Byggindustrin är idag en av Sveriges största industrier med en omsättning som under 2012 uppgick till hela 309 miljarder kronor. Studier har dock visat att cirka 35% av den totala kostnaden vid ett byggprojekt är vad som i andra industrier betraktas som slöseri. I detta innefattas aktiviteter som materialhantering, höga lagernivåer och onödiga väntetider. För att förbättra sin logistik kan byggentreprenörer välja att lägga ut vissa aktiviteter på en tredjepartslogistiker. Denna studie har fokuserat på hur logistikkostnader som skapas på byggarbetsplatsen tas i beaktande under kalkyleringsskedet i ett byggprojekt. Målet har varit att illustrera hur en anpassning kan göras i dagens kalkyleringsmetoder för att visa effekterna av en logistikentreprenad. Kalkylering av byggentreprenader sker till stor del på erfarenhetsbasis med vedertagna enhetstider. Dessa enhetstider är uppbyggda av aktiviteter som bland annat materialhantering, förberedande arbete och produktion. En totalkostnadsmodell har utifrån tidigare studier och intervjuer skapats för fungera mer anpassat till byggindustrin. Genom en kartläggning har det varit möjligt att identifiera vilka logistikkostnader som är synliga och dolda i dagens kalkyler samt att placera in dem under respektive kostnadspost i modellen. En uppskattning är att en ökning av det värdeskapande arbetet med 10% skulle innebära en kostnadsreducering omkring 7% då tredjepartslogistik används.

Syftet med detta examensarbete var att bestämma enhetstider som används för prissättning och produktionsplanering av ytterväggar vid LB-Hus AB. Syftet var också att utforma en standard för kommande tidmätningar vid förtaget. Som hjälpmedel vid tidmätningarna har programvaran Umt-Plus använts. För att underlätta vid kommande mätningar vid företaget har enklare instruktioner för de vanligaste funktionerna i programmet tagits fram och arbetsgången noggrant dokumenterats. Under genomförandet av tidmätningarna har produktionsprocessen granskats och de problem som har uppmärksammats är bl a. oklarheter i ritningsunderlagen som snabbt orsakar störningar i produktionen och att de beredningsmissar som förekommer ofta resulterar i onödigt dubbelarbete. De uppmätta enhetstiderna stämmer väl överens med de tider som i dagsläget används av företaget. Dock har bara en linje undersökts och vidare undersökningar bör göras vid de andra linjerna för att med säkerhet kunna bekräfta de tider som används. Vid studien har verkningsgraden vid linjen uppmätts till 74 % och det är lägre än vad LB-Hus AB använder sig av vid sin kalkylering. Skillnaden mellan verklig verkningsgrad och den antagna kan vara en orsak till att det i nuläget behövs en hel del övertid för att hinna med den produktion som läggs ut i fabriken.

<p>Syftet med detta examensarbete var att bestämma enhetstider som används för prissättning och produktionsplanering av ytterväggar vid LB-Hus AB. Syftet var också att utforma en standard för kommande tidmätningar vid förtaget.</p><p>Som hjälpmedel vid tidmätningarna har programvaran Umt-Plus använts. För att underlätta vid kommande mätningar vid företaget har enklare instruktioner för de vanligaste funktionerna i programmet tagits fram och arbetsgången noggrant dokumenterats.</p><p>Under genomförandet av tidmätningarna har produktionsprocessen granskats och de problem som har uppmärksammats är bl a. oklarheter i ritningsunderlagen som snabbt orsakar störningar i produktionen och att de beredningsmissar som förekommer ofta resulterar i onödigt dubbelarbete.</p><p>De uppmätta enhetstiderna stämmer väl överens med de tider som i dagsläget används av företaget. Dock har bara en linje undersökts och vidare undersökningar bör göras vid de andra linjerna för att med säkerhet kunna bekräfta de tider som används. Vid studien har verkningsgraden vid linjen uppmätts till 74 % och det är lägre än vad LB-Hus AB använder sig av vid sin kalkylering. Skillnaden mellan verklig verkningsgrad och den antagna kan vara en orsak till att det i nuläget behövs en hel del övertid för att hinna med den produktion som läggs ut i fabriken.</p>

Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

