Under 2020 har den svenska kronans växelkurs mot euron förändrats kraftigt med en appreciering på knappt 7 procent. Detta har skett samtidigt som den globala pandemin har slagit till med hög smittspridning och nedstängningar som följd. Uppsatsen har undersökt om nyheter om pandemin mellan mars och december har påverkat den svenska kronans värde mot euron. Nyheterna ska ha handlat om olika typer av restriktioner som införts eller lättnader av dessa, samt om antalet individer som avlidit eller vårdats för intensivvård. För att undersöka detta har två tillvägagångssätt använts: dels har en eventstudie genomförts angående nyheter om restriktioner och lättnader, dels har regressionsanalys gjorts med data från de presskonferenser som hållits av Folkhälsomyndigheten. Resultatet visade att restriktioner och lättnader inte har någon signifikant effekt på växelkursen. Nyheter om antalet avlidna hade en ekonomisk förväntad och signifikant effekt på växelkursen. Dock hade nyheter om antalet intensivvårdade patienter en motsatt förväntad effekt på växelkursen.

Den här uppsatsen undersöker om det går att finna några samband mellan den informationsmängd ett företags årsredovisning innehåller och hur effektivt informationen prisas in av marknaden. Resultat från tidigare forskning går isär gällande vilken påverkan en ökad informationsmängd har på marknadseffektiviteten. Uppsatsen använder sig av en eventstudiemetod som baseras på ett urval av 278 företag som ingick i indexet Nasdaq OMX Stockholm under 2019. Kumulativ abnormal totalavkastning (CAR) används i uppsatsen som mått för hur effektivt marknaden prisar in ny information. Sambandet mellan informationsmängden och CAR undersöks med hjälp av regressionsanalys. Resultaten från studien visar inte några signifikanta samband mellan en årsredovisnings informationsmängd och marknadseffektiviteten. Inga slutsatser kan därmed dras gällande hur sambandet ser ut mellan informationsmängd i företags årsredovisning och hur effektivt informationen prisas in. Uppsatsen kan dock bidra med kunskap till framtida forskning på området.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer aktuellt inom företagande samtidigt som företagsförvärv under de senaste årtiondena blivit en mer förekommande strategi för expandering och utveckling hos företag. Den här studien undersöker hur ESG-faktorer i svenska företagsstrategier påverkar marknadens reaktion vid tillkännagivande av företagsförvärv. En eventstudie genomförs för att undersöka den abnormala avkastningen där undersökningen avgränsas till svenska börsnoterade bolag som genomfört ett eller fler företagsförvärv mellan 2010 och 2020. Studien framför signifikanta resultat som indikerar att företagsförvärv genererar positiv genomsnittlig abnormal avkastning vid tillkännagivande av företagsförvärv. Vid jämförelse av företag med ESG-poäng över medianvärdet respektive under medianvärdet påvisas att företag med lägre ESG-poäng i genomsnitt genererar högre positiv abnormal avkastning. Vidare konstateras att ESG-poäng och även den sociala faktorn (S) har en svagt negativ inverkan på företags kumulativa abnormala avkastning.

Hållbarhet har blivit en viktig aspekt av företagande på senare år och till följd av det har antalet gröna obligationsemissioner ökat. Den första gröna företagsobligationen emitterades 2013, och med tanke på ämnets korta historia finns endast ett fåtal studier inom området. Den här studien undersöker huruvida annonsering om emittering av gröna obligationer leder till överavkastning på den europeiska aktiemarknaden. Detta görs genom en eventstudie där samtliga gröna förstagångsemissioner av marknadsnoterade bolag granskas, vilket ger 68 observationer under åren 2014–2020. Studien finner inget signifikant resultat när hela perioden undersöks. För att djupare studera forskningsområdet delas datan upp i två tidsperioder, vilket leder till signifikant överavkastning med 1,14% för de nyare emitteringarna

Hållbarhet har på senare tid blivit ett allt mer aktualiserat ämne där ett bra hållbarhetsarbete i företag är nödvändigt för att upprätthålla goda intressentrelationer. ESG står för environmental, social och governance och används i investeringssammanhang för att väga in hållbarhetsrisker och -möjligheter tillsammans med finansiella analyser i investeringsbeslut. Studiens syfte är att undersöka hur ESG-nyheter påverkar den kortsiktiga aktieavkastningen på den svenska marknaden. Detta för att öka förståelsen för hur investerare reagerar på nyheter inom hållbarhetsfrågor. För att undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med annonseringen av en ESG-nyhet genomförs en eventstudie. Studiens urval består av 102 bolag som ingår i OMX Stockholm Large Cap Index. Totalt har 229 ESG-relaterade nyheter studerats under perioden 2009-2019. Studien visar indikationer på att ESG-nyheter kan påverka aktieavkastningen. Reaktionen tenderar att vara asymmetrisk, där negativa nyheter har större påverkan. Resultaten är däremot inte signifikanta och således kan inga statistiskt säkerställda slutsatser dras.

Syftet med studien är att undersöka om familjeägande i aktiebolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien omfattar nyemissioner annonserade åren 2015 till 2019. Urvalet består av 73 observerade annonseringar om nyemissioner av familjeföretag respektive 76 av ickefamiljeföretag. En eventstudie används för att studera avvikelseavkastningen för studiens eventfönster. För att undersöka om avvikelseavkastningen vid annonsering om nyemission skiljer sig mellan familjeföretag och icke-familjeföretag genomförs ett jämförande t-test samt en multipel regressionsanalys. Resultaten från eventstudien visar att marknaden generellt sett reagerar negativt vid annonsering om nyemission, vilket även bevisats i tidigare studier. Genom regressionsanalysen finner studien inga resultat som kan statistiskt bevisa att familjeägande har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien indikerar däremot på att det finns en skillnad i avvikelseavkastningarna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, dock återfinns inte statistisk bevisning om att det är familjeägande som förklarar den skillnaden.

