<p>Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 – 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex. De två mått som har använts för att undersöka om det föreligger någon skillnad i hur marknaden har värderat horisontella och vertikala förvärv är daglig onormal avkastning och kumulativ onormal avkastning. Arbetet visar att marknaden inte har värderat horisontella och vertikala förvärv olika. Däremot finner jag vissa belägg för att ett generellt förvärv uppvisar en positiv onormal avkastning jämfört med marknadens avkastning.</p>

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.

Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar. Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR. Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker. Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden. Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance. Vidare såg övervägande delen av intervjurespondenterna ett ökat tryck från allmänheten på företagen att ta ett större socialt och miljömässigt ansvar, dock har CSR-frågorna fortfarande mycket lite betydelse för merparten av investerarna. Trots att eventstudien inte visar på en synbar effekt på kapitalmarknaden tror samtliga intervjurespondenter att företagen tjänar på att agera etiskt och miljömässigt korrekt. Slutsats: Författarna drar bland annat slutsatser om att händelser kopplade till CSR generellt sett inte har någon synbar effekt på företags marknadsvärden. En mindre effekt på företags marknadsvärde kan emellertid urskilja då händelsen är nära kopplad till företags kärnverksamhet. Vidare finns det endast ett marginellt intresse för CSR bland ägarna. Slutligen innebär utbredningen av aktivt ägande att de eventuella effekterna på börskurserna i ett tidigt stadium försvinner. / Title: Corporate Social Responsibility – how does it affect the capital market? Background: Demands have been raised in recent years for companies to take on larger ethical and environmental responsibilities for their business activities. Corporate social responsibility (CSR) is the collective term for this accountability. Purpose: The purpose of this essay is to establish whether companies’ efforts with corporate social responsibility have a visible effect on their market values, or whether it simply is a misuse of company resources and a creation of information that their shareholders ignore. Theoretical Perspective: The authors give an account of the research within the subject of CSR and introduce the two theories that are used; the effective market hypothesis and the agent-principal relationship. In addition the authors shed some light on the concepts of ethic, moral and trust so that the reader can gain a deeper understanding of the concepts that permeates CSR. Method: To be able to answer the essay’s purpose the authors choose to carry out a triangulation of methods consisting of a questionnaire sent out to fund managers, an event study on negative publicity regarding companies’ dealings in ethical and environmental issues, and finally five interviews with environmental- and ethical analysts. Results: The results from the event study indicate that stock prices in general term do not react to information connected to CSR. In specific events, that weere closely connected to the companies’ core business activities, the authors could distinguish limited effects on the companies’ market values. Empirical: The majority of the interview respondents saw an increased trend in active ownership in Sweden but the trend is far more apparent in the US. The active ownership has lead to fund managers and trustees moving from excluding companies towards influencing them towards improvements within CSR-issues and corporate governance. Furthermore the greater part of the interview respondents saw increased pressure from the general public upon the companies to take a greater social and environmental responsibility, however CSR-issues still have very little significance for the mainstream investor. Conclusions: The authors conclude that in general events which are connected to CSR do not have a visible effect on companies’ market values. However, there are limited effects on companies’ market values in specific events, that are closely connected to the companies’ core business activities. Furthermore, there is only a minor interest for CSR amongst the owners. Finally, the spread of active ownership means that possible effects on stock prices disappear at an early stage.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 – 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex. De två mått som har använts för att undersöka om det föreligger någon skillnad i hur marknaden har värderat horisontella och vertikala förvärv är daglig onormal avkastning och kumulativ onormal avkastning. Arbetet visar att marknaden inte har värderat horisontella och vertikala förvärv olika. Däremot finner jag vissa belägg för att ett generellt förvärv uppvisar en positiv onormal avkastning jämfört med marknadens avkastning.

No description available.

The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.

Problem       Are there any abnormal changes in the parent company's share price at the news of a spin‐off. Objective The main purpose of the study is to investigate how the news of a spin-off affects the parent company's share price. In other words if the news of the Spin-off gives an abnormal return on the Stockholm Stock Exchange during the specific period of 1998‐2008. In addressing this, the paper will also investigate the following sub sections: are there any differences in the abnormal returns in various sectors and what the reasons to perform a spin‐off in the Swedish market are. Method An event study in which market data is used to measure specific events’ impact on the value of the company and on the effects on the stock market. Secondary data used were taken from the OMX Nordic Exchange database and from SIXTRUST. The total population chosen for this study consists of 33 companies and the event window extends over 11 days: five days before, the day of the news and five days after. Results The results of the study show that there are differences in how the share price reacts in different sectors at the news spin‐off. The highest CAAR in the event window for the total number of spin‐offs examined in the study amounted to 2.76%.

Syftet med uppsatsen är att genom en eventstudie undersöka vilken påverkan VD- bytenhar haft på aktiekursens upp- och nedgångar beroende på företagsstorlek samt frivillig eller ofrivillig avgång.

The aim of this study is to examine how European companies’ stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement.  To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany. The time period in which the study was conducted within was between the years 2001-2011. The three modes of entry that was examined were Joint Venture, Acquisition and organic expansion. The three modes of entry were submitted to conduct a hypothesis test to determine whether or not an abnormal return was created during the event window in which the announcement took place. A hypothesis test was also conducted during the post event window to determine if the announcement effect is visible a short time period after the announcement. The event window was 11 days, five days before the announcement and five days after the announcement. The post event window was 30 days after the event window. Companies with the same mode of entry in the same BRIC country were submitted to examine whether or not the announcement effect was different for the three modes of entry. Companies from the same European country were joined together after which BRIC country the announcements were about. The result of the study was that significant positive abnormal return was created during both the event and post event window. There were also modes of entry in which the announcement effect was visible a short time after the announcement.