The purpose of this thesis is to identify and investigate reference times for regularmaintenance work activities at the department responsible for maintenance ofunderground loaders at company LKAB:s mine in Kiruna, Sweden. The study is athesis of 15 credits at Uppsala University and has been carried out over 10 weeksduring the spring 2016. The majority of the work has been carried out on site. For a long time the underground loaders department has been struggling withrecurring breakdowns. Which affect the production in the mine and is a burden forthe maintenance personal. To live up to the expectations of the customer and be ableto plan the work procedures with better precision the department now wants to geta better picture of how much the planning of the maintenance work affects thedepartment, both in time and costs. The goal with the study is to proposeimprovements of how to minimize the time for maintenance work. The study has looked at internal statistics from 2015 and used it to map out whichactivities that have the biggest influence on the department. The first selectionresulted in six procedures which are carried out on the two types of loaders from SANDVIK that the company uses. The chosen activities are bucket replacement, tiltcylinder replacement, lift cylinder replacement and front and rear axle replacement.Due to the limitation of time for the study one of these six activities were chosen fora deeper analysis. The choice, after discussion with the mentor Sandy Doull at LKAB,fell on front and rear axle replacement. The conclusion after the study is that there are big opportunities for improvementsfor the department responsible for the underground loaders at LKAB. Workingactively with follow ups and implementing the Lean tool 5S they can reduce waste,variation and to improve productivity for all the work procedures. Improvements thatcould lead to big economic profits by reducing downtime in production and improveworking conditions for maintenance personal during the work procedures.

Sammanfattning (Abstract)Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer. Vi har lämnat enkäter till elever för att få svar på vad de tror har betydelse för betyget. För att få svar på hur lärare bedömer de fria arbetsmomenten har vi gjort intervjuer. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan elevers och lärares syn på bedömning med avseende på rättvisa och likvärdighet. Resultatet visar att eleverna vill bli bedömda på mer än bara provresultat och detta är även lärarnas intentioner fast det inte alltid blir så. Vi ser att utvecklingen går mot en mer formativ bedömning, vilket vi anser krävs för en rättvis bedömning.

Pensionsålder för yrkesverksamma i Sverige blir bara högre och man förväntas idag jobba fram tills man är ca 62 år enligt pensionsmyndigheterna (Pensionsmyndigheterna, 2022). En förutsättning för detta är att kroppen håller att vara yrkesverksam alla dessa år. Många arbeten som finns är fysiskt krävande och bland dessa blir förstås belastningsskador och övriga arbetsskador allt vanligare. I detta fall handlar det som de fysiskt krävande arbetet inom industri som GISAB är verksamma i. GISAB själva förklarar situationen som att det är svårt att bevara folk i branschen då somliga upplever en oro att inte ha en fungerande kropp när man blir äldre. Detta är ett återkommande problem och man som arbetsgivare känner att någon utveckling måste genomföras. Detta arbete kommer att gå ut på att studera olika arbeten som görs på företaget inom industri. Med hjälp av detta skall arbetsberedningar analyseras och studier gällande förbättringar för arbetsmiljön skall kopplas samman och identifieras. Arbetsberedningar och riskbedömningar hör samman och används för att planera det genomförande som skall göras. Med hjälp av detta förebygger man risker och säkerhetsproblem, anpassar arbetet för att uppnå god arbetsmiljö och identifierar de hjälpmedel som kan nyttjas vid genomförandet.  Med hjälp av detta skall ett försök till förbättringsmöjligheter identifieras. Kanske finns det något man kan göra annorlunda och utveckla vidare för att göra de anställdas arbetsmiljö bättre och mindre fysiskt krävande. Genom de observationer och analyser som genomfördes resulterade detta i rekommendationer för fortsatt arbete. I de arbetsmoment som studerats i detta arbete har inga typiska avvikelser eller brister identifierats. Arbetsberedningarna med koppling till arbetsmomenten sammanfaller enligt varandra.  För att uppnå ett förbättringsarbete krävs därför vidare arbete med marknadsundersökningar med hänsyn till de hjälpmedel som finns i dagens samhälle och som därav kan nyttjas i arbeten inom i detta fall industri.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan: “Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats?”   De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort. Rapporten fungerar som en riktlinje för både Linnéuniversitetet och andra företag som vill utveckla eller förnya sina respektive arbetsmiljöer. Rapporten lyfter fram för- och nackdelar av de tre kontorsmiljöerna (cellkontor, ABW-kontor och kombikontor) som undersöks och ger förslag på vilka arbetsmoment som bäst lämpar sig i de olika<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> miljöerna.

Risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar är hög bland sjukvårdspersonal bland annat då kraven på kvalitet, effektivitet och arbetstempo har ökat. I diskussionen kring sjuksköterskors arbetssituation är saknas det aktuell kunskap om hur sjuksköterskor inom den neonatala intensivvården fördelar sin tid under arbetsdagen och vilka arbetsmoment som sjuksköterskorna utför i sitt dagliga arbete. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmoment en sjuksköterska på neonatalintensiven utför under ett arbetspass samt kartlägga hur tidsåtgången fördelade sig mellan dessa arbetsmoment. En strukturerad tidsstudie genomfördes därför på en neonatal intensivvårdsavdelning i Sverige. Resultatet visade hur sjuksköterskorna fördelar sin tid mellan 69 olika arbetsmoment i 23 kategorier inom åtta kompetensområden samt hur omvårdnadsarbetet fördelade sig tidsmässigt mellan den direkt patientnära kontakten och övriga patientrelaterade uppgifter. 54 procent av den totalt arbetade tiden ägnades åt indirekt omvårdnad som förberedande arbete, hantering av material och samverkan i vårdkedjan medan 35 procent ägnas åt patientnära omvårdnad. Sjuksköterskearbetet är uppdelat mellan många olika arbetsmoment och arbetsområden, det är hög tid att se över sjuksköterskerollen och de uppgifter hon tilldelas som leder iväg från patientsängen. / The risk for acquire stress related diseases is high in medical staff since the demand on quality, efficiency and work pace has increased. There is not much recent knowledge about how nurses in neonatal intensive care spend their time and which work tasks the nurses perform in their everyday work. The aim of this study was to examine which work tasks a nurse in neonatal intensive care perform during their workday and present a survey to how the time divides between these different tasks. A structured time study was performed at a neonatal intensive care unit in Sweden. The result show how the nurses divide their time between 69 different work tasks divided in to 23 categories in eight areas of competence and how the nursing work divide in terms of time between direct patient care and other patient related tasks. Nurses spend 54 percent of the total worked time to indirect care like preparations for nursing tasks, material and cooperation with external caregivers while 35 percent where spent at direct bedside care. The nurses time is divided between many different tasks and areas of expertise, it is necessary to evaluate the nursing profession and the tasks that leads them away from the patients bed.

