Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att köpa tillbaka egna aktier på en öppen marknad. Vid initieringen av aktieåterköp är företag obligerade att annonsera till marknaden att de planerar att återköpa aktier. Aktieåterköpsannonseringar har visat sig påverka aktiekursen positivt, detta tolkas som en signal till marknaden innehållandes relevant information från företagsledare. Sverige är ett av få länder där företag är obligerade att redogöra för motiv bakom återköp vilket gör det möjligt att undersöka hur marknaden reagerar beroende på angivna motiv. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida det finns skillnader i marknadens reaktion beroende på informationen i och kring annonseringar om aktieåterköpsprogram. Övrig information som undersöks i samband med annonseringen är aktiens prestation under perioden innan annonseringen, företags kassa samt storleken på företaget.  Den abnormala avkastningen används som ett mått för marknadens reaktion och tas fram genom en eventstudie. Resultatet från undersökningen visar att motivet kapitalstruktur påverkar den abnormala avkastningen. Vidare är effekten större för företag vars aktie upplevt negativ avkastning trettio dagar innan annonseringen. Studien visar även att företagsstorlek påverkar marknadens reaktion vid annonsering. Till sist visar resultatet att företags kassastorlek har påverkan på den abnormala avkastningen vid aktieåterköpsannonseringar.

Denna uppsats undersöker hur tillkännagivandet av ett byte av verkställande direktör påverkar bolagets aktiekurs samt vilka bakomliggande faktorer som har en påverkan på denna reaktion. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen till följd av 582 vd-byten som skett i aktiebolag  noterade på börsen Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2001 och 2015. Studien finner att vd-bytet inte påverkar aktiekursen i en specifik riktning, samt att variationen mellan de enskilda observationerna är hög. Däremot påvisas signifikanta negativa förändringar i  bolagets aktiekurs vd-byten i de fall där vd blir avskedad, och positiva sådana där vd avgår frivilligt. Investerarna reagerar även positivt på bytet om det finns en ersättare till vd:n vid tillkännagivandet av bytet. Reaktionen för vd-bytet sker oftast på tillkännagivelsedagen, vilket stöder den effektiva marknadshypotesens medelstarka form.

Bakgrund: Att placera pengar på värdepappersmarknaden via aktier och fonder är populärt hos den svenska befolkningen. Inom ett företag kan vissa personer erhålla insiderstatus. Detta innebär att dessa personer har tillgång till potentiell aktiekursdrivande information som inte ännu är offentlig. Tidigare forskning visar på att ett samband finns mellan dessa personers handel med egna företagets aktier och abnormala reaktioner på aktiekursen. Ur teoretisk synvinkel är detta samband problematiskt då det strider mot några av de mest etablerade ekonomiska teorierna. Betyder det att övriga investerare ser sambandet som problematiskt? Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka de kortsiktiga reaktionerna på aktiekursen vid insiderhandel samt att undersöka aktieägares (dvs. marknadens) inställning till insiderhandel generellt. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats. Forskarna har genomfört en enkätstudie för att ta reda på marknadens syn på insiderhandel. Det har också gjorts en eventstudie för att göra beräkningar på aktiekursens utveckling i samband med insiderhandel. Resultat: Beräkningarna som har gjorts visar på att det finns ett samband mellan insiderhandel och abnormala reaktioner på aktien. Det är dock svårare att avläsa utifrån enkätundersökningen om marknaden uppfattar insiderhandel som något problematiskt eller inte.

Denna studie undersöker den svenska marknadens kortsiktiga reaktion på avknoppningar och företagens aktieutveckling efter att avknoppning skett. Studien undersöker även om specialiserande avknoppningar har större effekt än icke-specialiserande avknoppningar. Resultaten visar att avknoppningar genererar positiv kortsiktig abnormal avkastning, med större effekt för specialiserande avknoppningar. Vidare finner vi att moderbolag har sämre aktieutveckling året efter en avknoppning än under ett normalt år och att dotterbolag har en positiv aktieutveckling under det första året på börsen. Resultaten av den kortsiktiga avkastningen och dotterbolagens aktieutveckling är i enlighet med tidigare forskning medan resultaten gällande moderbolagens aktieutveckling efter en avknoppning går i motsatt riktning gentemot tidigare forskning. Vår slutsats är att den svenska marknaden reagerar likt internationella marknader på kort sikt, men på lång sikt är företagens utveckling efter avknoppning annorlunda jämfört med internationella marknader.

