Traces of colonialismin English textbooks English is often considered an international language that facilitates meetings and understanding between different cultures. The reason that English is such a language is mainly Great Britain’s history of colonial and imperial expansion. Everything that is taught in the Swedish school should have a historic perspective and according to the syllabus, the subject of English is supposed to treat “everyday life, the way of living and social relations in English speaking areas”. This essay explores what traces of Colonialism and Postcolonialism can be found in English textbooks for Swedish. schools today. The questions asked are what areas are mentioned in the books, if it says why these are the chosen areas, and how those areas are described? As theory, the postcolonial concepts of Stereotyping, Othering and Ethnocentrism have been used to build an analysis model that explains the meaning of different occurrences in the textbooks. The results show that the books mainly include the same English-speaking countries, especially when it comes to the countries were most people speak English. The variation is larger when it comes to countries with smaller English-speaking populations. The majority of the analyzed books contain historical explanations about why English is spoken in these areas, but not all of them have facts or reflection as to what consequences that history has left with the indigenous people in these areas and on culture today.

Denna kvantitativa innehållsanalys har undersökt representationen av kvinnor och män i läroböcker i engelska. Läroböckerna är skrivna för årskurs 4-9. Läroböckerna heter Happy year 4, Happy year 5, Happy year 6, Happy year 7, Happy year 8 och Happy year 9. De analyserade läroböckerna används i svenska skolor och är utgivna efter att lgr11 började användas. Analysen delades in i fem kategorier, vilka var; Yrken, Aktiviteter, Hemmet, Kända och historiska människor och Kläder. I analysen fann man en överrepresentation av kvinnor i hemmet. Det fanns fler män än kvinnor representerade i yrken. Männen hade även flera olika typer av yrken jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Fler kända och historiska män än kända och historiska kvinnor fanns representerade i läroböckerna. Fler män utförde aktiviteter jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Denna överrepresentation av antingen män eller kvinnor i de olika kategorierna ledde till att jämställdheten i läroböckernas samt läroböckernas genusperspektiv ifrågasattes.

I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.

Den muntliga aspekten inom ämnet engelska har under lång tid diskuterats och granskats, i många fall framkommer att det bland annat är lärarens skicklighet och trygghet som påverkar elevers lärande. Lärarens aktiva deltagande och engagemang visar sig också ha stor betydelse. Något som påverkar lärares användning av ME1 kan vara att läraren känner ett behov av att växla från ME till L12 för att tillgodose elevernas förståelse och skapa trygghet. Det kan vara sådana anledningar som att ge instruktioner eller häva elevers ängslan att tala. Något som kan försvåra användandet av ME och därmed den muntliga aspekten visar sig vara styrdokumentens otydlighet och svårighet att tyda den. Internationellt sett kan olika praxis, utbildningssätt men också kulturella värderingar spela roll i hur stor användningen är av ME, och hur viktigt det upplevs vara att som lärare verkligen uttrycka sig muntligt på engelska. Denna översikt har som mål att beskriva vad som kännetecknar forskningen inom den muntliga aspekten i engelskämnet, dess hinder, utmaningar och hur det upplevs. Översikten ämnar utifrån resultatet visa exempel på och dra slutsatser till relevant forskning i framtiden inom området. I denna studie ingår vetenskapliga studier som möter vårt syfte vilka har hittats med hjälp av sökord och de urvalskriterier som är utvalda för denna översikt. Översiktens resultat visar en språklig problematik hos elever gällande den muntliga aspekten i ämnet engelska. Den problematiken blir tydlig i de åtta studier som ingår här. Olika orsaker till att den muntliga aspekten får stå tillbaka eller vara mer framträdande förklaras, identifieras och analyseras. Dessa funna aspekter avhandlas i en diskussion där kontentan blir att målspråksanvändning är mycket betydande, och i hur stor utsträckning den talas beror bland annat på lärares skicklighet, trygghet och engagemang. En markant upptäckt i denna översikt 1 målspråket engelska 2 modersmålär att beroende på vilken ålder eleverna/studenterna innehar används L23 i olika stor utsträckning. Föreliggande text både visar och beskriver detta. Trots att forskningen inom detta område är relativt utbrett och mycket forskning redan förekommer, finns ett fortsatt behov. Då i form av att säkerställa vad olika begrepp egentligen innebär, när och hur mycket den muntliga aspekten ska antas, där lärare och lärarstudenters övertygelser och erfarenheter undersöks ytterligare. 3 målspråk i allmänhet eller målspråk som inte avses vara

This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.

The following study aims to investigate the effects of digital tools considering pupils’ English grammar learning. It also aims to investigate how the tools can be used in the classroom to support the pupils’ grammar learning. The study’s material consists of previous research done in the same field which this study intends to be placed. The articles presented some phrases that has been used frequently throughout the study and they are MALL, TALL and CALL. The phrases stand for different kinds of language learning assisted through mobiles (MALL), tablets (TALL) and computers (CALL). The study shows that these types of digital tools do assist pupils’ language learning in regard to grammar. The present study also finds that there are several different ways to use these tools in the classroom. Another interesting finding of this study is the traditional methods and that the articles presented, find that this kind of teaching method is perceived as boring, while teaching with the support of digital tools is found to increase the pupils’ motivation and engagement in the tasks.

