Studien undersöker huruvida aktörer på den svenska kapitalmarknaden förstår att resultatkvalitet ökat och informationsasymmetrin minskat med implementeringen av IFRS 15 vilket ska leda till en positiv reaktion på kapitalmarknaden. Genom en eventstudie analyseras kapitalmarknadens reaktion vid publicering av den första kvartalsrapporten 2018. Vidare undersöker studien om företag i kommunikationsbranschen påverkas mer än resterande branscher genom en multipel tvärsnittsregression. Utifrån eventstudiens resultat finner vi ett starkt stöd och det går att statistiskt säkerställa att aktörer på den svenska kapitalmarknaden reagerade positivt på implementeringen av IFRS 15. Det tyder på ökat förtroende och minskad osäkerhet hos aktörerna på grund av den ökade resultatkvaliteten och minskade informationsasymmetrin. Vidare går det inte att statistiskt säkerställa att kommunikationsbranschen påverkas mer, det finns dock indikationer som stödjer detta.

Medier har i dagens samhälle möjlighet att snabbt nå ut till allmänheten med sina nyheter, och som konsekvens får företagsskandaler stor uppmärksamhet. Hur offentliggörandet av företagsskandaler påverkar aktiekurser har studerats sedan många år tillbaka, men en inriktning på den svenska marknaden har inte gjorts i någon bredare omfattning. Vidare begränsar majoriteten av tidigare forskning, som berör ämnet företagsskandaler och dess effekt, sitt fokus till rent illegala handlingar. Denna studie utgår från en bredare definition av företagsskandaler genom att även inkludera handlingar av mindre allvarlighetsgrad. Studiens syfte är att undersöka huruvida publikationen av företagsskandaler påverkar aktiekursen hos företag noterade på den svenska marknaden. För att besvara detta genomförs en kvantitativ eventstudie som inkluderar 76 event i enlighet med MacKinlays (1997) marknadsmodell. Vidare utförs ett ensidigt t-test för att avgöra om en signifikant reaktion kan avläsas. Studiens resultat indikerar att aktiekursen sjunker i samband med offentliggörandet av företagsskandaler.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

In all listed companies, there are people who have close ties to the business, either as employees or directors, or indirectly through relationships with the company. Such individuals are usually named as insiders and often have information about the company's prospects that has not yet been made public or reflected in the stock's price. This information asymmetry between insiders and external investors can create a signal value when insiders trade in the company's stock. The interpretation and valuation of insider trading by external investors can then affect the share price, both positively or negatively depending on the type of trade.Previous studies show different results regarding whether insider trading generates abnormal returns or not. Some studies have shown that there is no systematic profitability in following insider trading, while others have shown that it can generate an abnormal return.The purpose of this study is to investigate whether insider trading generates abnormal returns and to investigate whether the abnormal return differs depending on position, year and transaction type. The study is conducted in the form of an event study to investigate the effect that insider trading has on a company's share price. The results of this study show that insider trading does not generate any abnormal return for the event period or for the event day, but that there are significant differences in CAAR between buy and sell transactions. The result also shows that there is no difference in abnormal returns between different positions or between different years.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.

I detta examensarbete undersöks huruvida marknadens reaktion av ett förvärv är beroende på deförvärvade tillgångarnas tidigare ägarskap. I tesen jämförs tillkännagivandet av tillgångar underprivat-, publikt- och dotterbolagsägarstruktur med varandra. Genom att använda en marknadsmodellför att modellera estimerad normalavkastning och genom att jämföra detta med faktiskt avkastning såmäts abnormal avkastning. Artikeln kontrollerar för eventuella skillnader i betalningsmetod,transaktionsstorlek, samt bokslutsmultiplar. I artikeln undersöks 111 förvärv på den svenskamarknaden och konkluderar att förvärvandet av publika tillgångar leder till signifikant sämreöveravkastning inom en femdagarsperiod av förvärvets tillkännagivande till allmänheten relativttillgångar med ägande genom en dotterbolags- och privat ägarstruktur. Det presenteras bevis attlikviditetsdiskontering inte nödvändigtvis leder till högre kortsiktig aktieavkastning i budföretaget.Vidare så föreslås att framtida forskning fokuserar på huruvida det finns fundamentala skillnader Iförvärvsprocesserna beroende på målföretagets ägarstruktur.

Genom en eventstudie undersöks möjligheten att uppnå positiv kumulativ marknadsjusteradavkastning genom blankning av aktier i samband med att de blir föremål för publicering avblankningsrapporter av blankaraktivister. Studien omfattar även undersökning av skillnader imarknadens reaktion baserat på företagens periodiseringskvalitet. Resultaten visar att det ärmöjligt att uppnå positiv kumulativ marknadsjusterad avkastning i samband med att dessarapporter blir tillgängliga offentligt, där effekten är större på företag med sämreperiodiseringskvalitet. Dessutom visar resultaten att marknadsreaktionen initialt är snabbareför företag med lägre periodiseringskvalitet, men att det tar längre tid för marknaden att fulltut prissätta informationen för dessa företag.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

Internationaliseringen av näringslivet har lett till att svenska företag tenderar att samarbeta mer med andra bolag. Exempel på en sådan samarbetsform är joint ventures, det innebär att två eller fler företag bildar ett nytt samägt bolag. Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning hos svenska företag vid tillkännagivandet av ett ingått joint venture. Vidare undersöks som underliggande faktorer om nationella och internationella joint ventures och relativa storleksskillnaden mellan moderbolagen påverkar en eventuell abnormal avkastning. Studien är kvantitativ och för att undersöka marknadsreaktionen används en eventstudie. Urvalet består av 198 joint ventures från perioden 2000-2016 som ingåtts av företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm large, mid och small cap. Resultatet visar att det generellt uppstår en positiv abnormal avkastning i samband med tillkännagivandet av ett ingått joint venture. Dock tycks ingen av de undersökta faktorerna vara drivande bakom marknadsreaktionen.