OBK Sverige AB är en totalentreprenör från Örebro som bildades 2011. De har idag ca 65 anställda. De har inte kunnat arbeta in så mycket tid som de förväntat sig vid projektet Brf Vingen. Olika moment för projektet kommer att granskas och jämföras med ett av OBKs andra projekt, Kv. Sjukhuset. Enhetstiderna för momenten kommer jämföras med den gamla och den nya listan för enhetstider. Syftet med denna uppsats är att få svar på frågorna nedan.  • Hur stämmer vissa enhetstider som finns i den gamla listan i jämförelse med verkligheten? • Vad kan vara anledningen till att tiderna i vissa fall inte går att hålla? • Hur kommer den nya listan stämma överens med verkligheten? Enhetstiderna för momenten kommer jämföras med Nybyggnadslista 1999 och inte Ombyggnadslista 1999, då båda projekten är nybyggnationer. Dessa listor har getts ut av Byggnads, som är ett fackförbund, tillsammans med Sveriges Byggindustrier.  Litteraturstudier samt intervjuer har utförts för att ta fram information om vad enhetstider är. Intervjuer har gjorts för att få fram enhetstider och mängder för de granskade momenten. För att beräkna hur lång tid det tar att bygga en enhet av ett moment används enhetstider. Målning, gjutning och gipsning är exempel på olika moment och enheterna kan vara kvadratmeter, meter, styck osv. Enhetstiden varierar för olika moment och den multipliceras sedan med den totala mängden för momentet. Då får man fram hur lång tid det är beräknat att ett moment ska ta.  Momenten som granskats för båda projekten är betongstomme, taktäckning och gipsning av innerväggar. För projektet Brf Vingen har också fasadpartier av trä granskats. Resultatet i uppsatsen är att förutsättningen för inarbetning, när man arbetar efter nya listan, vid betongstommen för Brf Vingen ökar medan den för Kv. Sjukhuset minskar. Gipsning av innerväggar ökar, taktäckning minskar och fasadpartierna av trä minskar.  Beroende på olika faktorer i de projekt som granskats så stämmer enhetstiderna i den gamla listan olika bra med verkligheten. Anledningen till att vissa tider inte går att hålla är till exempel brant taklutning, små och trånga utrymmen samt byggnadens utformning. Den nya listan stämmer bättre överens med verkligheten för de granskade momenten. / OBK Sverige AB is a contractor company from Örebro that was established 2011. Today they have about 65 employees. They have not been able to save as much time as they where hoping for at one of their projects called Brf Vingen. We are going to view different stages of this project and compare to another of their projects called Kv. Sjukhuset. The unit times for the different stages will be compared to the old and the new list of unit times. The purpose with this essay is to answer these following questions. • How does some of the unit times from the old list come out compared to reality? • What can be the reason that the unit times in some cases can´t be kept? • How is the new list going to come out compared to reality? The unit times for the stages will be compared to Nybyggnadslistan 1999 an not to Ombyggnadslistan 1999 because the projects which are going to be viewed are constructions and not reconstructions. These lists have been published by Byggnads, which is trade union, with Sveriges Byggindustrier. Literature studies and interviews have been used to get the information about what unit times are. Interviews have also been used to get the unit times and amounts we needed for the viewed stages.  Unit times are being used to calculate how much time it takes to build one unit of a stage. Painting, foundry work and plastering is some examples of different stages and the units can be square meter, meter, piece etc. The unit time is different for different kinds of stages. This unit time is multiplied with the total amount of the stages.  The stages which has been selected to be viewed from both of the projects are the concrete frame, the roofing and the plastering of the interior walls. The wood panel at Brf Vingen has also been selected to be viewed. The result in this essay is that the time that has been saved, using the new list, for the concrete frame at Brf Vingen has increased and at Kv. Sjukhuset it has decreased. For the roofing it has decreased, for the plastering of the interior walls it has increased and for the wood panel it has de creased.  Depending on various factors in the viewed projects the unit times in the old list comes out differently well compared to reality. The reason that the unit times in some cases can´t be kept is for example that the roof slope is too steep, small and narrow spaces and also the construction design. The new list comes out better for the viewed stages compared to reality.

