Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt? Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M. Entmans idéer om gestaltning (framing) och Regina G. Lawrence och Jesper Strömbäcks teorier om politik och gestaltning. Undersökningen inbegriper Sveriges till upplagor tre största dagstidningar Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, materialet är publicerat mellan den 8-15 juli 2010. Resultatet visar att gestaltningen av Sven Otto Littorins och hans avgång skiljer sig mellan tidningarna. Littorin iklädds till en början en tydlig offerroll för att senare ifrågasättas i högre grad. Tidningarnas gestaltning av Littorin och den s.k. Littorinaffären” skiljer sig åt. Dagens Nyheter uppvisar en kritisk och självständig rapportering, Göteborgs-Posten mer en i linje med officiella versioner och Svenska Dagbladet en avmätt och tydligt avvaktande.

No description available.

Motivation: The aim of this study has been to conduct a comparative study concerning how race, ethnicity and class is represented in American contrary to Swedish daily press and from there on to explore and explain similarities and differences that have been found in the material. Problem statement: • How is race, ethnicity and class represented in American contrary Swedish daily press? • What are the similarities and differences between the countries’ daily news flow? • What causes the similiarities and differences to achieve their current form? Material: The material which has been the subject of this study consists of eight articles – four American articles (USA Today) and four Swedish articles (Dagens Nyheter). The material has been elected to meet certain criterias and mainly discusses the effects the health care reform will have on the American population. Approach: The material has been approached by using theories concerned with race, ethnicity, class and framing. The method used to analyze the material was Critical Discourse Analysis (CDA). Results: The results shows significant similarities, although mainly differences, between the countries’ daily news flow. The working class is offered limited space in American as well as Swedish newspaper reporting. Class is used as a tool to categorize the figurants in the material and to give them certain authority. The authority given is demonstrated by the allowance of drawing conclusions, something which is restriced to the capitalist class and upper middle class. The occurence of race and ethnicity differs and is only perceivable in Swedish media. The American articles appear more detailed in describing pros and cons with the health care reform while the Swedish articles mainly describe the negative effects of the current health care system. Conclusion: Swedish press invokes the ethnicity concept in correlation with non-whites. The race concept is invoked in correlation with the white race’s raceless power. The reason could be that ethnicity is not rated as rasism and has retrieved a positive affirmative, although it does reinforce the concept of portraying only non-whites as poor. It has been found unlikely that American press does not correlate with neither race nor ethnicity because they simply have not interviewed non-white people. The similarities are thought to be a result of Western similarities and differences are results of political and cultural national differences.

This essay is a qualitative study on the tv series Chernobyl and examines how Soviet is portrayed through the character of Boris Shcherbina and the environment in which the series takes place. For many, the series is a first acquaintance with the nuclear accident and Soviet in the 80’s. Due to the fact that Soviet was a relatively closed society, series like this can have a wider effect than usual, since there haven't been many other sources of information available. The study examines material regarding a historical event that had a global influence. The historical context of the cold war and previous stereotypical portrayals of Soviet makes for an interesting backdrop as the study examines what is being communicated about Soviet through the visuals. By conducting a semiotic analysis on selected scenes and thereafter using Robert Entman’s framing theory to analyze the empirical material this study has found that the series portrays Soviet negatively. Soviet is framed as a controlling and somewhat claustrophobic state, where persecution and inspection seem common. It is further portrayed as a state one does not question or go against, and the citizens seem to lack independence in relation to the state. The communist society is depicted as very hierarchical, with highly regarded leaders, such as Shcherbina, and with citizens living in simplicity and facing oppression. The environments in the series are often grey, dark and gloomy, which contributes to the portrayal of Soviet as a somber state.

No description available.

No description available.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras. Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen. Genom ”salience” repeterades detta budskap genom nyhetsdiskursen, till exempel genom referenser till elitpersoner och USA som elitnation. Problemdefinitionen 2009/2010 fokuserade på president Obama och den ekonomiska krisen som hade drabbat USA mycket hårt. Problemet låg i Obamas osäkerhet och ambivalens inför att genomföra viktiga och nödvändiga reformer inom Nafta. Den moraliska utvärderingen var delvis homogen, där samtliga artiklar var överens om att Nafta var i behov av nya reformer. Men synen på Obamas ledarskap skiljde sig åt. Den dominerande inramningen bestod fortfarande av en liberal marknadssyn, men som ställde sig mycket kritisk till frihandelns utformning. Vad som skedde i källanvändningen 1993 var att en gränsdragning gjordes mellan anhängare och motståndare till Nafta, som i högsta grad exkluderades på grund av att de ifrågasatte den rådande politiska konsensus. Främst skedde en gränsdragning till de aktörer som ställde sig mycket kritiska till Nafta och såg avtalet som ett hot, här ingick arbetare och fackföreningsrörelsen. Konsensusideologin var inte lika självklar i artiklarna från 2009/2010. Den segmenterade politisk elit som tillhörde förespråkarna av Nafta som tidigare hade uteslutande majoritet i källanvändningen hade nu fått kliva åt sidan. Artiklarna skiljde sig åt och gränsdragningarna mellan ”Vi” och ”de andra” var inte lika tydlig. Här fick de kritiska Nafta-rösterna ett bredare respekterat utrymme, men det skulle inte gälla för alla, samma aktörer som var uteslutna i periferin 1993 var också utelämnade från källanvändningen under 2009/2010, nämligen arbetare och fackföreningsrörelsen. Trots detta är förhoppningen att 2009/2010 års artiklar ändå är ett tecken på att den nya tiden har lett fram till en ödmjukare, mindre cynisk och kapitalistiskt styrd amerikansk journalistik, som låter de stigmatiserade grupperna ta ett större medialt utrymme.

No description available.

No description available.