Insynshandel kan beskrivas som en signaleringsmekanism till alla investerare på marknaden. Marknaden agerar på signaleringen genom att behålla, köpa eller sälja aktien där insynshandel nyligen skett. Investerarnas agerande kan leda till att prissättningen förändras vid publicering av insynshandel. Tidigare forskning visar på att insynspersoner är bättre informerade än marknaden och på så vis kan uppnå abnormal avkastning. Investerare kan på så vis även generera överavkastning genom att följa insynshandel i bolag. För att insynshandel ska ha ett signaleringsvärde till marknaden krävs att det finns en informationsasymmetri mellan insynsperson och marknaden. Ominformationsasymmetrin är hög bör insynshandel ge information som underlättar vid investeringsbeslut samt minska obalansen av tillgång på information. Denna studie undersöker insynshandel på Small Cap och om huruvida det finns ett positivt samband mellan storlek på insynstransaktioner och marknadens prissättning vid publicering av insynshandel. Vidare undersöks om transaktionstyp har betydelse för prissättningen. För att kunna identifiera marknadens prissättning har ett eventfönster på sju dagar skapats och utgår från dagen då en insynstransaktion blir publik. För att analysera studiens data har statistiska tester genomförts. Studiens resultat visar att det inte kan statistiskt säkerställas ett positivt samband mellan transaktionsstorlek och prisförändring, sett till hela eventfönstret på sju dagar. Vid vidare analys upptäcktes en diskrepans under dagen då insynstransaktioner publiceras. Vid publicering finns det ett signifikant samband mellan storlek på insynstransaktioner och prissättning. Även transaktionstyp har betydelse för prissättningen. Köptransaktioner genererar en högre avkastning än säljtransaktioner. Resultatet bidrar med att exemplifiera hur marknaden prissätter ny information i form av insynshandel omedelbart.

Enligt Famas teori om den effektiva marknaden ska det inte vara möjligt att använda sig av offentlig information för att generera överavkastning. Tidigare studier har dock kommit fram till att investerare kan genom att följa verkställande direktörens aktieköp i det anställa bolaget generera överavkastning. Med denna kontrast byggdes frågeställningen till denna studie vilket lyder; Är överavkastning möjligt genom att imitera verkställande direktörers köp av aktier i det egna bolaget? För att besvara detta har en eventstudie tillämpats där händelsen är köptransaktionerna. En multipel regressionsanalys har gjorts, där den beroende variabeln är CAR. Data har hämtats från Finansinspektionens hemsida samt Nasdaq. Beräkningar har gjorts med hjälp av den justerade marknadsmodellen där bland annat den genomsnittliga överavkastningen samt den kumulativa överavkastningen har räknats ut. Med stöd från tidigare forskning samt studiens empiri kunde slutsatsen dras att investerare kan till viss mån generera överavkastning genom att imitera verkställande direktörers förvärv.

Den här uppsatsen undersöker ifall högteknologiska förvärv är värdeskapande eller inte i  Sverige. I tidigare forskning råder det skiljaktiga meningar huruvida företagsförvärv är  värdeskapande överhuvudtaget. I högteknologiska bolag är innovation och kunskap centralt  vilket kan påverka framgången för förvärv. Sverige har även en särskild kollektivistisk kultur  vilken ytterligare tros påverka. En eventstudie med urvalet 73 förvärv under perioden 2003  till 2020 genomförs där resultatet visar en signifikant positiv kumulativ onormal avkastning  (CAR). Det här indikerar värdeskapande enligt den effektiva marknadshypotesen. Vidare  efter en uppdelning av resultatet i två grupper av relativ storlek på förvärven påträffas att de  större förvärven har en högre CAR och starkare statistisk signifikans, medan de mindre  förvärven inte påvisar någon signifikant CAR. Resultatet sammanfaller med en rad tidigare  studier i andra länder.

