Idrotten engagerar och berör människor. Lägg därtill att ideellt arbete sysselsätter många föräldrar. Detta är bakgrunden till uppsatsen. Uppsatsen handlar om föräldrars lärande. Studiens syfte är att beskriva och analysera överföring och utveckling av kunskaper och erfarenheter mellan föräldrar i ett föreningssammanhang om att planera och genomföra idrottsevenemang. Studien baseras på intervjuer med föräldrar och personal inom en förening i lagidrottens värld. Det empiriska materialet analyseras främst utifrån 4I-processen, en modell av Crossan, Lane och White (1999). Resultatet visar på inslag av insikts-, interpretation- och integreringsprocesser, samt avsaknad av institutionaliseringsprocessen. Föräldrar kan lära, de lär sig från andra föräldrar och genom eget arbete. Men föräldrarna får inte stöd av organisationen i lärandet, inte heller tas föräldrars lärande omhand av organisationen. Mönstret är lika över åren. Föräldrarna hanterar merparten av evenemangsarbetet, med flest arbetstimmar innan evenemanget. Tillvaratagande av föräldrars lärande ger förutsättningar för att göra evenemangsarbetet effektivare för alla involverade parter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett eventföretag skulle kunna arbeta utifrån marknadsföringsprojektet Stockholmsstrategin. Utifrån teorier om evenemang och strategier och med hjälp av teorier om image, värdskap, mötesindustrin samt konsulten, ämnar vi analysera och problematisera ovan nämnda eventföretag och Stockholmsstrategin. Metoderna som har använts för att få en bild av dessa två företag är kvalitativa strukturerade intervjuer med öppna frågor och platsbaserade, aktivitetsbaserade och öppna observationer av event som vart och ett av företagen har anordnat. Vid insamlandet av empiri rörande Stockholmsstrategin användes själva dokumentet Stockholmsstrategin samt en kvalitativ strukturerad intervju med projektledaren för projektet. Även vid denna intervju användes öppna frågor. Vår ambition är att ta redan på om det är möjligt för dessa företag att arbeta utifrån Stockholmsstrategin, om de skulle tjäna något på att arbeta mot målen i strategin. Det generella resultatet är att de båda företagen inte direkt skulle tjäna på att följa Stockholmsstrategins mål, och att de i dagens läge inte jobbar mot att marknadsföra Stockholm, utan att åta sig jobb från kunder. / The purpose of this paper is to investigate whether an event company could work on the marketing project the Stockholm Strategy. Based on theories of events and strategies and using theories about perception, hospitality and meeting industry and consultants, we aim to analyze and problematize the above event companies and the Stockholm Strategy. The methods which have been used to obtain a picture of these two companies are structured qualitative interviews with open questions and location-based, activity-based and open observation of events. Each of them has arranged. In the collection of empirical data regarding the Stockholm strategy was used on the document the Stockholm strategy itself and a qualitative structured interview with the project manager for the project. Also at that interview we used open-ended questions. Our aim is to see if it is possible for the two companies to be a part of the Stockholm strategy, if they would serve something to work towards the objectives of the strategy. The general result is that both companies would not directly benefit from following the Stockholm Strategy, and that they are not currently required to work towards promoting Stockholm, without taking on jobs from clients.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan Växjö Universitet Logistik, EKL 361, våren 2007 Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian Palmgren Examinator: Petra Andersson Handledare: Roger Stokkedal Titel: Logistisktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang Logistik är ett område under utveckling. Mäss- och evenemangslogistik är inget undantag.Det finns skillnader mellan mässor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar därför inte alltid på samma sätt vid mässor som vid evenemang och det tyckte vi kunde vara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar och därmed följande problemformulering: Vad särpräglar logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar vid mässor och evenemang? Vilka likheter och skillnader finns mellan mässor och evenemang gällande logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar? Uppsatsens syfte är att beskriva logistisktjänster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang. Mässor och evenemang jämförs utifrån de valda dimensionerna tid, plats och storlek. I vår teori beskriver vi mässor och evenemang, viktiga begrepp och arbetssätt inom logistiska tjänster, samt organisatoriska lösningar. Avslutningsvis presenterar vi den analysmodell som återkommer senare i arbetet. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med personal på Schenker Fairs & Events och DHL Trade Fairs & Events. Mäss- och evenemangslogistik innehåller många traditionella logistiktjänster, men ibland ställs logistikföretagen inför mer komplexa utmaningar. Det kan då krävas projektlösningar och/eller djupare samarbete inom företagen eller mellan olika företag för att kunna tillfredställa kundens servicekrav.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan Växjö Universitet</p><p>Logistik, EKL 361, våren 2007</p><p>Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian Palmgren</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Titel: Logistisktjänster och organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang</p><p>Logistik är ett område under utveckling. Mäss- och evenemangslogistik är inget undantag.Det finns skillnader mellan mässor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar därför inte alltid på samma sätt vid mässor som vid evenemang och det tyckte vi kunde</p><p>vara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar och därmed följande problemformulering:</p><p>Vad särpräglar logistikföretagens logistiktjänster och organisatoriska lösningar vid mässor</p><p>och evenemang?</p><p>Vilka likheter och skillnader finns mellan mässor och evenemang gällande logistikföretagens</p><p>logistiktjänster och organisatoriska lösningar?</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva logistisktjänster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mässor och evenemang. Mässor och evenemang jämförs utifrån de</p><p>valda dimensionerna tid, plats och storlek.</p><p>I vår teori beskriver vi mässor och evenemang, viktiga begrepp och arbetssätt inom logistiska tjänster, samt organisatoriska lösningar. Avslutningsvis presenterar vi den analysmodell som återkommer senare i arbetet. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med personal på</p><p>Schenker Fairs & Events och DHL Trade Fairs & Events. Mäss- och evenemangslogistik innehåller många traditionella logistiktjänster, men ibland ställs logistikföretagen inför mer komplexa utmaningar. Det kan då krävas projektlösningar och/eller djupare samarbete inom företagen eller mellan olika företag för att kunna tillfredställa kundens servicekrav.</p>

