Företagsförvärv har ökat expansivt med den globala utvecklingen. Dessa förvärv genomförs med syfte att strategiskt öka ett företags konkurrenskraft med den resterande marknaden. Denna strategi har däremot historiskt visat att försämra företags resultat. Vad som gör detta ämne intressant är hur tidigare forskning visat blandade resultat angående hur företagsförvärv tas emot av marknaden. Dessa studier har utförts i olika länder, men främst etablerade ekonomier i västvärlden. Denna studie har därför formats för att se om länder med olika ekonomiska förutsättningar skapar liknande reaktioner på marknaden varav länderna Sverige och Sydafrika valdes som analysobjekt. Även egenskaperna finansieringsmetod och om landet är inhemskt eller mellan ett annat land kommer att granskas för att påvisa om det påverkar marknadens reaktion. För att genomföra studien observerades 100 företagsförvärv 50 från Sverige och 50 från Sydafrika. Dessa företagsförvärv analyserades med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Genom en eventstudie metodik, regression, T-stat och P-värde kunde marknadens reaktion kring företagsförvärven analyseras. Studien kom fram till att majoriteten av båda ländernas företagsförvärv inte skapade någon reaktion på marknaderna.Det visades även att båda länderna uppvisade en ineffektiv marknadseffektivitet då ett antalreaktioner inträffat före och efter förvärvets annonseringsdag. Utifrån de reaktioner som uppstod visades den svenska marknaden reagera mer positivt än Sydafrika. Varav en kontant finansieringsmetod, en finansieringsmetod med aktier och om förvärv skedde mellan ett annat land inte skapade en abnormal avkastning på båda ländernas marknader i majoriteten av fallen.

This thesis investigates if abnormal returns exist in connection to the release of quarterly reports depending on if the presented results overperform, underperform or are in line with the analysts expectations. An event study method is applied where the market model is used. The study is performed on the companies listed on the OMXS30 index on their last eight quarterly reports, from the first quarter 2021 to the fourth quarter 2022. An event window of three days and an estimation window of 40 days are applied. Two different event studies are performed, one with the 27 of the 30 stocks on OMXS30 where all the information is available and one where one more company is excluded due to distinctly deviant results. The first study shows significantly negative abnormal returns for the quarterly reports that are in line with analyst expectations, while no significant results were found for the quarterly reports over- or underperforming. The second study shows, in addition to negative abnormal returns for the quarterly reports in line with analyst expectations, significantly positive abnormal returns for companies exceeding analyst consensus, and significantly negative abnormal returns for companies failing to meet the analyst expectations. / Denna uppsats studerar huruvida det förekommer en avvikelseavkastning i samband med kvartalsrapportsläpp beroende på om resultatet överträffar, underträffar eller presterar enligt analytikernas förväntan. I studien appliceras en eventstudiemetod där marknadsmodellen används. Studien genomförs på företagen på OMXS30 över de åtta senaste kvartalen, från Q1 2021 till Q4 2022. Ett eventfönster och ett estimeringsfönster etableras på tre respektive 40 dagar. Två eventstudier genomförs, en på de 27 av de 30 aktiekurserna på OMXS30 där all information för studien finns tillgänglig samt en där ytterligare ett företag utesluts på grund av klart avvikande resultat. Den första studien visar att en signifikant negativ avvikelseavkastning för de kvartalsrapporter som presenterar neutrala nyheter i samband med kvartalsrapportsläpp förekommer, medan inget signifikant avvikande resultat förekommer för kvartalsrapporter med positiva eller negativa resultatannonseringar. I den andra studien förekommer utöver en negativ avvikelseavkastning vid neutrala nyheter även signifikant positiv avvikelseavkastning i samband med positiva resultatöverraskningar, samt signifikant negativ avvikelseavkastning i samband med negativa resultatöverraskningar.

FNs hållbarhetsdeklaration är ett initiativ som innefattar 17 globala mål för en hållbar utveckling, vilket världens länder antog i september 2015. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som påverkar företagsvärlden allt mer. Uppsatsens syftar således att undersöka om den nordiska aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter, där urvalet består av 32 företag inkluderade i OMX Nordic 40. Totala antalet nyheter för studien är 159 nyheter, varav 86 stycken har en negativ klassificering och 73 stycken en positiv klassificering. Utifrån en eventstudie studeras den avvikande aktieavkastningen för respektive nyhet. Resultaten tyder på att den nordiska aktiemarknaden reagerar på hållbarhetsnyheter, i synnerhet negativa nyheter.

Studien utreder norsk marknadsreaktion på vinstvarningar. För att åstadkomma dettagenomförs en eventstudie, med avvikelseavkastning som mätmetod under tidsperioden2014–2022. Totalt inkluderas 72 vinstvarningar utfärdade av bolag noterade på Oslo Børs istudien. Marknadens reaktion analyseras i två eventfönster av olika längd. En multipelregressionsanalys genomförs för att undersöka om bolagsstorlek, multipla vinstvarningar,bolagets betavärde eller typen av information i vinstvarningen påverkaravvikelseavkastningen. Resultaten från eventstudien visar att vinstvarningar har ensignifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen. Vidare indikerar resultaten från denmultipla regressionsanalysen att bolag med högt betavärde upplever en störreavvikelseavkastning vid utfärdandet av en vinstvarning.

