Denna uppsats behandlar ämnesområdet platsmarknadsföring. Syftet är att studera hur platsmarknadsföring används av Uppsala och Knivsta kommun i praktiken. En analys av teorin, som mestadels är tagen från Ashworth (2009) och Jansson & Power (2006), kommer göras för att besvara frågeställningarna. Två geografiska områden berörs, Uppsala och Knivsta kommun och tre aktörer: Destination Uppsala, Uppsala City och Knivsta kommuns fastighetsbolag. En representant från varje aktör har intervjuats och detta material ligger till grund för studiens empiriska del. Studien kommer fram till att Uppsala och Knivsta använder sig av platsmarknadsföring i olika utsträckning och på olika sätt. De olika aktörerna som tillfrågas vänder sig till olika målgrupper i sin platsmarknadsföring. Destination Uppsala marknadsför sig mot turister, Uppsala City marknadsför sig mot invånarna och Knivsta kommun marknadsför sig mot företag. Knivsta kommun använder sig mycket av hård platsmarknadsföring, som symbolbyggnader, signatur design och distrikt. Deras mjuka platsmarknadsföring får dock anses vara i uppstartsfasen. Uppsala kommun i sin tur använder sig i hög grad av både hård och mjuk platsmarknadsföring i form av evenemang. Båda kommunerna har ett tydligt fundament att stå på när det kommer till deras varumärkesbildning. Där Uppsala kommun står på pelarna, kunskap, kultur och historia som används i marknadsföringen mot turister och invånare och Knivsta trycker på deras strategiska läge med närhet till Arlanda, Uppsala och Stockholm för företag och invånare.

No description available.

Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet är att jämföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jämföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gällande evenemangen. En inbördes jämförelse mellan intressegrupperna angående individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jämförelse mellan könen kommer även att göras. Dessa jämförelser sker med hjälp av χ2-test. Syftet till dessa jämförelser är att se om det råder skillnader mellan intressegruppernas preferenser i dess rangordning för evenemangen och kommunens faktiska fördelning av bidrag. Resultatet visar på skillnader mellan kommunens fördelning av bidrag och intressegruppernas rangordning. Det går även att urskilja skillnader inbördes mellan intressegrupperna och könen gällande rangordningen av evenemangen.

No description available.

No description available.

Genom Internet skapas ständigt nya och kreativa lösningar som ger företag ochorganisationer möjligheter att förmedla sitt budskap på ett virtuellt sätt. Särskilt viktigt ärdet för upplevelseindustrin och där tillhörande evenemangsaktörer att kunna återgeverkligheten i teknologin. I vår uppsats har vi som syfte att kartlägga hur lokalaevenemang marknadsförs via Internet, för att sedan dra slutsatser om hur deraswebbplatser kan förstärka och förlänga upplevelsen för besökaren.Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har gjort semistrukturerade observationer avåterkommande, större och lokala evenemang som låg nära i tiden för sitt genomförande.Den undersökningsmetod vi tillämpade var att utföra observationer med hjälp av ettschema. Detta schema var baserat på teorier och modeller från litteraturgenomgången. Iden teoretiska delen beskrivs teorier om Event marketing, Internetmarknadsföring,kundvärde, besökarens deltagande och engagemang samt hur upplevelser kan förlängas.I resultatet presenteras och analyseras de observationer vi har gjort och vi uttalar oss omtendenser och mönster. Våra slutsatser visar att webbplatserna i stor utsträckningtillfredsställer besökarens behov av information samt bygger upp en spänning ochförväntan inför evenemangen. Sidorna utnyttjas dock inte till sin fulla potential, utan kanbyggas på för att öka värdet för besökaren. Webbplatserna erbjuder flera möjligheter tillinteraktivitet men även här kan utbudet utökas, för att ytterligare förlänga och förstärkaupplevelsen.

This thesis aim to shed a light on how to communicate the individual and subjective feeling of safety in the arena of public events such as music- and cultural festivals with the safety-project on Peace & Love festival in Borlänge, Sweden as a practical example. Earlier research has mainly been focusing on the objective side of safety on these kind of events. Peace & Love decided to put a larger focus on the safety for the festival in 2012, and Trygghetsprojektet was started. By looking at how the project is formed this study wants to show how organisations can communicate a feeling of being safe to the audience to enable them to fully enjoy an event.The main questions asked in this study is: How can a feeling of being safe be communicated to a large number of people by focused acts of communication at a festival? How does the head of safety and the safety coordinator work with communicating a feeling of being safe to the audience? How does these communication acts relate to earlier research on mass communication? The results shows that communication within the organisation and with its partners is of great importance for the outcomes of the project and that communication of the feeling of being safe is much greater then the hands-on communication of words. The main objective has been to create an atmosphere of well-being and to make the audience feel secure by giving them enough information to feel that they are in control. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

No description available.

<p>Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag. Detta har studerats genom en fallstudie av Skidskytte-VM i Östersund 2008. Material till studien samlades in genom enkäter till företag i kommunen samt genom intervjuer med branschkunniga personer. Resultatet visar att det främst var branschkategorierna hotell/logi, handel, restaurang och transport/kommunikation som upplevde effekter av evenemanget. Mest utmärkande var att kategorin handel inte upplevde direkta positiva effekter av evenemanget. Även om de direkta ekonomiska effekterna tenderade att vara små fanns det andra effekter som ansågs vara viktiga för företag, till exempel möjlighet till marknadsföring, tillfällen för att utveckla kund- och affärsrelationer samt positiva sociala effekter.</p>

No description available.