<p>To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study. The implementation of the interim target: Program and strategies for green spaces does not function according to the intention with the environmental objectives. Strong economical incitements and a political will that is locked in the logic of competitiveness, makes the sustainable ecological management impossible in practise. The management by objectives for the green spaces falls in the shadow of other sector goals. The ecological aspects have low priority, which leads to a decision process that strives for ecological sustainability, yet are an vision for the future according to the case study.</p>

To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study. The implementation of the interim target: Program and strategies for green spaces does not function according to the intention with the environmental objectives. Strong economical incitements and a political will that is locked in the logic of competitiveness, makes the sustainable ecological management impossible in practise. The management by objectives for the green spaces falls in the shadow of other sector goals. The ecological aspects have low priority, which leads to a decision process that strives for ecological sustainability, yet are an vision for the future according to the case study.

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring. Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling. De tyckte att det var viktigt att arbeta med de frågorna och beskrev det i termen yrkesstolthet samt att det leder till välmående, vilket också stöds av litteraturen. / The aim has been to examine whether the Swedish environmental objectives may be a way to make sustainable development visible for students on the construction program. It has also been to determine the added value that can be created by making sustainable development visible by integrating environmental objectives into the teaching. Interim objectives are realistic and directly linked to the construction sector, which can lead to an increased commitment and desire to con­tribute to change. The result shows that vocational teachers, students, and site managers in construction compa­nies were not aware of the environmental objectives. Swedish environmental objectives need to be integrated into vocational school subjects of the construction programme so that political decisions in order to achieve sustainable development is communicated to the students, so that they can come out in working life with action skills which can lead to changes. Almost all interviewed felt that it could provide added value to have knowledge of how they in their everyday lives can work with sustainable development. They think it is important to work with the issues and that it results in prosperous in daily life, which also is supported by the literature and described it in terms of professional pride.

<p>Environmental goals are commonly set to guide work towards ecological sustainability. The aim of this thesis is to develop a precise terminology for the description of goals in terms of properties that are important in their practical use as decision-guides and to illustrate how it can be used in evaluations of environmental policy.</p><p>Essay I (written together with Sven Ove Hansson) identifies a set of rationality criteria for individual goals and discusses them in relation to the typical function of goals. For a goal to perform its typical function, i.e., to guide and induce action, it must be precise, evaluable, approachable (attainable), and motivating.</p><p>Essay II argues that for a goal system to be rational it must not only satisfy the criteria identified in Essay I but should also be coherent. The coherence of a goal system is made up of the relations that hold among the goals, most notably relations of support and conflict, but possibly also relations of operationalization. A major part of the essay consists in a conceptual analysis of the three relations.</p><p>Essay III contains an investigation into the rationality of five Swedish environmental objectives through an application of the rationality criteria identified in Essays I-II. The paper draws the conclusion that the objectives are not sufficiently rational according to the suggested criteria. It also briefly points at some of the difficulties that are associated with the use of goals in environmental policy and managemen</p>

Den svenska miljöpolitiken drivs huvudsakligen genom ett system med 16 så kallade nationella miljökvalitetsmål och övergripande så kallade generationsmål. Dessa målsätter ramarna för miljöarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Utgångsläget för Sveriges miljöpolitik är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämnaöver ett välmående samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckelpersoner från Kalmar, Jönköping och Skåne länsstyrelser har intervjuats, såvälsom nyckelpersoner från utvalda kommuner i respektive län. Resultatet av intervjuerna tyder på att arbetet med miljömål kräver kommunikation och samverkan både horisontellt och vertikalt och att länsstyrelsen har en central och viktigroll.Syftet med denna studie är att den ska vara till hjälp för Länsstyrelsen i Kalmar imiljömålsarbetet. / The Swedish environmental policy is dictated through a system of 16 so called national environmental quality objectives, and broad so called generational objectives. These set the frames of the environmental work done in Sweden at a national, regional and local level.The overall goal of the environmental work done in Sweden is to hand over aprosperous, healthy society to the next generation, where the major environmental challenges has been overcome, no later than the year 2020. Key persons at the county administrations of Kalmar, Jönköping and Skåne have been interviewed, as well as persons from selected municipalities in each county.The results of these interviews show the importance of the county administration in the environmental work of the municipalities and that this work requires extensive communication, both vertical and horizontal.The results of this paper is meant to help the county administration of Kalmar in the environmental work.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

