No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida datorspel kan utveckla ungdomars språkförråd i engelska samt hur datorspel kan användas i undervisningssyfte. En del studier menar på att datorspel kan vara hämmande för elevernas lärande samt att de kan utveckla ett aggressivt beteende. Forskarna är inte eniga kring detta och ger ingen tydlig bild på hur datorspel påverkar ungdomar som spelar längre perioder. Det finns otaligt många olika datorspel som erbjuder olika sätt att interagera och lära sig nya engelska ord. Skolan har i uppdrag att introducera olika medier för att utveckla kunskaper inom engelskämnet. Denna studie undersöker ifall datorspel kan vara ett av dessa och hur de skulle kunna användas och studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori. Vi har sökt bland databaser efter artiklar som behandlar hur datorspel kan påverka ungdomar språkligt, som har engelska som sitt andraspråk. Studien avgränsas till artiklar som undersöker ungdomar mellan åldrarna 9 till 16 och deras relation till datorspel. Resultatet grundar sig även på internationella studier, dock är majoriteten genomförda i Sverige, eftersom syftet berör svenska skolungdomar. Resultatet påvisar att datorspel kan bidra till ett utökat ordförråd bland ungdomar som har ett intresse för datorspel. För att datorspel skall kunna användas som ett framgångsrikt verktyg i undervisningssyfte, fordras engagemang hos läraren samt välplanerade lektioner med välutformat lärarmaterial. Dock visar studien på ett antal olika problem som är kopplade till användandet av datorspel i klassrummet. Det främsta problemet berör utgifterna kopplade till införskaffandet av datorer utrustade för att kunna hantera moderna datorspel. Ett annat problem som lyfts fram är kopplat till den tid som datorspel kräver för att ungdomar ska utvecklas språkligt.

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

InledningForskning visar att elever i allt större utsträckning lär sig engelska såväl på fritiden som i klassrummet. Elever spenderar totalt mer tid att se på TV än de befinner sig i klassrummet. Detta skulle kunna innebära en enorm källa till språkinlärning där eleverna lär sig av egen vilja, dock har eleverna sällan något inflytande över det material och lektionsinnehåll som används i engelskundervisningen. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av hur engelskan och förkunskaperna i språket hos elever har förändrats över tid.SyfteSyftet med den här undersökningen är att undersöka lärares erfarenheter av hur engelska språkets roll i elevers liv har förändrats över tid och vilka effekter detta har fått för deras undervisning.- Hur upplever lärare att elevers förkunskaper i Engelska språket har förändrats över tid?- Vilka sorters fritidsengelska upplever lärarna att elever stöter på under sin fritid?- Hur resonerar lärare kring möjligheten att använda elevernas fritidsengelska för att höja motivationen i engelskklassrummet?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av engelsklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att samtliga lärare ser en stor förändring i förkunskaper hos eleverna när de jämför undervisningen nu och från när de började arbeta. De uttrycker att informellt lärande sker via olika sorters aktiveteter såsom TV, musik, digitala spel och resor. Samtliga fem lärare anser att integration mellan fritidsengelskan och klassrumengelskan är en möjlighet. Dock är de även eniga om att elever utsätts för en viss sorts engelska på sin fritid och därför borde arbeta med engelskan på ett annat sätt i skolans undervisning.

No description available.

Då vi lever i en allt mer globaliserad värld är det till sin fördel att bemästra det engelska språket. Det är ett internationellt problem att elever avstår samtal på engelska i engelskundervisningen. En kombination av erfarenheter och forskning påvisar att samtal på engelska har minskat i skolan medan samtal på engelska utanför skolan har ökat. Detta var ett problemområde vi ville undersöka närmare, vilket mynnade ut i följande syfte och forskningsfrågor. Med hänsyn till problemområdet är syftet med denna empiriska undersökning att förstå elevers upplevelser av muntlig kommunikation i engelska och mer specifikt besvara frågeställningarna: Hur upplever elever att samtala på engelska i och utanför skolan? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever upplever skolengelska och fritidsengelska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har hermeneutik använts som teoretiskt ramverk. Insamlingsmetoderna resulterade i material från 47 enkäter och 6 intervjuer. Det insamlade materialet har tolkats med hjälp av en hermeneutisk tolkningsprocess. Resultatet visar bland annat att elever upplever samtal på engelska som roligt när det är fritt att samtala med vem man vill och om vad man vill. Resultatet visar även att elever upplever en användbarhet med att kunna samtala på engelska både i och utanför skolan. Den didaktiska implikationen är att elever bör erbjudas en större frihet när det gäller att samtala på engelska i klassrummet. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka problemområdet kring varför elever föredrar att samtala på engelska på rasterna gentemot engelsklektionerna.