Den pågående digitaliseringen genomsyrar flera av samhällets olika yrkesområden och där dess inverkan inom redovisningsbranschen är påtaglig. Tidigare forskning menar att de större förändringarna har skett inom det senaste decenniet och efterfrågar därmed fler kvalitativa studier som berör området redovisningsekonomer och hur de uppfattar digitaliseringen i sin yrkesroll. Studien ämnar därmed att undersöka hur digitaliseringen påverkar svenska redovisningsekonomers arbetsmoment och vilken inverkan detta har på yrkesrollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex redovisningsekonomer verksamma inom mindre redovisningsbyråer och företag. Det teoretiska ramverket som har använts grundar sig på Knudsens (2020) studie och hans fyra beståndsdelar som enligt honom utgör redovisning. Det teoretiska ramverket heter Modified framework for research on accounting. Studiens resultat påvisade att digitaliseringen har bidragit till att arbetsmoment kan utföras mer effektivt som därmed har lett till en förändrad yrkesroll. De traditionella arbetsmomenten går snabbare att utföra så att redovisningsekonomer numera kan ägna mer tid åt kvalificerade arbetsmoment som är mer värdeskapande. Andra faktorer som bidrar till en förändrad yrkesroll är att de upplever en högre efterfrågan av digitala kunskaper från både branschen och kunder. Dessa är bidragande faktorer till att de numera beskriver sin yrkesroll mer som rådgivare alternativt systemvetare. Effektiviseringsmöjligheter är inte ett unikt resultat för denna studie då effektivitet är i likhet med vad många andra forskare redan kommit fram till. Digitaliseringen är en pågående process som öppnar upp för just effektivisering, nya möjligheter och utmaningar samt mål, där redovisningsekonomer måste lära sig att navigera bland dessa. Vårt teoretiska bidrag blir således att det blir svårt att prata om redovisningsekonomen i singular med anledning av att redovisningsekonomer anammar digitaliseringen på olika sätt som därmed får en varierad inverkan på yrkesrollen. För en fortsatt konkurrenskraft i branschen kan redovisningsekonomer dock inte bortse från digitaliseringen. / The ongoing digitalization permeates several occupations within the society, where its impact within the accounting sector is palpable. Earlier research suggests that major changes have taken place in the last decade and are calling for more qualitative studies connected to the role of the accountant and how they perceive digitalization within their profession. The purpose of this study is therefore to investigate how the digitalization affects Swedish accountants’ work tasks and what the role this plays in their occupational role. To answer the purpose, a qualitative method has been applied in the form of semi-structured interviews, where the selection consisted of six accountants, operating in small-sized accounting firms and companies. The theoretical foundational framework is built on Knudsen’s (2020) study and the four keycomponents that, according to him, constitute accounting. The name of the theoretical framework is Modified framework for research on accounting. The result of the study showed that the digitalization has contributed to the fact that tasks can be executed with more efficiency, leading to the change of the role of the accountant. The traditional tasks are quicker to perform so that the accountant can devote more time to more skilled tasks, creating more value in their role. Other factors contributing to a change of the role are that the accountants are experiencing a higher demand for digital literacy, both from the sector and clients alike. These are contributing factors to the fact that they nowadays describe their professional role lean more of business consultants or systems engineers. However, efficiency is not an exceptional result for this study as it is similar to what many other researchers have already concluded. Digitalization is an ongoing process that opens up for efficiency, new opportunities and challenges, and goals, where accounting economists must learn to navigate among these. Our theoretical contribution is the difficulty in terms of talking about the accounting economist in a singular form since accounting economists adopt digitalization in different ways which have a varying impact on the professional role. For continued competitiveness in the industry, accounting economists can thus not ignore digitalization.

För att möta en ökande efterfråga och samtidigt bibehålla konkurrenskraft krävs många gånger en optimering av produktionskapaciteten. Det påstås att det kan uppnås genom implementering eller utveckling av standardiserat arbetssätt. Studiens syfte är därför att undersöka hur standardiserat arbetssätt påverkar produktionskapaciteten i avsikt att generera lösningsförslag som optimerar produktionskapaciteten. Undersökningen utfördes som en fallstudie på en monteringslinje hos Getinge Disinfection AB i Växjö. Studiens genomförande följde DMAIC processen, vilket är hjärtat av Six Sigma, i avsikt att garantera att framtagna lösningar går att implementera på liknande processer. Studien resulterade i en reducering och balansering av cykeltider som genererade en approximerad kapacitetsökning på 184,3%. De förbättringsförslag som testades var framförallt förflyttning av delmonteringar till förmontage och förflyttning av arbetsmoment till andra stationer samt hur olika typer av slöseri kan elimineras.