No description available.

Abstract Detta examensarbete undersöker de vanligaste grammatiska felen som elever i två klasser i engelska 5 på gymnasiet gör i sina texter. Elevtexterna är producerade av totalt 22 elever i två klasser på en gymnasieskola i södra Skåne. De tydligaste misstagen och de vanligaste är olika slags fel i verbhanteringen. Det skiftar en hel del, men det är allt från kongruensfel till tempusfel i betydelsen att man blandar tempus i satserna. På andra plats i undersökningen kommer bristande interpunktion. Eleverna har svårt för att sätta komma eller punkt och att börja meningar med stor begynnelsebokstav. Anledningen till att jag valt denna inriktning i mitt arbete är att en av de första observationerna man gör som lärare är att det är väldigt vanligt med störande grammatiska fel i elevernas texter, men samtidigt så står det ingenting om grammatikundervisning i det centrala innehållet eller kunskapskraven i Gy2011, utan man talar om struktur, sammanhang och tidsaspekter, vilket ju kan tolkas som att man ställer krav på en korrekt grammatik för att t ex kunna uttrycka olika tidsaspekter. Det kan även ses som att eleverna vid denna nivån i utbildningen bör ha lärt sig basala regler kring t ex verbhantering och interpunktion eftersom det är något som inte nämns i styrdokumenten efter Lgr11 för årskurs 4-6. Jag kommer i analys och diskussion även att väga in bedömningsinstruktionerna för nationella proven i Engelska 5 där man för betyget E lägger stor vikt vid struktur och hur uppgiftsinstruktionerna följs. Man har även i bedömningsinstruktionerna formulerat kraven på språklig korrekthet som störande eller förstörande och man har sett sig tvungna att exemplifiera de grammatiska misstagen som faktiskt bedöms trots att det inte står något om detta i syftestexten, det centrala innehållet eller kunskapskraven. Min slutsats är då att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och de nationella proven samt att det är problematiskt att de grammatiska kunskaperna inte tydligare framhävs i det centrala innehållet, vilket skulle underlätta både för eleverna i deras produktion och för lärarna i bedömning och betygssättning.

I Sverige existerar en läromedelsstyrd engelskundervisning, där eleverna i de flesta klassrum sitter och arbetar med läroboken. Varken skolor eller lärare gör någon granskning av de läromedel som används och det sker inte längre någon statlig granskning heller. Forskning visar att bilder kan ge stöttning till läsförståelse i engelska, när den har en koppling till texten. Utan den kopplingen så kan bilden bli störande och hämmaförståelsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka bilder i läromedel i engelskaoch sättade i relation tillvilka intentioner och tankar förlagen har med sina bilder i läroböckernasamthur dessa bilder kan kopplas till läroplanen i engelskämnet. Specifikt ska vi besvara frågorna:Hur framstår sambandenmellan text och bild i engelskläromedel?Hur resonerar förlagen kring sambanden mellan text och bild i engelskläromedel?Hur kopplar bilderna i engelskläromedlen till läroplanen i engelska? Vihar därför intervjuat olika förlag och tagit fram och analyserat tre olika engelskläroböcker, analysen har fokuserat på de semiotiska överlappningsom finns mellan bild och text, samt bildens läsbarhet. Vårt resultat visar attde flesta bilder har någon semiotisk överlappningtill texten men att det finns vissa dekorativa bilder och detaljer som kan hämma förståelsen, men som förlagen menar på ska väcka intresse och öppna upp för diskussioner i klassrummet. Om alla lärare använder bilderna på det sättet som det var tänkt, kan vi inte svara på. Men för att få ut det mesta av bilderna i läroböckerna,så att eleverna uppnår det som står i läroplanen,krävs det att lärarna samtalar och låter eleverna bearbeta, resonera kring och hitta strategier att använda bilderna för att få en djupare förståelse.Lärarna måste våga backa ifrån boken och hitta andra utmaningar och strategier till elevers lärande. Där bilder kan vara en bra ingång och startpunkt.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka under vilka förutsättningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehåll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat på kursen Engelska A, och därefter analyserat vad de säger om förutsättningarna för lyckat elevinflytande utifrån den litteratur jag läst i ämnet. Tre teman som för mig har framträtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande är att man inte ska abdikera från den styrande position som man har i egenskap av att vara lärare, att man måste träna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlärning, och att lärarens attityd är avgörande för om elevinflytande ska fungera.Arbetet är, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande såsom det definieras av fem aktiva engelsklärare. Det går därför inte att dra några generaliserade slutsatser om vad som utmärker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller anspråk på att vara uttömmande.