Denna studie syftar till att undersöka om företags anseende inom hållbarhet har betydelse för aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter. Studien utgår från företag noterade på Nasdaq Stockholm 2018-2021. Bakgrunden till studien är den ökade efterfrågan från investerare på företagens hållbarhetsarbete samt oenigheten hos tidigare forskning om vilken betydelse företagets anseende inom hållbarhet har för aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter. Företagets anseende inom hållbarhet mäts i denna studie genom ESGC-poäng, ett mått som täcker in företagets arbete och transparens inom ESG samt eventuella kontroverser i media. För att undersöka hur aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter genomförs en eventstudie med anormal handelsvolym som proxy för marknadsreaktion. För att identifiera ett eventuellt samband mellan anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter genomförs en regressionsanalys. Studien finner inte några signifikanta samband mellan företagets anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter, varpå vidare forskning uppmuntras.

Syfte: Vinstvarningar är offentliggöranden som börsnoterade bolag enligt lag måste utfärda om resultatet förväntas skilja sig mot det förväntade. En negativ vinstvarning innebär att ett företag går ut med information om att resultatet kommer att bli kraftigt försämrat mot marknadens förväntan och en omvänd vinstvarning syftar till att resultatet istället förväntas bli högre. Denna studie fann dessa två fenomen intressanta och valde att undersöka fenomenet närmare. Studiens syfte var att undersöka och jämföra marknadens reaktion till de två typer av vinstvarningar på den svenska aktiemarknaden. Metod: En eventstudie har genomförts för att undersöka hur marknaden reagerar till den företagsspecifika händelsen i form av vinstvarning. Studiens andra syfte var att undersöka veckodagar och bolagsstorlek som bakomliggande faktor till hur marknaden reagerar. Vinstvarningar är insamlade mellan åren 2010–2021. Totalt fann studien 83 omvända och 151 negativa vinstvarningar. Urvalet bestod av bolag noterade på Stockholmsbörsen, First North Market och Spotlight (aktietorget). Resultat och slutsats: Studien finner en tydlig abnormal avkastning vid utfärdandet för både negativa och omvända vinstvarningar vilket går i linje med tidigare forskning. Vid jämförelsen tyder resultatet på att marknaden reagerar kraftigare på den negativa nyheten än den positiva. För att analysera effekten av de bakomliggande faktorerna exekverades två multipla regressionsanalyser. Studier finner ett svagt samband mellan fredagar och den abnormala avkastningen för negativa vinstvarningar men ej för omvända. Resultatet indikerar också på att bolagsstorleken har en betydelse för marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar men ej vid negativa. Examensarbetets bidrag: Om bolag vill reducera den abnormala avkastningen vid en negativ vinstvarning bör den offentliggöras på en fredag enligt denna studie. Det empiriska materialet för vinstvarningar har också utvidgats genom denna studie och kan användas för framtida forskning.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning skulle kunna jämföras marknadsreaktionen mellan olika börser i Sverige. Omvända vinstvarningar är ett relativt ostuderat fenomen vilket skulle kunna undersökas vidare. Denna studie är av kvantitativ karaktär och det skulle vara intressant göra en kvalitativ studie för att mer djupgående ta reda på hur företagsledningen resonerar kring vilken veckodag vinstvarningar bör utföras på.

En alternativ börsintroduktion genom ett Special Purpose Acquisition Company (SPAC) har på senare år blivit allt mer utbrett och omdiskuterat. Trots att tidigare forskning indikerar att SPAC underpresterar mot traditionella IPO:s på den amerikanska marknaden, ökar likväl intresset för SPAC bland privatinvesterare. Frågan är vad det kan bero på. Hur ser möjligheten att generera positiv abnormal avkastning för en privatinvesterare på den amerikanska marknaden ut i en SPAC i jämförelse med en traditionell IPO? För att möjliggöra ytterligare beslutsunderlag för framtida SPAC-investeringar undersöks dessutom betydelsen av de förvärvade företagens sektortillhörighet. Studien finner, i kontrast mot majoriteten av tidigare forskning, att privatinvesterare kan uppnå en högre positiv abnormal avkastning vid investeringar i SPAC än vid investeringar i traditionella IPO:s på 5% signifikansnivå. Resultatet visar däremot att den abnormala avkastningen hos SPAC endast kan säkerställas på 5% signifikansnivå för förvärv inom den högteknologiska sektorn, och inte för förvärv inom sjukvårds- och industrisektorn.

När företag väljer att ta in kapital genom en nyemission måste beslut fattas om det ska göras genom en företrädesemission eller riktad emission. Tidigare studier har visat att nyemissioner generellt genererar en negativ avvikelseavkastning. Ny forskning finner dock underlag för att både motiv och typ av emission kan påverka hur offentliggörandet av nyemissionen uppfattas av marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur riktade emissioner uppfattas av marknaden och om det kan hänföras till motivet med emissionen. Vi studerar 40 riktade emissioner på Stockholmsbörsen under åren 2020-2021. 7 av dessa riktade emissioner klassificerades som positiva och 33 som negativa. Vi fann en negativ genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning för urvalet i stort samt för de negativt klassificerade emissionerna. De positivt klassificerade riktade emissionerna genererade en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning. Resultatet indikerar att motivet har en effekt på hur marknaden uppfattar offentliggörandet av en riktad emission.

Syftet med studien är att undersöka  reaktioner mot svenska företag  före och efter en vinstvarning samt att jämföra hur covid-19 påverkade marknadsreaktionerna i samband med en vinstvarning. Andra faktorer undersöks genom utformande av en regressionsanalys i studien för att testa om de har någon påverkan på marknadsreaktionen.  Studiens resultat tyder på negativ abnormal avkastning vid utgivande av vinstvarningar för hela urvalet. Vinstvarningar under period 2020 hade en marginellt mindre marknadspåverkan än under period 2016-2019.

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.