Syftet med denna studie har varit att undersöka mellanstadielärares syn på motivation, och söka svar på hur de arbetar för att motivera sina elever i deras engelskspråkiga inlärning. Således har syftet varit att undersöka huruvida mellanstadielärare visar en medvetenhet kring motivationsstrategier i sitt dagliga arbete. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in med semi-strukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar på att deltagande lärare har en gemensam syn på motivation, nämligen att en motiverad elev uppvisar en vilja att lära och förstår syftet med inlärningen. En motiverad elev beskrivs även som aktiv och visar ett mod att våga använda sina språkliga kunskaper. Resultatet visar också att deltagande lärare använder sig av motivationsstrategier i sin undervisning som korrelerar med vilken typ av strategier forskning menar är de viktigaste för att motivera elever att lära. Strategier som dessa är att som lärare föregå med gott exempel, undervisa med entusiasm, skapa goda relationer med eleverna och variera undervisningen och göra eleverna delaktiga. Avslutningsvis visar denna studies resultat att det inte går att blunda för den roll lärare har i elevers motivationsarbete. Deltagande lärare och forskning menar att läraren har goda möjligheter att motivera sina elever i deras språkinlärning så länge läraren har rätt typ av verktyg, och är medveten om både sina möjligheter att påverka motivationen och om de motivationsstrategier som finns. De slutsatser som kan dras utefter studiens resultat är att det är en fördel för undervisande lärare att vara medveten om vilka möjligheter läraren har att motivera eleverna att lära engelska. För att utveckla forskningsfältet än mer skulle en liknande studie kunna kombineras med intervjuer av elever samt observationer utav lärarnas motivationsarbete. Detta för att få fler perspektiv än vad denna studie gett.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras. / This study is regarding a number of teachers’ view of how they are using film and other multimedia tools in their teaching of English. A part of the investigation regards the teachers’ different views of the curriculum. To give a fair picture of the teachers views of study materials is the work containing a shorter analysis of how to, regarding to scientists, teachers should use study materials in school today. In relation to the debate about study materials and a variety of teaching is there a discussion about the teachers’ view of motivation and the pupils’ interests in language. The teachers’ view of work with movies is enlightened in a sociocultural perspective were the conversation and groups affect on learning is discussed.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky’s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction. Furthermore, the syllabus is discussed and the use of it debated from both a teacher and pupil point of view in relation to the teaching of English through fictional literature.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat. Resultatet visar att dialogversionen med endast svenskt tal värderades högre i samtliga påståenden samt fick inga övriga reaktioner från informanterna, till skillnad mot den engelskinfluerade versionen där många av informanterna angav att de reagerade på personens “svengelska” och versionen värderades lägre i alla påståenden. I denna uppsats presenteras resultatet av denna undersökning tillsammans med tidigare forskning kring attityder mot språkpåverkan och vad detta betyder för svenskan.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / Pp. 183-198: Bibliography.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

<p>The overall aim of this essay was to investigate what attitudes some English teachers and pupils in 9th grade in Sweden have towards oral communication in the teaching of English. I wanted to find out why oral communication is an important part of the teaching of English, what factors teachers and pupils believe contribute to orally active pupils in the English foreign language classroom and what English teachers think of the assessment of pupils' ability to express themselves orally in Englsih. I have interviewed three English teacers, and 85 pupils have answered a questionnaire. The result show that the techers and a majority of the pupils think that oral communication is an important part of the teaching of English, mainly because of the fact that being able to express yourself orally in English today is of great importance and because through this the pupils get to use the English language a lot themselves. Factors that contribute to verbally active pupils in the English classroom are a safe classroom atmosphere, pupils' self-esteem, small groups, meaningful assignments, enthusiastic and encouraging teachers and motivated pupils. The result also show that the teachers believe that the assessment of the pupils' oral ability is hard because it is not as concrete as other skills that they assess in the English foreign language classroom. Other reasons why the assessment is hard are the problem of getting shy or unmotivated pupils to participate orally and lack of time.  </p>

No description available.