Konsumentmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar till följd av denöka individualismen och det stigande mediebruset. Det är mer lönsamt att behålla befintligakunder än att söka nya kunder. En upptäckt som gett upphov till en databasdriven ochlojalitetsbyggande form av marknadsföring, vilken genomsyras av responsdrivandekommunikationen som är riktas och relevant för kunden. En av de viktigaste frågorna köpcentrenmåste hantera är hur de kan skapa kundlojalitet i dagens hårt konkurrensutsattakonsumentmarknad. Lojaliteten är en av de viktigaste faktorerna för att skapa vinstdrivandeköpcenter och används främst för att öka försäljningen hos de centrets inhyrda butiker.Syftet med vår uppsats är att undersöka och beskriva hur köpcentren arbetar för att skapa ochstärka sin kundlojalitet samt vilken form av kundkommunikation som bedrivs. Är ettlojalitetsprogram den självklara vägen eller tillämpas andra verktyg i jakten på en stärktkundlojalitet?Fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från följande fem svenskaköpcentren: Väla, Knalleland, Nordstan, Torp och NK. Undersökningen har varit en fallstudie avexplorativ och deskriptiv karaktär.Vår undersökning visar på att kundlojalitet är en viktig faktor för samtliga av de intervjuadeköpcentren men tillvägagångssättet för att skapa och bibehålla den skiljer sig åt. Gemensamt ärdock att en adekvat kombination av butiker och service är centralt. Events visade sig även varavanligt förekommande och samtliga vill förmedla att på (Köpcentret) händer det alltid något. Två(NK & Torp) av de fem intervjuade köpcentren använder sig emellertid av någon form avkundklubb. Deras respektive klubbar har rönt stor framgång trots fundamentala skillnader.NK låter sin NK-Nyckel utgör en vital del i deras marknadsstrategi och det är avanceratbonusbaserat lojalitetsprogram som kartlägger medlemmarnas köphistorik. Torp’s kundklubb ärav den enklare sorten och används främst till att skicka rätt budskap till rätt mottagare samtupplysningar om kommande aktiviteter och händelser. Anledning är att varken Nordstan, Välaeller Knalleland väljer att inte driva någon kundklubb är att de anses vara för resurskrävande attimplementera och driva. Likaså driver köpcentrens hyresgäster många gånger egnalojalitetsprogram varpå fastighetsägarna inte vill konkurrera med sina hyresgäster.

<p>Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder. Event är alltså en intressant och aktuell marknadsföringsmetod.</p><p>I detta arbete undersöker vi hur en eventbyrå kan öka efterfrågan på sina tjänster. Arbetet skrivs på uppdrag för Jag, Carina, en Skellefteåbaserad eventbyrå som ägs och drivs av Carina Löfroth som har lång erfarenhet av att arbeta med event i Stockholm. Carina upplever en tröghet på den norrländska eventmarknaden som inte finns i Stockholm och därför har vi valt att undersöka vad denna tröghet beror på. Vårt syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för företags ovilja för och okunskap om att anlita professionella agenter i sin marknadsföringsprocess. I arbetet har vi genomfört nio kvalitativa intervjuer med små och medelstora företag som vi valt från Jag, Carinas tänkta marknad. Vi har antagit det hermeneutiska synsättet och ett induktivt, med kraftiga inslag av ett abduktivt, angrepssätt.</p><p>Vi har kunnat konstatera att de flesta av respondenterna inte verkar vara medvetna om vare sig relationsmarknadsföring eller eventmarknadsföring på ett teoretiskt plan. Däremot arbetar företagen praktiskt med både relationer och event i viss mån. Vi ser att strukturerad eventmarknadsföring kan göra nytta i de flesta av de intervjuade företagen, och att professionell hjälp från en eventbyrå skulle underlätta för företagen att skapa ett bra event. Den viktigaste av de rekommendationer som vi ger Jag, Carina för att byrån ska öka efterfrågan på sina tjänster är att den bör se till att skapa ett flöde av kommunikation mellan sig och kunden.</p>

No description available.

No description available.

Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder. Event är alltså en intressant och aktuell marknadsföringsmetod. I detta arbete undersöker vi hur en eventbyrå kan öka efterfrågan på sina tjänster. Arbetet skrivs på uppdrag för Jag, Carina, en Skellefteåbaserad eventbyrå som ägs och drivs av Carina Löfroth som har lång erfarenhet av att arbeta med event i Stockholm. Carina upplever en tröghet på den norrländska eventmarknaden som inte finns i Stockholm och därför har vi valt att undersöka vad denna tröghet beror på. Vårt syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för företags ovilja för och okunskap om att anlita professionella agenter i sin marknadsföringsprocess. I arbetet har vi genomfört nio kvalitativa intervjuer med små och medelstora företag som vi valt från Jag, Carinas tänkta marknad. Vi har antagit det hermeneutiska synsättet och ett induktivt, med kraftiga inslag av ett abduktivt, angrepssätt. Vi har kunnat konstatera att de flesta av respondenterna inte verkar vara medvetna om vare sig relationsmarknadsföring eller eventmarknadsföring på ett teoretiskt plan. Däremot arbetar företagen praktiskt med både relationer och event i viss mån. Vi ser att strukturerad eventmarknadsföring kan göra nytta i de flesta av de intervjuade företagen, och att professionell hjälp från en eventbyrå skulle underlätta för företagen att skapa ett bra event. Den viktigaste av de rekommendationer som vi ger Jag, Carina för att byrån ska öka efterfrågan på sina tjänster är att den bör se till att skapa ett flöde av kommunikation mellan sig och kunden.

Purpose: The purpose with this study is to clarify what importance a co-occurrence event can have on a smaller town, and also what positive and negative consequences it can have on the town seen from a social, economic and political aspect. I will also look at what magnitude the festival have on the local commercial and industrial life and how it affects those who live there. I will also determent how the moving of the festival might come and affect the local businesses, the local population and the community it-self. Method: I will thorough-out this study work with qualitative research methodology. I will there-for process the empirical data that will be collected and used for this study from a qualitative research methodology point of view. I will likewise go through with two deep-going interviews with people well familiar with the subject to increase and strengthen the validity of my study. The information this will give me will be discussed and analyzed from a hermeneutic perspective.  Result: The result of this study shows the tremendous value a specific event can have on its host community. In Hultsfred, where the local population is very proud over the music festival, there are no limits for the development of the event it-self, and its impact on Hultsfred. The festival contributes with a big local commitment and a lot of enthusiasm, which makes the expansion of the festival possible. In the case of Hultsfred, the festival has generated in several education opportunities, a new form of truism, increase knowledge of the town Hultsfred, a stronger community brand and a bigger and more improved industrial life. The town of Hultsfred has seized the opportunity of maximizing the music festival and its benefit towards the community. They have also used the festival for making them-self a brand and a niche, all in favor of evolving and expanding the community. / Syfte: Syftet med denna studie är att se vad ett stort återkommande evenemang kan har för betydelse för en liten ort, och vilka positiva och negativa konsekvenser evenemangen kan leda till sett ur ekonomiska, sociala och politiska perspektiv. Syftet är också att undersöka vilken betydelse Hultsfredsfestivalen har för lokalsamhället och dess näringsliv, hur orten Hultsfred påverkats av festivalen och hur den fått festivalen att bli en så stor del av kommunen. Slutligen kommer jag kartlägga vilka konsekvenser kommunen kan komma att ställas inför i och med festivalens flytt. Metod: Jag kommer igenom studien arbeta med kvalitativa forskningsmetoder. De empiriska data som samlas in och används som grund för studien kommer därför bearbetas på ett kvalitativt sätt. Jag kommer även genomföra två semistrukturerade intervjuer på personer med god insikt i ämnet för att öka studiens giltighet. Datan som dessa ger, samt den empiri studien innefattar kommer tolkas och analyseras utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat: Resultatet av denna studie visar vilken oerhörd betydelse ett arrangemang kan ha på en ort. I Hultsfred, där lokalbefolkningen känner en oerhörd stolthet för festivalen, finns det inga begränsningar för hur långt man kan ta det. Festivalen bidrar till ett stort lokalt engagemang vilket ger festivalen utrymme att växa och utvecklas. I Hultsfreds fall har festivalen genererat i flertalet utbildningar, en ny turism i form av upplevelseindustri, ökad kännedom om kommunen i nationella sammanhang samt ett förbättrat och utvecklat näringsliv. Man har i Hultsfred och kommunen tagit vara på festivalen och använt sig av den för att skapa sig ett varumärke och en nisch, allt för att förbättra orten och dess tillväxt.

Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ”Grader Karlstad”. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ”Grader Karlstad” spelar i den framställningen. Utifrån det vill vi också undersöka vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en större evenemangsstad. Vi går genom turismens olika komponenter som turism, destination, plats, upplevelse, image, varumärke och platsmarknadsföring i vårt teorikapitel. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från företag som arbetar inom evenemangsindustrin i Karlstad. Karlstad har flera drivna aktörer som ser att staden har möjligheter och förutsättningar att bli Sveriges fjärde största evenemangsstad men att det finns flertalet utvecklingsmöjligheter. Med satsningar på mer och större evenemang med en bred målgrupp tror vi att staden kan lyckas med sitt mål om att bli fjärde största evenemangsstad, aktörerna bör öppna ögonen och se vad som är autentiskt för Karlstad och skapa evenemang som skapar tillväxt samt en starkare image.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför evenemang användsi marknadsföringen av en mindre stad genom en fallstudie av Karlstad. Detta för att se hur detbidrar till destinationsutveckling. Genom att undersöka musikfestivalen Putte i Parken ochsportevenemanget Svenska Rallyt, som exempel, vill vi se om evenemang används i en mindrestads marknadsföring och i så fall bygga en djupare förståelse om hur det fungerar. Vi valdeKarlstad på grund av att det är en mindre stad och vi ville lyfta fenomenet marknadsföring viaevenemang i en mindre kontext. Varför vi har valt Putte i Parken och Svenska Rallyt är för att detär två av de större evenemangen i Karlstad. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form avsemi-strukturerade intervjuer med aktuella personer inom turism- och marknadsföringssektorn.Vidare har även en kvantitativ innehållsanalys gjorts för att se hur en mindre stad kan använda sigav evenemang för att marknadsföra sig och jämföra detta med intervjusvaren. Denvetenskapsteoretiska utgångspunkten som används i uppsatsen är socialkonstruktivism med enhermeneutisk inriktning och de teorier som använts för att besvara syftet är teorier kringmarknadsföring, evenemang och destinationsutveckling. Teorin är uppdelad i fyra kapitel därtidigare forskning förklaras för att sedan gå över på teorierna och en koppling mellan dessa.Empirin redogör för våra intervjuer med personer på Karlstad kommun, Great Event ofKarlstad, Putte i Parken och Svenska Rallyt och vi har intervjuat sju personer totalt. I empirinredogörs även den kvantitativa innehållsanalysen. I analyskapitlet har vi kopplat teorierna tillempirin för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt att vi har diskuterat hur vi självaser på likheter och skillnader på det empiriska materialet och teorierna, men också vadinnehållsanalysen gett för information. Slutsatsen knyter ihop arbetet och ger en kortfattadsammanfattning av uppsatsen. Vi besvarar frågeställningarna och ger förslag på vidare forskningsom uppkom under arbetets gång. / Tourism has become a global phenomenon and there are various reasons why people choose totravel. It is important to be able to offer various activities to attract different audiences todestinations. Event tourism is a phenomenon that has grown around the world in recent yearsand an events main role is to give the destination a chance to get a place on the map throughtourism. In the event tourism, sport events and festivals are a central part. This essay deals withevents with a focus on marketing and destination development. The purpose of this essay is toexamine how and why events are used in the marketing of a smaller town through a case study ofKarlstad. This is to see how it contributes to destination development and by examining themusic festival Putte i Parken and the sport event Rally Sweden, as examples, we want to see if theevents are used in the marketing of a smaller town and, if so, build a deeper understanding ofhow it works. We chose Karlstad because it is a smaller town and we wanted to highlight thephenomenon of event marketing in a smaller context. Why we have chosen Putte i Parken andRally Sweden is that they are two of the major events in Karlstad. We have used a qualitativemethod in the form of semi-structured interviews with relevant people within the tourism andmarketing sector. Moreover, a quantitative content analysis was used to see how a smaller towncan use events to promote itself and to compare this with the response from the interviews. Theepistemological starting point used in this essay is social constructivism with a hermeneuticapproach. The theories that are used to answer the purpose of the paper are marketing, eventsand destination development. The theory is divided into four parts, where previous research isexplained and then continues with the theories, and a link between them. The empirical datadescribe our interviews with people at the municipality of Karlstad, the Great Event of Karlstad,Putte i Parken and Rally Sweden and we interviewed seven people in total. The empirical dataalso presents the quantitative content analysis. In the analysis of the essay, we have linked thetheories to empirical data to answer the purpose and our questions. We also discussed how welooked at the similarities and differences of the empirical material and the theories, but also whatthe content analysis has brought to the essay. The conclusion brings together our work and givesa brief summary of the essay. We answer the head questions and provide suggestions for furtherresearch that emerged during our work with the essay.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet. Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey’s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av turisten. Vidare används en hållbarhetsteori som innehåller ett antal indikatorer som visar på hur hållbar en destination är. De resultat som framkom av djupintervjuerna och de kortare intervjuerna var att turismen är önskad i Åre samt att en ökning av den skulle gynna byn i en positiv riktning. Ytterligare arrangerande av ett Alpint Världsmästerskap är också det önskat, även om lokalbefolkningen anser att evenemang under andra årstider skulle vara uppskattat. Detta för att säsongsproblematiken var ett bekymmer som kunde identifieras i undersökningen. Undersökningens slutsats är att det är svårt att definiera exakt vad en lokalbefolkning egentligen innebär. Vi ställer oss undrande till om det är möjligt att nå den kategori av lokalbefolkningen som inte påverkas av turismen i sitt arbete på en ort som är beroende av turism som Åre är. Stora delar av befolkningen arbetar inom turismsektorn, och blir därmed indirekt påverkade av turismen, och blev då enligt oss partiska i sina svar.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.