Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan. Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 – 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar. De urval som vi fokuserar på är branschindexen Finans-, Media-, Hälsa- samt Industri. En kvantitativ metod kommer att genomföras och datan inhämtas från Stockholmsbörsen OMX.  Metoden som används är en eventstudie vilket innebär att det utförs en analys av en händelse effekt. De slutsatser som vi kan dra utifrån våra resultat av beräkningarna är att det inte råder något samband mellan en ränteförändring och börskursen utifrån våra diagram av de generella höjningarna och sänkningarna. Men däremot belyser utfallet av våra hypoteser att det föreligger ett samband mellan ränteförändringar och aktiekursen. Det föreligger heller inga skillnader vad gäller branschkänsligheten mellan branschindexen. När det gäller konjunktursvängningarna fann vi att det förekom ett samband mellan höjningarna under högkonjunkturen samt sänkningarna under lågkonjunkturen. Orsaken till att effekten inte alltid är så tydlig på händelsedagen kan grunda sig i att allmänheten redan sen innan har hunnit rätta sig efter den nya informationen. Sammanfattningsvis är det svårt att förutsäga att marknaden är effektiv utifrån de resultat som vi har fått.

Det råder en ambivalens om hur preferensaktier påverkar stamaktieägares förmögenhet. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har påvisat en negativ avvikelseavkastning på både lång och kort sikt men med blandad signifikans. Teoretiska studier föreslår däremot en positiv inverkan. Syftet med denna studie är att undersöka om europeiska bolag som utfärdar preferensaktier påvisar någon avvikelseavkastning under ettårig, tvåårig och treårig tidshorisont. Fama och French Tre-faktormodell med en CTIME uppbyggnad för portföljerna har använts som utgångspunkt i metoden. Undersökningen genomförs inom EU-zonen under perioden 2000-2015. Resultatet påvisar en signifikant negativ avvikelseavkastning för likaviktade portföljer med ett och treårig tidshorisont. För portföljer som har värdeviktats och för den likaviktade portföljen med tvåårig tidshorisont påvisas ingen signifikans för avvikelseavkastningen. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på andra marknader.

Ett börsnoterat företag som inte förväntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnå tidigare förväntningar kan gå ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror på. Studiens metod har en kvantitativ ansats där en eventstudie använts för att kartlägga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande på företag noterade på Stockholmsbörsen under åren 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och påverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression. Studiens förväntningar är att en signifikant skillnad i abnormal avkastning kan urskiljas i samband med effekten av en vinstvarning. Undersökningens resultat finner att en abnormal avkastning påträffats redan i samband med dagen för en vinstvarning, likaså under eventperioden före vinstvarningen, men inte med någon släpande påföljd. Resultatet visar även att företagets storlek, informationen i vinstvarningen och veckodagen för vinstvarningsutgivandet delvis förklarar reaktionen.

Vi studerar effekter på avkastning som uppkommer i samband med att ett bolag på den svenska marknaden annonserar om att genomföra en avknoppning. För att testa detta genomför vi en eventstudie och multipel regression. Vi undersöker 37 bolag listade på Nasdaq Stockholm, First North och Aktietorget under perioden januari 2000 till november 2017. Kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning för vår 3-dagars annonseringsperiod uppgår till 2,45% för hela urvalet. Resultatet från eventstudien är i linje med tidigare studier där vi observerar en högre kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning när en avknoppning leder till ett ökat industriellt fokus, samt för bolag som vid annonseringen har hög informationsasymmetri. Av regression finner vi ett signifikant samband mellan kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning och om bolaget som annonserar är noterat på en handelsplattform. För resterande variabler finner vi inget signifikant samband.

När ett bolags resultat eller finansiella ställning signifikant avviker från vad som kan förväntas från bolagets tidigare kommunicerade information, föreligger en skyldighet att utfärda en vinstvarning. Tidigare forskning finner bevis för att vinstvarningar resulterar i en negativ reaktion i aktiepriset vid utfärdandet av en vinstvarning. Utöver en direkt marknadspåverkan i samband med vinstvarningarna observeras indikationer på informationsläckage. Denna uppsats ämnar undersöka hur negativa vinstvarningar påverkar marknadens reaktion, samt vilka bakomliggande faktorer som har en effekt på avvikelseavkastningen. Studien undersöker vinstvarningar som utfärdats på stockholmsbörsen under tidsperioden 2008-2017, vilket resulterar i ett urval om 111 vinstvarningar. Resultatet från studien visar en signifikant negativ avvikelseavkastning under eventdagen, samt upp till 10 dagar innan vinstvarningen kommunicerats till marknaden. Vidare finner studien signifikanta resultat i vinstvarningens informationsinnehåll.

No description available.

