv-soffan det första de sätter sig i när de kommer hem från skolan. Detta datorspelande har bekymrat en del föräldrar och även lärare. Påverkar detta våra barn och elevers prestation och förmågor som de behöver använda i skolan? Fler och fler studier och artiklar skrivs och undersökningar utförs kring den nya generationen som inte kan låta bli alla skärmar och att spela dator-och tvspel i timmar i sträck. Finns det några positiva sidor med det här fenomenet? Kan det även vara så att det går att ta in denna värld bakom skolans dörrar och med hjälp av den motivera eleverna och faktiskt lära sig från spelen och utöka sina språkliga förmågor? Att detta är möjligt har visats av flera forskare och i vår litteraturstudie sammanfattar vi olika syner och teorier inom ramarna för detta arbetsområde. Vår studie syftar till att ta reda på hur datorspel kan användas i undervisningen och hur det kan påverka det engelska ordförrådet hos våra elever. Vi har också försökt bilda oss en uppfattning om vilken typ av genrer inom datorspel som bäst gynnar elevernas engelskkunskaper och vilken inverkan det språk som används i spelvärlden kan ha på den formella engelska som lärs ut i skolan. Vi presenterar även olika sorters speltyper och resonerar kring vilka som kan motivera eleverna till att lära sig samtidigt som de har roligt och förbättrar sina engelskkunskaper. För att få svar på våra frågor har vi granskat vetenskapliga artiklar och litteratur som vi har funnit via olika sökmotorer på internet. Vi har kommit fram till att spelvärlden på flera olika sätt kan påverka elevernas språkliga förmågor, men att det krävs en involverad och kunnig lärare för att ta vara på möjligheterna som ges.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie medfenomenologisk ansats. Problemområdet som ligger till grund förstudien är att tidigare forskning visar att språkliga strategier ärkomplexa att utveckla och observera hos elever. Problematiken kaninnebära svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elever attutveckla språkliga strategier. Syftet med studien var att undersökahur lärare upplever och beskriver sitt arbete med språkligastrategier. Slutsatsen är att lärarna i studien talar om utveckling avspråkliga strategier som socio-affektiva. De språkliga strategier sombeskrivs av lärarna är konkreta och innebär till största del att göra sigförstådd genom att kunna omformulera sig vid problem, samt attförstå genom att lyssna till helheten och de ord som är bekanta.Ytterligare fördjupning skulle kunna ske inom de olika kategoriernaav språkliga strategier och vidare forskning kring metakognitivastrategier och kognitiva strategier upplevs som nödvändigt.