This study make use of event study methodology to investigate effects on stock price derived from inclusion or exclusion in the index OMXS30. Effects on price derived from revision of indexes are difficult to theoretically explain. The purpose of this study is to investigate whether inclusion or exclusion from the index OMXS30 creates abnormal returns, and if the abnormal returns itself creates a cost for index funds which are tracking OMXS30. To calculate abnormal returns we calculate the actual returns for each stock, and compare the actual returns with expected returns calculated with the Fama and French Model. The event window extends from 15 days before the revision of the OMXS30 to 15 days after the revision of OMXS30. The result shows that no significant abnormal returns can be observed on the day the revision takes place. When stocks are included into OMXS30 they show significant negative average abnormal return for the period T+1 to T+15. When stock are excluded from OMXS30 they show significant negative average abnormal return for the period T-15 to T-1. This study provides brief support for the downward sloping theory and the price-pressure hypothesis explanatory power when analyzing abnormal returns related to revisions in OMXS30. This study does also carefully link the abnormal returns to special costs for index funds, driven by the mechanical and predictable behavior from the index funds themselves. / Den här studien använder sig av eventstudiemetodologi för att undersöka priseffekter som uppstår för aktier i samband med inkludering eller exkludering ur indexet OMXS30. Priseffekter som uppstår i samband med revideringar i index är teoretiskt svårförklarade fenomen. Syftet med den här studien är att undersöka om inkludering eller exkludering ur indexet OMXS30 driver någon abnormal avkastning, samt om den abnormala avkastningen innebär en kostnad för indexfonder som skuggar OMXS30. För att beräkna abnormal avkastning jämförs aktiernas faktiska avkastning med aktiernas förväntade avkastning beräknad med Fama och French Model. Eventfönstret som används sträcker sig mellan intervallet 15 handelsdagar före revidering i OMXS30 till 15 handelsdagar efter revidering i OMXS30. Resultatet visar att ingen signifikant abnormal avkastning kan observeras för dagen då revideringen genomförs. Vid inkluderingar i OMXS30 kan signifikant negativ genomsnittlig abnormal avkastning observeras för perioden T+1 till perioden T+15. Vid exkludering ur OMXS30 kan signifikant negativ genomsnittlig abnormal avkastning observeras för perioden T-15 till T-1. Studien ger visst stöd för att både neråtlutande efterfrågahypotesen och prispresshypotesen kan förklara priseffekter för aktier som är föremål för revidering i OMXS30. Studien kan även försiktigt påvisa att indexfonder drabbas av en särskild indexkostnad, som är driven av indexfondernas förutsägbara och mekaniska handel.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida svenska företags hållbarhetsprestation har en påverkan på avvikelseavkastning vid annonsering av kvartalsrapporter. Detta undersöks genom att studera svenska företags avvikelseavkastning vid resultatannonsering utifrån deras ESG-poäng uppmätt av Refinitiv. Urvalet består av företag noterade på Nasdaq Stockholm, vilka studeras under fyra resultatannonseringar år 2021. Hypoteserna är att ett företags ESG- poäng har en påverkan på avvikelseavkastningen vid resultatannonsering hos svenska bolag, samt att sambandet mellan resultatöverraskningar och avvikelseavkastning påverkas positivt av företagets ESG-poäng. Hypoteserna testas genom eventstudie samt regressionsanalys. Resultaten visar att det inte föreligger några signifikanta samband mellan den beroende variabeln avvikelseavkastning och den oberoende variabeln ESG. Implikationer för acceptans av den andra hypotesen uppmäts emellertid, men via regressionsanalys med interaktionsvariabel föreligger inte heller här något signifikant samband. Det är alltså inte möjligt att fastställa huruvida ESG-poäng har en påverkan på avvikelseavkastning vid resultatannonseringar eller om ESG-poäng har en interaktionseffekt på marknadsreaktioner vid resultatöverraskningar.

Denna uppsats har som syfte att undersöka aktiekursförändringar efter att insynshandel har ägt rum på svenska techbolag. Syftet med uppsatsen är även att utreda om dessa kursförändringar skiljer sig från innan coronautbrottet jämfört med efter coronautbrottet, då studier visar att marknaden förändrats sedan pandemin startade. Detta undersöks med hjälp av en eventstudie där 302 insynsförvärv på techbolag används för att kunna observera den potentiella positiva onormala avkastningen som uppstår under eventfönstret. Resultaten visar att det sker en positiv onormal avkastning när samtliga observationer testas. Det finns belägg för att det uppstår en positiv onormal avkastning som effekt av insynsförvärv innan coronautbrottet, dock inte efter coronapandemin startade. Testet, huruvida dessa perioder skiljer sig åt, visar signifikanta resultat vilket betyder att insynsförvärv på techbolag hade en betydligt större effekt innan pandemin startade. En anledning till resultaten kan vara att insynsförvärv inte är lika intressant för investerare längre utan att makronyheter som nya virusmutationer, nedstängningar och ökad arbetslöshet har en betydligt större inverkan på investerare vid dess investeringsbeslut.

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.