Insynshandel är en vanligt förekommande företeelse på den svenska aktiemarknaden. Året 2015 genomfördes 9 996 insynstransaktioner av olika karaktär. Något som för många låter som en otillåten handling har enligt tidigare forskning visat sig vara hälsosamt för marknadseffektiviteten. Tidigare litteratur beskriver vikten av insynspersonens befattning för möjligheten att generera överavkastning. Olika befattningar har tillgång till olika information samtidigt som befattningar tillsätts efter individens kompetens. Detta är faktorer som antas påverka individens investeringsbeslut. Litteraturen diskuterar även skillnader mellan män och kvinnors förmåga att åstadkomma överavkastning. Man menar att kvinnor och män har olika arbetssätt vilket påverkar förmågan att vidhålla och utnyttja information. Denna uppsats syftar till att undersöka marknadens prissättning vid publicering av genomförda insynstransaktioner. Uppsatsen baseras på den svenska aktiemarknaden för att skapa en bättre förståelse för hur marknaden resonerar kring betydelsen för insynspersoners befattning och kön. En eventstudie genomförs för att studera en eventuell reaktion på marknaden vid publicering av insynstransaktioner. För att tolka och analysera eventstudiens resultat genomförs olika hypotestester samt en multipel regressions. Författarnas ansats är deduktiv och studien har utgått från en större mängd kvantitativ data som sedan testats mot teorin. Resultaten visar inga signifikanta skillnader i marknadens reaktion då män respektive kvinnors insynstransaktioner publiceras. Studien finner liknande resultat för insynspersonernas befattning. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden inte värderar insynspersonens befattning eller kön i samband med insynshandel. Studien finner inte heller några signifikanta samband mellan ackumulerad abnormal avkastning, insynspersoners kön och befattning. Således förkastas uppsatsens två hypoteser. / Insider trading is a common occurrence in the Swedish stock market. In 2015, 9 996 transactions were carried out of different types. According to previous research, something that to many sounds like an unlawful act has proven to be healthy for market efficiency. Earlier literature describes the importance of the insider’s position for the ability to generate excess return. Various positions have access to different information while positions are being appointed according to the individual's competence. These are factors that are believed to affect the individual's investment decisions. The literature also discusses differences between men and women's ability to achieve excess returns. It is believed that women and men have different working methods, which affect the ability to maintain and utilize information. The purpose of this thesis is examining market pricing when publishing insider trades. The study is based on the Swedish stock market to provide a better understanding of how the market values the insider position and gender. An event study is being conducted to study a possible reaction to the market. In order to interpret and analyze the results of the event study, various hypothesis tests and a multiple regression are performed. The authors’ approach is deductive and the study has been based on a bigger amount of quantitative data that has then been tested against the theory. The results show no significant differences in the market response when men and women’s insider trades are being published. The study finds similar results for the insider’s position. The conclusion is that the Swedish stock market does not value the insider’s position or gender in conjunction with insider trading. The study also finds no significant correlation between accumulated abnormal returns and insiders’ gender and position. Thus, the essay's two hypotheses are rejected.

Fasta ersättningar till anställda minskar till förmån för aktiebaserade incitamentsprogram. Sedan mars 2000 har det varit tillåtet i Sverige att finanserna incitamentsprogrammen genom aktieåterköp. Aktieåterköp med motivet incitamentsprogram ökar samtidigt som utrymmet i tidigare forskning är begränsat. Syftet med studien är att undersöka marknadsreaktionen på kort och lång sikt för aktieåterköp som syftar till att finansiera incitamentsprogram. En eventstudie används för att studera om det förekommer positiv anormal avkastning på kort sikt efter meddelande om att företag ska påbörja aktieåterköp med motivet incitamentsprogram. På lång sikt, upp till 12 månader, används en eventstudie för att undersöka anormal avkastning efter första återköpet i ett återköpsprogram. Studiens urval består av aktieåterköp genomförda under perioden 2000 till 2015 av företag listade på Nasdaq Stockholm. Resultatet visar att aktieåterköp med motivet incitamentsprogram i genomsnitt ger positiv anormal avkastning på 15,1 procent upp till 12 månader. På kort sikt påvisas ingen signifikant effekt i aktiepriset efter meddelande om aktieåterköp med det givna motivet. Analysen av resultatet tolkas som att det är positivt för företag att finansiera anställdas incitamentsprogram genom att utföra aktieåterköp eftersom det indikerar ge positiv kurspåverkan på lång sikt. Potentiellt är detta av intresse för företagsledningar inom näringslivet vid beslut om finansieringsmetod för att finansiera incitamentsprogram.

I grunden är aktiesplittar endast en kosmetisk förändring av hur företag uttrycker sitt marknadsvärde på eget kapital. Denna studie undersöker om abnormal avkastning uppkommer till följd av annonsering av aktiesplittar på den svenska aktiemarknaden och vad som kan förklara den potentiellt förekommande abnormala avkastningen. En eventstudie genomförs på 132 aktiesplittar under perioden 1996–2019 för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning. Genom regressionsanalys undersöks om annonserad splitfaktor, företagsstorlek och B/M-kvot kan förklara abnormal avkastning. Resultaten från eventstudien fastställer att abnormal avkastning på annonseringsdagen och efterföljande handelsdag förekommer på Stockholmsbörsen. Vidare fastställer regressionsanalysen ett statistiskt signifikant negativt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning respektive ett positivt samband mellan B/M-kvot och abnormal avkastning. Inget statistiskt säkerställt samband observeras mellan annonserad splitfaktor och abnormal avkastning. Studiens slutsats är att abnormal avkastning förekommer i samband med annonsering av aktiesplittar på Stockholmsbörsen och att företagsstorlek och graden av aktieundervärdering är två förklaringar av abnormal avkastning.

Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.