Insynshandel uppstår när en person anställd i ett bolag köper aktier i det egna företaget. Risken finns att insynshandlaren handlar på information som inte marknaden har, vilket kan skapa ett signalvärde och en marknadsreaktion.   Tidigare forskning visar att händelsen insynshandel ofta skapar en statistiskt signifikant abnormal avkastning för insynshandlaren och att överavkastningen kan vara beroende av transaktionstyp, befattning och kön. Insynshandlarens befattning har framhållits som intressant då tillgången på information är olika beroende på personens befattning. Skillnader i avkastning beroende på insynspersonens kön har under senare år aktualiserats och forskningen har visat på motstridiga resultat gällande om skillnader föreligger.   Föreliggande studie undersöker om insynspersoner i svenska bolag listade på First North Growth Market genererar signifikant abnormal avkastning vid insynshandel. För att specificera och jämföra mot tidigare studier har det undersökts om befattning, kön och transaktionstyp påverkar den abnormala avkastningen.   Metoden som använts är en eventstudiemetod där markandsreaktionen mätts under ett nio dagars eventfönster. För att analysera och tolka resultat från eventstudien har statistiska tester som genererats i dataprogrammet SPSS använts.   Resultatet för studien visar att insynspersoner genererar signifikant abnormal avkastning vid köptransaktioner. Samma resultat kan inte visas för köp- och säljtransaktioner aggregerat eller för säljtransaktioner isolerat. Studien kan inte statistiskt säkerställa att erhållen abnormal avkastning är beroende av insynshandlarens kön eller befattning men finner indikationer på att den är beroende av transaktionstyp. Störst signifikant abnormal avkastning erhålls av manliga VD

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

En aktiesplit delar en befintlig aktie till flera och priset för varje aktie delas proportionerligt efter splitfaktorn. Där 1 aktie för 100 kr kan bli 2 aktier för 50 kr, det totala börsvärdet för företaget blir oförändrat, men priset per aktie blir lägre. Det finns belägg från tidigare studier att även fast själva aktiesplitten inte bör förändra börsvärdet så har prisutvecklingen varit högre än normalt vid annonseringen av en aktiesplit. Om det är så att aktiesplittar leder till överavkastning så kan det finnas individer med mer insyn i företagetsbeslut som avser att agera på den informationen. Studien avser därför att testa om det innan annonseringen förekommer högre avkastning än vad den normala avkastningen borde vara. För att testa det har en eventstudie genomförts där marknadsmodellen används för att prognostisera vad avkastningen borde ha varit om aktiesplitten inte annonserats, mot vad den faktiska observerade avkastningen under de fem dagarna innan annonseringen var.  Studien kopplas samman med väletablerade teorier inom den finansiella forskningen som hypotesen om effektiva marknader, signaleringsteorin och annonseringseffekt. Vidare diskuteras tidigare forskning med relevans till det studerade ämnet, för att kunna analysera de resultat som uppvisas i studien mot tidigare forskning för att se likheter och skillnader.  Urvalet i studien var samtliga 125 aktiesplittar på OMX Nordic Stockholm; Small Cap, Mid Cap och Large Cap som hade en minst 2:1 splitfaktor under tidsperioden 2010-2019. Efter bortfall blev det slutgiltiga urvalet 98 aktiesplittar. Resultatet från studien visade att dagen innan annonseringen av aktiesplitten hade en genomsnittlig överavkastning som var statistisk signifikant på 1% signifikansnivå, samt att hela eventfönstret de fem dagarna kumulativt innan annonsering hade en överavkastning som var signifikant på 5% signifikansnivå. Detta tyder på en för-annonseringseffekt dagarna innan annonseringen av aktiesplitten blir allmän information.  Studiens resultat uppvisar en statistiskt signifikant ökning dagarna innan annonseringen, men med brist på kontrollvariabler går det inte att med säkerhet säga att det beror på insiderhandel. Däremot kan studien agera som grund för vidare forskning inom ämnet kring för-annonseringseffekter.

