Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska. Ett annat tydligt resultat var att elever från högskoleförberedande program visade sig tala mer engelska i alla undervisningssituationer jämfört med elever från de yrkesförberedande programmen. Studien antyder att lärarna och eleverna visserligen är positivt inställda till att använda engelska så mycket som möjligt men att de inte fullt ut efterföljer denna princip i praktiken.

No description available.

This study problematizes the criticism Oscar Wilde received for his novel The Picture of Dorian Gray and aims to explore the aesthetic style he employed when writing the novel. The theoretical approach used in this essay is based on the perspectives of New Historicism; Wilde’s life and how people reasoned during his lifetime are brought into focus and different influences on his work are examined, especially evidence of biographical aspects as well as aesthetic elements in the novel. Wilde himself refuted that he had written an immoral story, insisting that morality was not part of Aestheticism. He also made an effort to clarify his aesthetic objectives in later editions by removing some ambiguous sentences and adding a preface.

Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F–5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever. I stort sett samtliga 19 intervjuade elever upplever själva att deras inlärning ökat och att deras ordförråd blivit större. Pedagogen upplever att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och att de efter en tids användning blivit säkrare och lugnare i sin användning av surfplatta under engelskundervisningen.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå. Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet. Hur ofta och på vilket sätt det sker är mycket upp till läraren. De tre lärarna som igår i den här studien har olika uppfattningar om muntliga aktiviteter. Alla tre ger muntlig kommunikation utrymme i undervisningen, men på olika sätt. Muntlig kommunikation uttrycks i den här studien i undervisningen genom bokpresentationer i helklass med annorlunda inslag, diskussionsseminarium i smågrupp, smågruppspresentationer och boksamtal i smågrupp. Lärarna verkar tycka att de muntliga aktiviteterna fungerar minst lika bra som de skriftliga aktiviteterna som grund för bedömning. Elevernas synsätt på bedömning är spridda. De flesta av de elever jag har intervjuat anser att en jämlik fördelning mellan det skriftliga och det muntliga i den slutgiltiga betygsättningen är vanligast. De verkar alltså, liksom lärarna, inte se något problem med muntlig kommunikation som grund för bedömning. Några av eleverna påstår dock att det finns svårigheter att reflektera djupgående i muntliga aktiviteter och att det skriftliga därför behövs som underlag för bedömningen av elevens förmåga att reflektera. Nyckelord: Muntligt, kommunikation, bedömning, gymnasieskolan, svenska, engelska.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.

<p>Boyhood: Scenes from provincial life by J.M. Coetzee tells the story about John Coetzee from the age of ten until thirteen. Since many details in the story point to the idea that the protagonist might be the author, it is often said to be an autobiography. However, it is not a conventional one. A third person narrator tells the story in the present tense, which is rather different from the autobiographiy’s conventional first person narrator speaking in the past tense. The definition used in order to define the genre to which Boyhood belongs is Lejeune’s criterion author=narrator=protagonist. According to this theory, Boyhood is a biography. However, Lejeune does not take the connection author=protagonist inte sonsideration, but focuses only on the connection narrator=protagonist. Thus an additional description of the text’s generic style must be used.</p><p>Furthermore, the theme of otherness is analysed. A close reading of the novel shows that the protagonist often feels different from his family and peers. He makes a distinction between two kinds of different – a good and a bad kind. The good means that he is better than his peers, and the bad kind means that he has failed to accomplish something he thinks is important.</p><p>Although the author wrote the story about his boyhood in a rather unconventional style and the protagonist perceives himself as different, the otherness in the two do not parallel each other. What they might have in common is perfectionism. Thus, the theme of otherness is only to be found in the protagonist, whereas the author’s style of writing is merely unconventional.</p>

<p>This paper is a study of the use of the prepositions to/with after the verb to talk in British and American English. The research is based on the material from the COBUILDDirect corpus, Longman American Spoken Corpus and New York Times CD-ROM. The common and different features of the use of talk to/with in different genres of American and British English as well as in written and spoken English were studied; special attention was paid to the factors which influence the choice of the prepositions. The research has shown that generally talk with is used much less than talk to and probably is undergoing the process of narrowing of meaning. With after talk seems to be used most often to refer to two-way communication while talk to is used to refer to both one- and two-way communication and is, therefore, more universal than talk with.</p>

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja. Studien visar därmed att lärare som använder GoodStuff och Wings i sin undervisning bör reflektera över att inkludera normkritiskt tänkande ochjämställt arbete i samband med eller i andra delar av sin engelskundervisning för att ävenspråkdidaktiskt arbeta enligt läroplanens mål för en jämställd skola.