To remedy the negative effects of wetland drainage activities that took place in Sweden during the 1800s, measures to create, restore and recreate wetlands have gained increased attention as nature-based solutions. While wetlands provide cost-effective long-term solutions and co-benefits that help achieve national and international environmental objectives, targets relating to wetland measures have fallen short. The study aim was to investigate drivers, policy influence and barriers to wetland implementation on the local level and to discuss potential success parameters. Local stakeholder experiences were collected using survey design with open, closed, and partially close-ended questions, analysed with thematic analysis. The findings identified drivers relating to ecological and social benefits, climate change, and multifunctionality- and indicated that policy objectives on the national level influence drivers on the local level. Furthermore, barriers towards wetland implementation were identified, fuelled by a lack of communication, policies that rely on one-size-fits-all approaches, and a lack of resources for administration. Potential success parameters to address the barriers include improved collaboration between and within wetland projects, financial incentives for landowners and administration, maintenance plans, systems for follow-up outside of the policy instruments, and increased flexibility for wetland projects that take into account the natural variability of wetlands. The findings can lay the foundation for further research exploring more in-depth the identified barriers and success parameters to help set new policy directives and suggestions for how wetland measures could be implemented at a larger scale in the future.

Environmental goals are commonly set to guide work towards ecological sustainability. The aim of this thesis is to develop a precise terminology for the description of goals in terms of properties that are important in their practical use as decision-guides and to illustrate how it can be used in evaluations of environmental policy. Essay I (written together with Sven Ove Hansson) identifies a set of rationality criteria for individual goals and discusses them in relation to the typical function of goals. For a goal to perform its typical function, i.e., to guide and induce action, it must be precise, evaluable, approachable (attainable), and motivating. Essay II argues that for a goal system to be rational it must not only satisfy the criteria identified in Essay I but should also be coherent. The coherence of a goal system is made up of the relations that hold among the goals, most notably relations of support and conflict, but possibly also relations of operationalization. A major part of the essay consists in a conceptual analysis of the three relations. Essay III contains an investigation into the rationality of five Swedish environmental objectives through an application of the rationality criteria identified in Essays I-II. The paper draws the conclusion that the objectives are not sufficiently rational according to the suggested criteria. It also briefly points at some of the difficulties that are associated with the use of goals in environmental policy and managemen / QC 20101111

Naturreservat är en form av områdesskydd som kan användas för att ge värdefulla naturområden ett långsiktigt skydd. När ett naturreservat bildas är tanken att det ska finnas kvar mycket länge och att upphäva ett reservat kräver väldigt starka skäl. Naturreservat är den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste årtiondena och anledningen till detta är att man inom miljö- och naturvårdspolitiken har satt upp tydliga mål som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns är praktiskt tillämpbar. Att bilda ett naturreservat är en process med många steg. Syftet med denna uppsats är att utreda denna bildandeprocess, och jämföra tillvägagångssättet hos kommunerna och hos länsstyrelsen. Denna jämförelse begränsar sig till Stockholms län och reservat som vunnit laga kraft under de senaste tre åren. I undersökningen har skillnader i reservatens storlek, utformning, syften samt tidsåtgång noterats. De kommunala reservaten som ingår i undersökningen är större än länsstyrelsens. De kommunala reservaten är också mer spridda i sin utformning och har flikigare gränser. Tidsåtgången för en bildandeprocess varierar, naturreservaten som har bildats under de senaste tre åren i Stockholms län har tagit från drygt 1 år till 18,5 år att bilda. För de reservat som ingår i undersökningen har länsstyrelsens reservat i genomsnitt tagit längre tid att bilda än vad kommunernas reservat har tagit. Naturreservat kan bildas på fastigheter som ägs av andra än staten, då kan värdering och förhandling om marken bli ett tidskrävande moment. Tidsåtgången kan därför påverkas kraftigt av vem som äger marken som man ska bilda naturreservat på. En annan faktor för tiden det tar att bilda ett reservat är resursbrist, detta har framgått tydligast för reservaten bildade av länsstyrelsen där flera av reservatsärendena legat vilande under någon period på grund av personalbrist. / Establishing nature reserves is a long-term way of protecting valuable environments. A nature reserve is meant to last for a very long time and revoking one takes strong and valid reasons. Nature reserves are the most occurring type of nature protection in Sweden. The amount of reserves and the areal of protected estates have been increasing for the latest decades, due to clear goals and programs from the political field and a practically applicable legislature. The creating of a nature reserve is a multistep procedure. The purpose with this thesis is to investigate this procedure and to compare the method used by the municipalities and by the County Administrative Board. This comparison is limited to reserves that have won legal force during the past three years. In the comparison we have seen differences in the reserves size, shape, purposes and timescale. The nature reserves constituted by municipalities are larger than those created by the County Administrative Board. They are also more fragmented and uneven when it comes to shape and boundaries. The time that passes during the process can vary, for example the reserves in our review have taken from just over 1 year to 18.5 years to finish. The average timespan for the making of the nature reserves has been larger in the County Administrative Boards reserves than in the municipalities’. Nature reserves can be constituted on estates owned by others than the Government. When that is the case, valuing the property and negotiating with the owner may take a lot of time. The timescale can thus be largely influenced by who owns the land that is to be protected. Another factor of the timescale is lack of assets. This is most clear with the County Administrative Board, where several matters have been resting some time during the procedure, due to shortage of human resources.

