Den här uppsatsen undersöker vilken effekt förannonserade produktlanseringar har på företagsvärderingar inom datorspelsbranschen. Genom att utföra en eventstudie på produktlanseringar observeras marknadens kortsiktiga reaktioner. Urvalet består av spellanseringar av noterade datorspelsutvecklande bolag under tidsperioden 2010–2018. Resultatet visar att företagen erhåller positiv abnormal avkastning på 1,16% inför lanseringar men negativ abnormal avkastning på -2,21% efteråt. Detta indikerar att investerare tenderar att förverkliga sina förväntningar i förskott och därefter blir besvikna när det verkliga utfallet inte lever upp till deras förväntningar. Vi finner att detta inte är förenligt med effektiva marknadshypotesen och söker istället förklaring i signalteori. Vidare behövs mer forskning om hur lanseringar av nya produkter av olika innovationsgrad påverkar företagsvärdering.

Problembakgrund & problemdiskussion De flesta investerare vet att de finansiella marknaderna inte alltid fungerar likt vad den effektiva marknadshypotesen (EMH) förespråkar. Genom åren har det uppkommit en rad teorier som påvisar detta och i ett eget försök att undersöka om en effektiv marknad råder ämnar studiens författare att själva identifiera en egen investeringsstrategi för att lyckas uppnå abnormal avkastning på Stockholmsbörsen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning i aktiekursen för ett bolag när en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport. Vidare, ämnar studien att undersöka om det uppstår abnormal avkastning efter att denna kvartalsrapport presenterats vid en uppföljningsperiod. Problemformuleringar ● Uppstår abnormal avkastning den handelsdag en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? ● Uppstår abnormal avkastning efter att en nytillträdd verkställande direktör presenterat sin första kvartalsrapport vid en uppföljningsperiod om 252 handelsdagar på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? Teori Den tilltänkta investeringsstrategin för studien är beroende av att Resultatmanipulering & Stålbad, Behavioral Finance och Adaptive Market Hypothesis till viss del kan förklara fluktuationer i aktiekursen, medan Efficient Market Hypothesis och Random Walk motsätter sig idén om abnormal avkastning som uppstår till följd av irrationellt beteende. Metod Genom ett deduktivt angreppssätt, objektivistisk verklighetssyn och positivistisk kunskapssyn har författarna upprättat en kvantitativ studie. Det praktiska tillvägagångssättet utgår ifrån en eventstudie mellan perioden 2007–2014, där 136 observationer inhämtats för Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor med avsikt om att upptäcka eventuell abnormal avkastning som beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Resultat & Analys Med en signifikansnivå om fem procent kan nollhypotesen förkastas för två av de statistiska testerna, vilket betyder att abnormal avkastning uppstår för Small-Cap bolagen och den aggregerade urvalskategorins uppföljningsperiod.SlutsatsUtifrån studiens resultat är slutsatsen att en neutral monetär position i en aktie är fördelaktig under eventfönstret medan en neutral, alternativt lång, position är gynnsam vid uppföljningsperioden. Nyckelord vd-byte, aktiekursutveckling, kvartalsrapport, eventstudie, Stockholmsbörsen, abnormal avkastning.

Forskning inom corporate social responsibility (CSR) har lyft fram de ekonomiska fördelarna med socialt ansvarstagande och hur investerare reagerar på positiva och negativa nyheter gällande olika aspekter av bolags CSR-arbete. Tredjepartsaktörer har även visat sig kunna överbrygga informationsasymmetri mellan bolag och investerare gällande CSR-arbetet och därmed påverka börsvärdet för berörda bolag. Denna studie undersöker hur tredjepartssignaler i form av ranking inom CSR-området jämställdhet påverkar berörda bolag på Stockholmsbörsen. Detta görs genom en eventstudie där abnormal avkastning beräknas för bolag på dagen för offentliggörandet av stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsrapport där svenska börsbolag kategoriseras och rankas efter graden av jämställdhet. Eventstudien omfattar åren 2012-2018. Studiens resultat visar att negativ kategorisering leder till negativ abnormal avkastning som är koncentrerad till rapportdagen. Vidare indikerar studiens resultat att Allbrights ranking fått ökad kurspåverkan över tid.

Den här studien syftar till att undersöka huruvida det förekommer en abnormal avkastning när en kvinna tillkännages som ny VD samt se om det föreligger en signifikant skillnad jämfört med när en man tillkännages som ny VD. Vidare undersöks även vilka faktorer som har betydelse för den abnormala avkastningen. Studien använder en kvantitativ metod genom en eventstudie för att undersöka den påverkan som tillkännagivandet av en kvinnlig respektive manlig VD har på aktiekursen. Urvalet består av 37 tillkännagivanden av kvinnliga VD:s, vilka matchats med lika många tillkännagivanden av manliga VD:s. Studiens omfång har avgränsats till bolag som är noterade på Main Market och First North på Stockholmsbörsen. Resultaten visar att det inte föreligger en abnormal avkastning som är signifikant skild från noll för tillkännagivanden av varken manliga eller kvinnliga VD:s. Vidare visar studien att storleken på bolagen har en signifikant positiv påverkan på en abnormal avkastningen vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s, men inte för manliga. Slutligen fann studien inte signifikanta samband mellan abnormal avkastning och variablerna bransch och externt respektive internt tillsatt VD.

Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

Denna studie undersöker det kortsiktiga och långsiktiga värdeskapandet av 28 respektive 26 avknoppningar på den svenska marknaden utförda mellan januari 2000 och juni 2017. Undersökningen finner att moderbolagen i genomsnitt genererar en signifikant positiv kumulativ abnorm avkastning över en tredagarsperiod vid annonsering om 4,1%. Studien undersöker även huruvida det finns en skillnad i kortsiktig abnorm avkastning beroende på graden av informationsasymmetri hos moderbolaget samt om moderbolaget knoppar av en relativt stor eller relativt liten del av verksamheten. Ingen signifikant skillnad finnes i abnorm avkastning för någon av variablerna. Den genomsnittliga abnorma avkastningen för de avknoppade bolagen upp till ett år efter avknoppningen uppgår till 30,9% och 32,7% justerat enlig Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell respektive Carharts (1997) fyrfaktormodell. Moderbolagen finner studien inte visa någon signifikant abnorm avkastning över samma tidsperiod.

Denna uppsats undersöker om svenska investerares sentiment påverkas av resultatet i mästerskapsmatcher spelade av herrlandslagen i ishockey och fotboll. Genom att utföra en eventstudie under perioden 1988 till 2018 där den abnorma avkastningen på den svenska börsen observeras efter att en match spelats går det att se hur Sveriges aktiemarknad reagerar på olika resultat. Tidigare forskning på internationell nivå finner samband mellan den inhemska aktiemarknadens utveckling och landslags sportsliga framgång. Studiens utgångspunkt är att marknaden är effektiv på lång sikt men kan uppvisa irrationellt beteende som förklaras av investerares psykologiska fallgropar. Resultaten i uppsatsen går emot tidigare forskning på området, förluster följs av positiv avkastning och vinster av negativ avkastning. Inga resultat i studien är signifikanta vilket leder till att marknadens anses vara rationell och nyttomaximerande i enlighet med effektiva marknadshypotesen. Avsaknaden av signifikanta resultat kan bero på ett flertal olika saker, som exempelvis lågt urval av studerade matcher, låg grad av patriotiska värderingar i Sverige, liten emotionell anknytning till sportevent eller en stor andel utländska investerare.

Denna studie undersöker bakomliggande motiv till aktieåterköp på den svenska marknaden och hur marknaden reagerar vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp. Utifrån 154 annonseringar mellan åren 2010-2017 identifieras tre bakomliggande motiv till aktieåterköp: Förse incitamentsprogram, förändring av kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet och tillhandahålla aktier för förvärv av företag eller annan egendom. Studien finner att 45% av annonseringarna hade incitamentsprogram som minst ett motiv, en ökning jämfört med perioden 2000- 2009 där siffran var 33%. Även den abnorma avkastningen vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp undersöks genom en eventstudie. Resultaten visar en abnorm avkastning vid annonseringstillfället på 1,341%, utan hänsyn till bakomliggande motiv. Med hänsyn till bakomliggande motiv vid annonseringen uppmätts en abnorm avkastning på 1,5% för kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet, 1,332% för förvärv av företag eller annan egendom och 0,915% för incitamentsprogram.

En vinstvarning är när ett företag går ut med information till allmänheten om att resultatet kommer att bli väsentligt lägre än förväntat. Denna studie undersöker marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar, som är precis vad namnet antyder, när företag går ut med information om att resultatet kommer bli väsentligt högre än förväntat. Marknadens reaktion vid vinstvarningar tenderar att vara mer negativ då företag väljer att inte dela med sig av detaljerad information och mindre negativ då företaget väljer att vara mer transparenta och dela med sig av detaljerad information (Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Tidigare studier har också visat att reaktionen vid vinstvarningar är mer negativa hos små företag än stora (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Om resultat från tidigare studier som har studerat negativa vinstvarningar skulle stämma överens även vid omvända vinstvarningar betyder det att aktiekursen stiger mer hos små företag än hos stora företag vid tidpunkten för tillkännagivandet och att minskad transparens har en positiv effekt. Studien försöker därför svara på frågeställningen; Hur reagerar den svenska marknaden när företag tillkännager omvända vinstvarningar? Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie med kvantitativ ansats. Urvalet av omvända vinstvarningar är de som har hittats med hjälp av databasen Retriever Media Archive under åren 2004 – 2019. Resultaten visar att företagens storlek och vilken typ av information som finns i de omvända vinstvarningarna har betydelse för hur stark marknadsreaktionen blir. Studien undersöker även om det förekommer abnormal avkastning redan tiden innan dagen för tillkännagivandet, vilket kan tyda på informationsläckage, men detta kan inte påvisas med statistisk signifikans. Då regelverken kring huruvida företag måste vinstvarna är diffusa och öppna för tolkning kan det också diskuteras kring vilka konsekvenser det får för företagen att vara så transparenta som möjligt. Resultaten tyder på att den positiva kumulativa abnormala avkastningen är signifikant avvikande vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar från svenska börsnoterade bolag. Även fast så hög transparens som möjligt bör eftersträvas ur ett moraliskt perspektiv, så kan resultaten från denna studie användas till att förstå hur marknaden tar emot informationen vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar och därmed ge inblick i hur olika utformningar av denna information kan leda till olika marknadsreaktioner. Om en stark positiv reaktion eftersträvas så visar studiens resultat att det ger en starkare marknadsreaktion att inkludera mer detaljerad information. Små företag har också större chans att få aktiekursen att stiga vid en omvänd vinstvarning än vad stora företag har (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010).

<p>I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:</p><p>Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?</p><p>Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts.</p><p>Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap.</p><p>Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.</p>