Syfte: Stål och betong har länge varit dominerande inom byggnation av den anledningen att flervåningshus med en stomme i trä mellan 1874 och 1994 i Sverige inte varit tillåtet. Detta har lett till att erfarenhet och kunskap inom flervåningshus i trä inte har utvecklats i samma takt. Med en ökad medvetenhet om miljön är nu fler intresserade av att bygga i trä då materialet anses vara bättre ur en miljösynpunkt. KL-trä har möjligheten att konkurrera med stål- och betongelement i bärighet och hållfasthet men står inför andra utmaningar när det kommer till brand- och ljudkrav. Målet med studien är att ta fram underlag för arbetsmoment, arbetstid och exempel på tvärsnittslösningar som använts för att upprätta mer korrekta kalkyler och tidplaner i anbudsskedet vid val av en KL-trästomme eller betongstomme i bostäder. Metod: Undersökningen genomförs som en kvalitativ fallstudie där analys sker av både kvantifierbara sekundärdata i form av enhetstider och tidigare tvärsnittslösningar, så väl som kvalitativ primärdata från semistrukturerade intervjuer. Genom triangulering av insamlade data tas tvärsnitt fram som utgör jämförelsen mellan KL-trä och prefabricerad betong med hänsyn till arbetsmoment och arbetstid.  Resultat: KL-trästommen kräver med hänsyn till brand- och ljudkrav fler arbetsmoment och en längre enhetstid än vad en prefabricerad betongstomme gör. Resultatet baseras på en kvadratmeter av tvärsnitten. Arbetsgången mellan de olika stommaterialen skiljer dessutom där betong efter sitt stommontage anses mer färdigt medan en KL-trästomme kräver fler påbyggda skikt. Konsekvenser: Studien grundas på en kvadratmeter i ett tvärsnitt i stället för en bredare bild av ett helt projekt. Vidare rekommenderas att kommande studier behandlar fler stomdelar, fuktsäkerhet och övergripande tidsåtgång för arbete med de olika stommaterialen. Begränsningar: Studien tar endast hänsyn till bjälklag och lägenhetsskiljande väggar i KL-trä respektive prefabricerad betong. Sekundärdata i form av tvärsnitt är endast insamlat från en av vardera källor rörande stommaterialen, nämligen organisationerna Svenskt Trä och Svensk Betong. Enhetstiderna är tagna ur Ny- och ombyggnadslistan 2018 men är kompletterade med respondenters ackordsunderlag. Intervjuerna är utförda med respondenter från byggbranschen som varit involverade i ett eller flera projekt med antingen KL-trästomme eller prefabricerad betongstomme. / Purpose: Steel and concrete has for a long time been dominating in construction because of the reason that multi-storey buildings of wood were forbidden between 1874 and 1994 in Sweden. This has led to that experience and knowledge about multi-storey buildings made of wood have not developed in the same rate. With an increase of awareness about the environment, more have now become interested of building with wood since it is deemed better for the environment. Cross-laminated timber (CLT) can compete with steel and concrete elements in terms of load-bearing capacity and strength of material but face other challenges when it comes to fire and sound regulations. The goal of this study is to bring forward information about work activities, working hours and example of used cross-section solutions to execute more correct calculations and time schedules for projecting with either CLT or concrete in housing.  Method: The study will be conducted as a qualitative fall study were analysis of both quantifiable secondary data in shape of unit times and earlier used cross-section solutions as well as qualitative primary data from semi-constructed interviews. Through triangulation of the collected data a cross-section will be selected that will compose the comparison between CLT and precast concrete regarding work activities and working hours. Findings: CLT frame requires more work activities and a longer working time than a prefabricated concrete frame with regards to fire and sound regulations. The result is based on a square meter of the cross-section. The work process differs between the different materials were a concrete frame, after it has been assembled is deemed more complete than a CLT frame which requires more layers for completion. Implications: The foundation of the study was formed on a square meter of a cross-section instead of a wider picture of a complete project. Further recommendations for upcoming studies are to include more frame parts, moisture safety and a general timescale of working with the different materials. Limitations: The study includes apartment differencing floors and walls of CLT and prefabricated concrete. Secondary data are only collected from one of each material, these are collected from the organizations Swedish Wood and Swedish Concrete. Unit times are taken from the New- and Reconstruction list 2018 (Ny- och ombyggnadslistan 2018) and these are complemented with response from the interviews. The interviews are conducted with respondents from the construction industry who has been involved in one or more projects with either a CLT frame or a precast concrete frame.