In this thesis the survival and development of a yearly recurring event will be examined. The purpose of this work is to examine how the festival Stockholm Pride has developed and to find out what underlying factors and conditions that lays behind the development. Also being examined is how the event affects Stockholm city’s tourism industry. To be able to fulfill the purpose of the thesis a qualitative research has been used and two persons with allot of knowledge about Stockholm Pride and Stockholm’s tourism industry has been interviewed. Complementary data has been selected in the form of statistics over the number of visitors and nights spent in Stockholm and a project description about development and marketing has been analyzed. The result of the collected data has then been analyzed with the help of earlier theories and research and has led to a conclusion. With these components the purpose of the thesis has been fulfilled.   The analysis of the result and theories leads to the conclusion that Stockholm Pride both as a festival and an organization from its stars has developed and grown in size, however the development has not always been consistent but has had its downfalls. There are many factors leading to the positive development, examples are the hosting cities commitment and the target groups travelling pattern. The festival has a tendency to only affect Stockholm’s tourism industry in a positive way and attracts visitors and contributes to the city’s image.

Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag. Detta har studerats genom en fallstudie av Skidskytte-VM i Östersund 2008. Material till studien samlades in genom enkäter till företag i kommunen samt genom intervjuer med branschkunniga personer. Resultatet visar att det främst var branschkategorierna hotell/logi, handel, restaurang och transport/kommunikation som upplevde effekter av evenemanget. Mest utmärkande var att kategorin handel inte upplevde direkta positiva effekter av evenemanget. Även om de direkta ekonomiska effekterna tenderade att vara små fanns det andra effekter som ansågs vara viktiga för företag, till exempel möjlighet till marknadsföring, tillfällen för att utveckla kund- och affärsrelationer samt positiva sociala effekter.

No description available.

IFK Kristianstad har gått från guldåldern under 1940- och 1950-talen till att vara på gränsen till konkurs men har rest sig och är idag Sveriges rikaste handbollsklubb. 2009 tog föreningen återigen tillbaka sin plats i Elitserien och valde att göra en förändring då ekonomin återigen inte var hållbar. Med ett dåvarande negativt eget kapital på en halv miljon kronor är dem 2018 en toppklubb i Europa med en omsättning på 34 miljoner kronor. Trots att handboll inte är den största idrotten i Sverige har de störst publiksnitt av alla handbollsklubbar i landet, även mer än vissa allsvenska fotbollsklubbar som utövar den mest populära idrotten. I denna fallstudie belyses hur IFK Kristianstad har utvecklat sitt varumärke samt hur dem bibehåller det hållbart. För att skapa en helhetssyn har representanter från föreningen samt samarbetspartners som är delaktiga i arbetet intervjuats vilket ger fler perspektiv över de strategier som har givit dem dagens resultat.

Covid-19 has had a major impact on the spring of 2020. Many countries around the world are fighting to suppress the spread of the virus through various means. One major way is to restrict people form traveling and meeting. This has had a large impact on certain aspects of society. One of those is the closure of events big and small. Every big event in Sweden has been closed and almost every small event also. This has a big impact on business that depend on events to stay successful. This thesis explores the effect the closure of all events, big and small, has on Wargamingshops that usually organise many small events every week. The thesis also seeks to catalogue the geographical spread different kinds of Wargaming shops have in Sweden and to understand the reasoning behind the owner’s choice of location. The study finds that Wargamingshops currently have not felt a major economic impact from the Covid-19 situation and that the shops are evenly distributed in Sweden’s cities and towns except for a few clusters, mainly in the south part, Skåne. The study also finds an interesting connection between the shop owners and customers wanting to support the shops during hard times.

Ishockey-VM är idag ett populärt internationellt megaevent som lockar tusentals människor från stora delar av världen. Inom evenemangssektorn läggs det idag stort fokus på ekologisk- och ekonomisk hållbarhet, både i planeringsprocessen och i genomförandet. Det tredje perspektivet av de klassiska hållbarhetsperspektiven, den sociala hållbarheten, fokuseras det inte lika mycket på. Det finns sedan tidigare publicerade studier inom området, men inom forskning i Sverige har det inte lagts något större fokus på detta perspektiv. Vi har valt att formulera vårt syfte och våra frågeställningar så att ämnet lyfts och så att det i framtiden kommer läggas mer fokus kring den sociala hållbarheten. Vi kommer med vårt arbete visa att social hållbarhet är en viktig aspekt att ha med i planeringen och genomförandet av megaevent. Det evenemang vi utgått ifrån i detta vetenskapliga arbete är Ishockey-VM 2012-2013. Vi har arbetat med enkäter, intervjuer och olika typer av litteratur och varierat de olika metoderna och tillvägagångssätten för att få en så bred och klar bild som möjligt kring ämnet. Resultatet av forskningen visar framförallt på att Ishockey-VM arbetar hårt för att klassas som ett socialt hållbart evenemang. Det finns också goda möjligheter till att en stor del av besökarna känner starkare samhörighet med andra efter de besökt evenemanget än vad de kände innan samt att nya sociala band knyts, både över nationsgränser och åldersgränser.