Syfte: Stål och betong har länge varit dominerande inom byggnation av den anledningen att flervåningshus med en stomme i trä mellan 1874 och 1994 i Sverige inte varit tillåtet. Detta har lett till att erfarenhet och kunskap inom flervåningshus i trä inte har utvecklats i samma takt. Med en ökad medvetenhet om miljön är nu fler intresserade av att bygga i trä då materialet anses vara bättre ur en miljösynpunkt. KL-trä har möjligheten att konkurrera med stål- och betongelement i bärighet och hållfasthet men står inför andra utmaningar när det kommer till brand- och ljudkrav. Målet med studien är att ta fram underlag för arbetsmoment, arbetstid och exempel på tvärsnittslösningar som använts för att upprätta mer korrekta kalkyler och tidplaner i anbudsskedet vid val av en KL-trästomme eller betongstomme i bostäder. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ fallstudie där analys sker av både kvantifierbara sekundärdata i form av enhetstider och tidigare tvärsnittslösningar, så väl som kvalitativ primärdata från semistrukturerade intervjuer. Genom triangulering av insamlade data tas tvärsnitt fram som utgör jämförelsen mellan KL-trä och prefabricerad betong med hänsyn till arbetsmoment och arbetstid.  Resultat: KL-trästommen kräver med hänsyn till brand- och ljudkrav fler arbetsmoment och en längre enhetstid än vad en prefabricerad betongstomme gör. Resultatet baseras på en kvadratmeter av tvärsnitten. Arbetsgången mellan de olika stommaterialen skiljer dessutom där betong efter sitt stommontage anses mer färdigt medan en KL-trästomme kräver fler påbyggda skikt. Konsekvenser: Studien grundas på en kvadratmeter i ett tvärsnitt i stället för en bredare bild av ett helt projekt. Vidare rekommenderas att kommande studier behandlar fler stomdelar, fuktsäkerhet och övergripande tidsåtgång för arbete med de olika stommaterialen. Begränsningar: Studien tar endast hänsyn till bjälklag och lägenhetsskiljande väggar i KL-trä respektive prefabricerad betong. Sekundärdata i form av tvärsnitt är endast insamlat från en av vardera källor rörande stommaterialen, nämligen organisationerna Svenskt Trä och Svensk Betong. Enhetstiderna är tagna ur Ny- och ombyggnadslistan 2018 men är kompletterade med respondenters ackordsunderlag. Intervjuerna är utförda med respondenter från byggbranschen som varit involverade i ett eller flera projekt med antingen KL-trästomme eller prefabricerad betongstomme. / Purpose: Steel and concrete has for a long time been dominating in construction because of the reason that multi-storey buildings of wood were forbidden between 1874 and 1994 in Sweden. This has led to that experience and knowledge about multi-storey buildings made of wood have not developed in the same rate. With an increase of awareness about the environment, more have now become interested of building with wood since it is deemed better for the environment. Cross-laminated timber (CLT) can compete with steel and concrete elements in terms of load-bearing capacity and strength of material but face other challenges when it comes to fire and sound regulations. The goal of this study is to bring forward information about work activities, working hours and example of used cross-section solutions to execute more correct calculations and time schedules for projecting with either CLT or concrete in housing.  Method: The study will be conducted as a qualitative fall study were analysis of both quantifiable secondary data in shape of unit times and earlier used cross-section solutions as well as qualitative primary data from semi-constructed interviews. Through triangulation of the collected data a cross-section will be selected that will compose the comparison between CLT and precast concrete regarding work activities and working hours. Findings: CLT frame requires more work activities and a longer working time than a prefabricated concrete frame with regards to fire and sound regulations. The result is based on a square meter of the cross-section. The work process differs between the different materials were a concrete frame, after it has been assembled is deemed more complete than a CLT frame which requires more layers for completion. Implications: The foundation of the study was formed on a square meter of a cross-section instead of a wider picture of a complete project. Further recommendations for upcoming studies are to include more frame parts, moisture safety and a general timescale of working with the different materials. Limitations: The study includes apartment differencing floors and walls of CLT and prefabricated concrete. Secondary data are only collected from one of each material, these are collected from the organizations Swedish Wood and Swedish Concrete. Unit times are taken from the New- and Reconstruction list 2018 (Ny- och ombyggnadslistan 2018) and these are complemented with response from the interviews. The interviews are conducted with respondents from the construction industry who has been involved in one or more projects with either a CLT frame or a precast concrete frame.