De senaste åren har resultat från nationella prov indikerat på att den muntliga förmågan inom engelska har avtagit. Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva vad forskning säger om vad som får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska utifrån kommunikationens innehåll. Utifrån frågeställningen: Vad motiverar elever till att samtala på engelska i klassrummet? har vi systematisk tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation och andraspråk. Resultatet visar att spel och videosamtal motiverar elever till att samtala på engelska och att deras självbild är en viktig aspekt inom motivationen. Resultatet visar även att lärarens interaktioner i klassrummet påverkar elevers motivation till samtal. Enligt vår kunskapsöversikt säger forskningen att spel, yttre motivationsfaktorer, tekniska hjälpmedel och elevers självbild får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska. Den didaktiska implikationen av vår kunskapsöversikt är att lärare bör vara öppna för dessa fyra svar på vad som motiverar och det bör vara en del av lektionsplaneringen. Ute i verksamheten hade det varit intressant att följa upp vilken utveckling samtal på engelska får av att spela spel. Det hade även varit intressant att forska vidare kring ytterligare metoder lärare kan använda för att motivera elever till samtal på engelska.

BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden. Under dessa undersökningsområden visade det sig att barnen svarade och resonerade på liknande sätt, fast på olika nivå utifrån ålder. Barn i alla åldrarna visade sig vara mycket positiva till engelska. De hade också en stor förståelse för engelskans influenser i vår vardag och i våra liv. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Tidigare forskning i ämnet fokuserar kring lärarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsättas för målspråket så mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lärare och elever samt hur läraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att få eleverna att våga prata engelska och utveckla sin muntliga förmåga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet på engelskan, och har därför använt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lärarna framhåller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfär i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det är viktigt att tala mycket engelska på lektionerna och samtala med eleverna om att vägen till ett nytt språk går genom misstag och felsägningar. Lärarna säger enigt att eleverna också måste få en väl motiverad mening med varför de ska lära sig engelska och varför det är så viktigt att kunna.

<p>Barn och ungdomar ägnar idag en betydande del av sin fritid till datoranvändning. I denna uppsats har vi valt att undersöka datoranvändningens eventuella effekter på ungdomarnas betyg i språk. Uppsatsens syfte är att undersöka om man kan se samband mellan, dvs. positiva eller negativa effekter på, betygen i engelska hos elever i år 9 och deras datoranvändning utanför skoltid. Utifrån detta har vi även undersökt vilken typ av datoranvändning som har dessa effekter, hur lång tid framför datorn som motsvarar dessa resultat, samt om det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning och deras mätbara språkkunskaper. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät kring datoranvändning utanför skoltid där 94 elever i årskurs 9 deltog. Elevernas svar analyserades med hänsyn till deras kön samt betyg. Resultaten visar att skillnaderna i hur eleverna använder datorer är större mellan könen än mellan de olika betygskategorierna. Pojkarna i undersökningen har ett högre snittbetyg i engelska än flickorna, de uppger att de använder engelska i högre utsträckning, och de spelar online-spel och andra datorspel betydligt mer än flickorna. Flickorna i undersökningen använder framförallt chat som aktivitet vid datorn, och detta gör de främst på svenska. Vår undersökning visar även att flickornas snittbetyg i svenska är betydligt högre än pojkarnas. Resultaten tyder på att pojkarnas engelskbetyg är högre ju mer de uppger att de använder engelska vid datorn. Flickornas engelskbetyg följer inte samma mönster. Däremot har flickorna högre betyg i svenska ju mer datoranvändning de uppger. Vår teori är att detta har ett samband med att pojkarna använder mer engelska vid datorn än flickorna. Vi har inte kunnat påvisa att datoranvändningen har några negativa effekter på elevernas betyg, oavsett användningens omfattning eller innehåll. Vår slutsats är därför att datoranvändning utanför skoltid kan ha ett positivt samband med elevernas språkutveckling. Detta bör enligt vår mening uppmärksammas och tas i beaktande såväl för betygssättning som för att stärka elevernas motivation inom språkundervisningen.</p><p>Beskrivning: Children and young people nowadays spend a substantial part of their spare-time using computers. Often, media focuses on its negative effects. In this paper, we have chosen to study the effects computer use has on the grades students receive in language courses, specifically in the 9th grade. The focus of this study is to see if there is a link between 9th grade students’ grades in English and their spare-time use of computers, and whether it has a positive or negative effect. On the basis of this question, we studied what type of computer use had these effects, what amount of time in front of the computer corresponds to these results, and whether girls’ and boys’ computer use and measurable language skills differs. The study was conducted using questionnaires concerning spare-time computer use. 94 9th grade students participated. The answers were analyzed based on the students’ sex and grades. The results show a more significant difference between the two sexes than between the grades received where computer activities are concerned. The boys in the study were found to have a higher average in English than the girls. The boys also state that they use English to a greater extent, and that they play online games and other computer-games more frequently than the girls. The girls of our study stated that chatting is their prime computer activity, and it is conducted in Swedish. Our study also shows that the girls have a significantly higher average in Swedish than the boys. The results seem to indicate that the boys have higher grades in English the more they say they use English at the computer. The girls’ English grades do not follow the same pattern. On the other hand, the girls’ grades in Swedish are higher the more they say they use the computer. Our theory is that this is related to the fact that boys use more English when using the computer than the girls do. We have not been able to show any negative effects on the students’ grades due to computer use, regardless of its extent or content. Our conclusion is therefore that computer use in the spare-time may have a positive effect on the students’ language acquisition. We mean that this knowledge should be considered for grading as well as for motivating students in language classes.</p>