BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerar kring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är alla situerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöra lärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbala kommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnat tolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sin undervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkat hur lärarna resonerar. Intervjuerna har analyserats utifrån den hermeneutiska cirkeln med inspiration från fenomenologin. Empirin har beskrivits, analyserats och tolkats teoretiskt. Analysen visar på att lärarnas erfarenheter på ett eller annat sätt påverkar den undervisning de för idag. Lärarna har utifrån det då beskrivit hur detta har påverkat hur de vill, respektive inte vill undervisa och hur den engelska de läst på lärarhögskolan påverkat deras undervisning. Respondenternas förväntningar är det som framträtt starkast utifrån lärarnas intervjusvar och genom dessa har kunnat utläsas vilken inverkan dessa har på eleverna. Utifrån de lärarna, med höga förväntningar, ges det i de flesta fall en bild av att lärarna utmanar eleverna. De lärarna med lägre förväntningar på eleverna i engelskundervisningen förklarar detta främst med att de inte vill utsätta eleverna för något de inte känner sig bekväma med. Lärarna har alla visat en vilja för en verbalt kommunikativ undervisning fokuserat på målspråket, men menar att det inte är lätt beroende av elevernas ålder, rädsla och kunskap.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning undersöka om högläsning på engelska hos 63 elever i årskurs 3, påverkar elevernas ordförråd efter högläsning samt undersöka vad eleverna har för uppfattning om engelskundervisningen. Metoden som använts är enkätundersökning, före och efter högläsning samt två identiska ordtest, vilka genererat kvantitativ data. Resultatet visar att elevernas uppfattning om engelskundervisningen överlag är av positiv karaktär och att högläsningen bidraget till att flera elever utökat sitt ordförråd. Slutsatsen är att högläsningen kan väcka en större nyfikenhet till språket och att högläsning av engelsk barnlitteratur är något som bör inkluderas i undervisningen för dessa klasser och även i fler klassrum i Sverige.

No description available.

<p><p>The aim of this study is to investigate and compare teachers’ attitudes to the current testing regimes for the 14-19 age cohorts in England and Sweden. A literature review reveals the historical and political contexts to the prevalent testing regimes in the two countries. One important finding is that the central tests in Sweden have clearly defined objectives whereas the tests’ objectives in England are, at best, insufficiently communicated but at worst not clearly thought through. The study also comprises a questionnaire with the purpose of collecting comparable material of teachers’ attitudes in both countries. Despite the small sample, the results clearly highlight significant discrepancies between objectives and achievements on the one hand and between English and Swedish attitudes on the other. Differences arose between the two countries on how well the objectives of tests are being met. English respondents are more positive towards external marking; meanwhile teaching to the test is seen as a lesser problem in Sweden. Many of these discrepancies and differences in attitudes can be explained from historical and cultural differences to education and assessment systems.</p></p>

<p>Studien handlar om jämställdhet och representation av kön i tre läroböcker som används i engelskundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka om de läromedel som används i engelska på gymnasiet förmedlar och förespråkar jämställdhet mellan könen, hur läroböcker med fokus på jämställdhet skulle kunna vara utformade, hur det praktiska arbetet med en jämställd lärobok kan te sig för lärare samt om lärare kan föra en pedagogik med ett kritiskt förhållningssätt.</p><p>Undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kvantitativ då förekomsten av flickor/kvinnor, pojkar/män i text i läroböckerna räknas och kvalitativ då bilden som förmedlas av respektive kön i läromedlens innehåll analyseras.</p><p>De resultat som framkommit visar att flera olika faktorer måste tas i beaktande när vi talar om jämställdhet. Det räcker inte att endast räkna förekomsten av flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Även andra sociala identiteter har betydelse när det handlar om jämställdhet. Begreppen jämställdhet, representation och objektivitet är mycket komplexa och kräver en mer representativ analys. Det finns olika kriterier för jämställda läroböcker, där grundläggande krav är att både flickor och pojkar finns representerade i texten och att båda könen motiveras och intresseras av texten. Lärare kan även använda sig av flera olika metoder och uppgifter för att belysa jämställdhetsfrågan i undervisningen men främst handlar det om att ha ett öppet förhållningssätt och attityd.</p>

<p> </p><p>Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.</p><p> </p>

<p>Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utsträckning satsningar på likvärdig bedömning fått genomslag i lärares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svårigheterna att implementera läroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvärdig bedömning som ställer krav på kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvärdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan få på ett lokalt plan har fallstudien fokuserat på två skolor i Eskilstuna kommun och begränsar sig till skolledare och lärare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig på två nivåer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter på lärares pedagogiska verksamhet. Materialet från djupintervjuer med skolpersonal har analyserats i utifrån teorier kring organisationsutveckling och bedömning av språkkompetens. Resultaten visar att satsningen fått genomslag på båda skolorna men att det finns betydande skillnader i omfattningen, speciellt när det gäller samarbetet mellan lärare och kontinuiteten i kompetensutvecklingen. Dessa skillnader kopplas till skolledningens agerande när det gäller tydlighet, prioritering och motivering. Satsningens betydelse för lärares verksamhet på skolorna bedöms som överlag positivt. Lärare anger att likvärdig bedömning ökat kvaliteten på undervisning, bedömning, pedagogisk kommunikation med eleverna samt höjt elevers resultat. Samtidigt observeras att skillnader i lärares villkor att arbeta med likvärdig bedömning skapat olika syn på likvärdighet som i förlängningen riskerar att påverka det övergripande målet för satsningen.</p>

<p>Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. </p>

No description available.