Prefabricering av väggelement är en byggmetod under stark framväxt i byggandet av småhus de senaste decennierna. Kostnadseffektiviteten nämns ofta som ett skäl till att prefabricering av småhus har en sådan stor framväxt. Samtidigt har miljö- och klimatfrågan växt och då byggsektorn står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp krävs det att byggsektorn ställer om till ett allt med hållbart byggande. Detta examensarbete har undersökt denna kostnadseffektivitet och hur och om en går att kombinera med ett hållbart byggande och sedan jämfört detta med platsbyggda väggar i trä. Underlag har tagits fram i samarbete med Skidstahus som producerar prefabricerade väggelement i fabriksmiljö och underlag från Derome Hus AB/ VarbergsHus vad berör småhus i lösvirke. En kostnadsjämförelse av de två byggmetoderna visar att de prefabricerade väggelement som Skidstahus framställer är mer kostnadseffektiva och det beror till stor del på att arbetstiden effektiviseras. Till viss del visar examensarbetet att materialanvändningen även resurs effektiviseras vid Skidstahus produktion och resulterar i mindre spill som därmed gynnar ett hållbart byggande. Andra viktiga aspekter för hållbarhet och livslängd såsom fukt och lufttäthet visar att prefabricerade väggar har utmaningar då skarvar och anslutningar måste vara väl utförda. Samtidigt innebär arbetet i fabriksmiljö att risken för fuktproblem minskar då det ger ett skydd för klimat och väder. Detta är medför även att byggarbetarna får en god och vältempererad arbetsmiljö. Däremot finns frågetecken kring hur byggande med prefabricerade väggelement påverkar miljön i form av transporter i förhållandet till platsbyggda väggar av lösvirke, då transporter till och från fabrik krävs. Utöver detta påverkar byggmetoden hur gestaltning och arkitektur utförs då ett platsbyggt hus i trä enklare går att utföra med valfri gestaltning. Analyserna visar sammanfattningsvis att användandet av prefabricerade väggelement i trä reducerar byggkostnader samtidigt som det kan bidra till ett hållbart byggande. Det krävs dock ytterligare studier för att jämföra den beräknade livslängden på prefabricerade väggar och platsbyggda. / Prefabrication of wood wall elements in construction of villas and terraced houses is a building method undergoing growth in recent decades. Cost efficiency is often cited as a reason why prefabrication has undergone such a large growth. At the same time, the issue of environmental impact and climate change has grown. As the construction sector accounts for a large part of Sweden's carbon dioxide emissions, the construction sector needs to become more sustainable. This thesis has examined this cost-effectiveness and if it is possible to combine with environmental sustainability. To examine this more thoroughly a comparison is made with in site-built timber-framed constructed walls. The thesis has been conducted in collaboration with Skidstahus, which produces prefabricated wall elements in a factory environment, especially for data collection. Information and data have also been collected from Varbergshus / Derome producing houses in site-built timber-framed building. A cost comparison of the building methods shows that the prefabricated wall elements manufactured by Skidstahus are more cost-effective, which can be linked to work efficiency. To some extent, the thesis also shows that material use can be optimized at Skidstahus production and therefore results in less waste, which thus reduces environmental impact. Other important factors for durability and accounted life span is the building method’s ability to handle migration of moisture and airtightness. The thesis shows that prefabricated walls have challenges, as joints and connections must be well designed. At the same time, factory production allows an environment which can reduce risk of migration of moisture as it provides protection for climate and weather impact. Another aspect is that it provides a good and well-tempered work environment for the construction worker. On the other hand, it is questionable whether the use of prefabricated wall elements affects the environment as it may increase the need of transportation in relation to on site-built timber-framed walls, as transport to and from the factory is required. In addition, the prefabricated method could influence how design and architecture is carried out while a wood house made from stick timber is more easily modified. In summary, the analysis show that the use of prefabricated wood wall elements reduces building costs while at the same time it can contribute to environmental sustainability. However, further studies are required to compare the estimated life span of the two compared building methods.