Bakgrund: Läkemedelsbranschen har en historia av bristande transparens, där potentiellt viktig information inte kommer till marknadens kännedom. Till sin natur präglas läkemedelsbolagens aktiekurs av hög volatilitet vilket medför en svårkvantifierad risk för aktieägare. En viktig anledning till detta fenomen är att det krävs stora satsningar, både i termer av tid och pengar, för framtagningen av nya läkemedel som innan ett slutgiltigt godkännande måste genomgå omfattande kliniska prövningar. För att investera i läkemedelsbolag bör investerare vara införstådda med de risker som finns i samband med att studieresultat delges. Detta är en kunskapslucka på den svenska marknaden som denna studie ämnar bidra till att fylla. Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera hur den svenska aktiemarknaden, under tidsperioden 2011–2020, reagerat i samband med tillkännagivandet av resultat från kliniska studier samt med hjälp av teori analysera dessa reaktioner. Metod: Eventstudien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Abnormal avkastning har identifierats i samband med fyra olika undersökta eventfönster. En multivariat dummyvariabelanalys har genomförts i syfte att vidare förklara identifierade utfall. Resultat: Abnormal avkastning har identifierats vid såväl negativa som positiva utfall från de kliniska studierna. Studiens kortaste eventfönster T (-1, +1) identifierade en signifikant abnormal avkastning om 5,16% vid positiva studieresultat samtidigt som negativa studieresultat under samma eventfönster uppvisade negativ abnormal avkastning om 48,31%. Vid längre eventfönster justeras dock dessa utfall markant där eventfönster T (-60,+60) visar abnormal avkastning vid positiva utfall från en klinisk studie om –3,53% medan motsvarande siffra för negativa utfall uppgick till –71,29%. Nyckelord: kliniska studier, abnormal avkastning, insiderhandel, eventstudie, läkemedelsbolag

BlackRocks VD hävdar att företagens ansvar i klimatfrågan är av större vikt än någonsin, där deras prestationer inte enbart innebär en klimatrisk utan även en investeringsrisk. Denna studie undersöker huruvida företags CSR-prestation, där ESG-poäng används som proxy, påverkar marknadsreaktionen vid annonsering av vinstvarningar på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Med hjälp av en eventstudie baserad på 53 observationer beräknas den genomsnittliga avvikelseavkastningen. En multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka om företagens CSR-prestation påverkar marknadsreaktionen efter att företagen utfärdar vinstvarningar. Resultatet visar att även om det sker en signifikant negativ genomsnittlig avvikelseavkastning vid annonsering av vinstvarningar, finns inget signifikant samband mellan marknadsreaktionen och företagens ESG-poäng. Det är därför inte möjligt att fastställa om företag på den svenska marknaden med en bättre ESG-prestation uppvisar mindre negativ avvikelseavkastning efter att de annonserat en vinstvarning.

Enligt tidigare forskning påverkar fusioner och förvärv inte enbart de direkt inblandade parterna, utan det har även visats medföra olika signalvärden till branschen i stort. Genom en eventstudie omfattande 23 uppköpsbud och 79 konkurrenter på Nasdaq Stockholm undersöker denna studie om det föreligger positiv abnormal avkastning för konkurrenter till budmottagande företag samt olika variablers påverkan under åren 2014–2019. Utifrån studiens resultat kan det inte påvisas statistiskt signifikant positiv abnormal avkastning bland konkurrenter till budmottagande företag, vilket kan bero på problematiken i att identifiera direkt jämförbara konkurrerande företag. Vidare kan valet av marknad, tidsperiod och dataurval även påverkat studiens resultat. Studien kan däremot påvisa att mindre konkurrenter i förhållande till målföretaget upplever en högre positiv abnormal avkastning medan uppköpsbud från utländska bolag påverkar konkurrenternas abnormala avkastning negativt. Resultatet är intressant och något förvånande då sambandet inte kunnat påvisats i tidigare studier och går delvis emot de rådande teorierna inom området.

Den ökade globala konkurrensen har medfört till en hög nivå av fusioner och förvärv desenaste åren. Det huvudsakliga syftet med detta är att öka tillväxten men det är inte alla somlyckas uppnå detta. Målföretaget anses generellt sett gynnas av förvärv medan det råderoenighet kring påverkan på det förvärvande företaget. Orsakerna kan vara många men enviktig faktor är vilken förvärvsmetod som genomförts. Även studier kring detta visar påoenighet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur olika typer av företagsförvärv(horisontell, vertikal och konglomerat) påverkar det förvärvande företagets abnormalaavkastning. Studien undersöker även om företagets industritillhörighet är en betydande faktori detta. Detta genomförs med utgångspunkt från teorin om den effektiva marknadshypotesen.Undersökningen sker enligt eventstudiemetoden utifrån en kvantitativ datainsamlingsmetodför att studera ett urval på 100 stycken företagsförvärv mellan perioden 2015 till 2019. Resultatet visar att det förvärvande företagets abnormala avkastning påverkas positivt vidtillkännagivandet av förvärvet. Studien visar även att den genomförda förvärvsmetoden intepåverkar avkastningen. Resultatet för industritillhörighetens påverkan på abnormalaavkastning visar på att industritillhörigheten eventuellt kan vara en betydelsefull faktor.