I samband med att miljöfrågan blir allt viktigare så ställs även hårdare krav på aktiva aktörer och företag i branschen. Med ursprung i de globala målen från FN ända ner till kommunal nivå jobbar alla mot samma mål, en hållbar framtid.Studiens syfte innefattar att granska hur miljömålsarbete utförs i branschen samt att undersöka hur företag arbetar mot de krav som ställs från kommunala, regionala och nationella instanser.För att besvara de frågor som ställts nyttjades olika metoder. Främst utfördes en litteraturstudie för att erhålla den vitala kunskapen om de krav som ställs på aktörerna i branschen. Därefter utfördes en fallstudie hos Asplundsgruppen AB för att få ytterligare insyn av hur ett företag i branschen arbetar i sitt hållbarhetsarbete samt hur de har kommit fram till sina miljömål.Studiens resultat redovisar de mest väsentliga krav och mål som ställs från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan 2045 för att ge aktörerna i branschen en förenklad mall med de viktigaste punkterna. I resultatet presenteras även ett exempelmål som är baserat på litteraturstudien, målet är följande, Företag A ska sänka sina totala växthusgasutsläpp med 5% årligen fram till 2030, jämfört med 2020.I slutsatsen presenteras att det är viktigt för de aktiva företagen i branschen att följa de mål som ställs från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan 2045, då de på ett tydligt sätt informerar vad som behöver genomföras för att nå en hållbar framtid. Slutsatsen redogör även att arbetet mot en hållbar framtid är väldigt svår att uppnå om branschen inte är enad och samarbetar mot samma slutmål. / In conjunction with the environmental issue becoming increasingly important the deands grow stricter on the industry companies. With origin in the globally set environmental objectives stated by UN all the way down to communal levels, everyone is working towards the same target of a sustainable future.The purpose of the study includes examination of environmental target work in the construction industry and of different business work towards the requirements stated from communal, regional and national instances. To answer the questions stated in the purpose the study used different methods. First and formal it performed a literature study to obtain the most vital information about the deands placed on the industry. The study continued with a case study of the company Asplundsgruppen AB to get an insight how a company works towards environmental sustainability and examined how Asplundsgruppen reached the conclusion on their environmental targets.The result of the study presents the most vital deands and targets accordingly to Boverket, BBR, Agenda 2030 and Färdplan 2045 to give industry participants a simplified template with the most important environmental objectives summarized from the sources mentioned above. The result contains an example target based on the literature study, the goal is as follows, Company A shall reduce its total greenhouse gas emissions by 5% annually, until 2030, compared to 2020 emissions.The conclusion presents that it is important for the active industry companies to work towards the deands and targets declared from Boverket, BBR, Agenda 2030 and Färdplan 2045, because they inform in a clear way what must be done to maintain a sustainable future. The conclusion also includes that the industry needs to be united and work together towards the same end.