Planering av hur och var byggmaterialet levereras till byggarbetsplatsen har blivit allt merbetydelsefullt. Byggbranschen stöter på många utmaningar angående leveranser då det finns flerundantag än regler för hur en byggarbetsplats ser ut. Det går inte att förutse hur väder, mark ellertrafikförhållanden ser ut men med en genomtänkt planering går det att påverka materialhanteringen.De företag som använder en välplanerad logistik har en fördel inom produktionen så logistik är idagen stark del inom konkurrensstrategi.Syftet med denna rapport är att undersöka hur Bravida ska kunna effektivisera monteringen av värmeoch sanitet i bostäder med hjälp av en logistiklösning. Undersökningen är avgränsad till enlogistiklösning för VS-projekt som innefattar bostäder av nyproduktion med 100 lägenheter uppdeladepå fem hus.Genom informationssökning och intervjuer skapades två logistikmetoder som var intressanta förBravida att undersöka. Metod 1 baseras på tjänster som utförs av externa företag som Grossist A,Leverantör A och Flyttfirma B. Metod 2 baseras på användningen av ett bygglogistikcenter i Bravidasbefintliga lagerlokal i Nynäshamn. Huvudsyftet med metoderna är att låta montörerna fokusera påvärdeskapande moment genom att överföra arbetsmoment som beställning, förflyttning och kapningtill projektledare, flyttfirmor, leverantörer och långtidssjukskrivna personer.För att genomföra beräkningar granskades arbetstiderna hos montörer, projektledare och projektörerför att se hur mycket tid arbetsmomenten krävde. Därefter gestaltades ett produktionstypfall för attberäkna framtida arbetstider och kostnader vid användning av Metod 1 och 2. Resultatet visade attMetod 1 skulle öka den ekonomiska lönsamheten med 8,2 % jämfört med 5,7 % med Metod 2.Förutom en ekonomisk lönsamhet skulle Metod 1 bidra till en bättre miljö samt att montörerna får enbättre arbetsmiljö som även påverkar hela byggarbetsplatsen.I diskussionskapitlet granskas Metod 1 djupare med dess innebörd för Bravida och jämförelser tillderas nuvarande kostnader och tidsåtgångar. / When planning how and where the building materials gets delivered to the construction site hasbecome increasingly more important. The construction industry is facing many challenges regardingdeliveries as there are more exceptions than regulations for how a construction site looks. It is notpossible to predict how weather, ground or traffic conditions are, but with a thoughtful planning it ispossible to influence material management. The companies that use well planned logistics has anadvantage in production, therefore today logistics is a strong part of the competition strategy.The purpose of this thesis is to investigate how Bravida can be more effective when installing heatingand sanitation in buildings using a logistics solution. The thesis is delimited to a logistics solution forheating and sanitation projects involving newly built houses with 100 apartments divided into fivebuildings.Through information retrieval and interviews, two logistics methods were created that wereinteresting for Bravida to investigate. Method 1 is based on services performed by external companiessuch as Grossist A, Leverantör A and Flyttfirma B. Method 2 is based on the use of a buildinglogistics center in Bravidas existing warehouse in Nynäshamn. The main purpose of these methods isto allow the installers to focus on value creating moments by transferring suboperations such asordering, relocate and cutting materials to project managers, movers, suppliers and long-term sickpeople.In order to do the calculations the working hours of installers, project managers and planners wereexamined to see how much time the workflow demanded. Thereafter, a production typical case wasconfigured to calculate future working hours and expenses using Methods 1 and 2. The result showedthat Method 1 would increase economic profitability by 8.2 % compared with 5.7 % for Method 2.Besides economic profitability Method 1 also gives a better environment and the installers get a betterworking environment that also affects the entire construction site.In the discussion chapter, Method 1 is investigated deeper with its significance for Bravida andcomparisons to their current expense and duration.