Tidigare empiriska studier finner att annonseringseffekten vid offentliggörandet av emission av stamaktier är negativ och att utfärdande av obligationer inte leder till en negativ annonseringseffekt i samma utsträckning. Endast ett fåtal studier har undersökt annonseringseffekten vid emission av hybridkapital och studierna har huvudsakligen begränsats till USA och Storbritannien. Denna studie undersöker annonseringseffekten vid offentliggörandet av emission av preferensaktier för 59 emissioner inom den Europeiska unionen mellan åren 1994-2016. Vi beräknar abnormal avkastning för dagarna som omger offentliggörandet och testar huruvida teorier om informationsasymmetri kan förklara annonseringseffekten. Resultatet visar en negativ men ej signifikant abnormal avkastning under annonseringsperioden och att emissionens relativa storlek, typen av preferensaktie samt företagets skuldsättningsgrad har ett signifikant negativt samband med abnormal avkastning. Sammantaget indikerar resultatet att teorier om informationsasymmetri till viss del kan förklara annonseringseffekten vid offentliggörande av emission av preferensaktier, vilket går i linje med tidigare empiriska studier inom området.

Det finns flera studier på hur aktiemarknaden reagerar vid tillkännagivandet av nyemissioner och resultaten är blandade beroende på vilken aktiemarknad det är som undersöks. Syftet med studien är att undersöka om det uppstår någon abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en nyemission för företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Vidare undersöker studien hur företagsstorlek, serieemittering och bakomliggande motiv påverkar den abnormala avkastningen.  Resultatet visar att det finns en negativ abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en nyemission samt att företagsstorlek har en positiv påverkan på den abnormala avkastningen vid tillkännagivandet av en nyemission. För serieemittering och bakomliggande motiv finner studien inget statistiskt samband med den kumulativa abnormala avkastningen.

Den svenska aktiemarknaden har på senare år sett en ökning av antalet företrädesemissioner. Tidigare forskning kring marknadens mottagande av nyemissioner indikerar en negativ aktieprisutveckling. Teorierna bakom denna reaktion tenderar baseras på informations-asymmetri eller kapitalstruktur, men bolagens bakomliggande motiv negligeras ofta. Forskningsområdet är välstuderat ur ett internationellt perspektiv, men få studier har genomförts på den svenska marknaden. Denna studie undersöker företrädesemissioners generella aktiepriseffekter, men utvärderar även emissionernas bakomliggande motiv, vilka kategoriseras som antingen defensiva eller offensiva. Med syfte att undersöka företrädesemissioners aktiekurspåverkan på den svenska marknaden, både vid annonseringstillfället och det efterföljande året, utformas en eventstudie. Eventstudien består av 107 företrädesemissioner annonserade av företag på Nasdaq OMXS samt First North mellan 2006–2014 och undersöker abnormal avkastning. Resultatet visar att bolag som genomför företrädesemissioner generellt genererar abnormal negativ aktieavkastning ett år efterföljande annonsering och att reaktionen är starkare för mindre bolag. På kort sikt kan ingen signifikant abnormal aktiereaktion uppmätas, ingen skillnad i abnormal aktieavkastning kan heller fastställas mellan defensiva och offensiva emissionsmotiv.

Investeringar i forskning och utveckling (FoU) är en viktig del i ett företags utveckling och är för vissa branscher och företag en avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft. Ämnet är av intresse för flera olika intressenter, bland annat aktiemarknaden. Olika faktorer påverkar marknadens uppfattning av FoU-investeringar och syftet med denna studie är därför att undersöka och tydliggöra marknadens uppfattning av faktorerna storlek och effektivitet. Studiens urval omfattar bolag som någon gång under tidsperioden 2002-2012 varit noterade på Stockholmsbörsen och undersökningen utförs genom att utvärdera fyra olika investeringsstrategier under denna tidsperiod. Vid utvärdering av investeringsstrategierna framkommer att bolag med mindre storlek samt lägre effektivitet av FoU-investeringar tenderar att uppvisa en bättre aktieutveckling. Tänkbara förklaringar till detta är marknadens korta placeringshorisont samt rådande redovisningsstandard. Resultatet ger statistiskt signifikant stöd åt studiens första hypotes angående storlek. Stöd presenteras även för studiens andra hypotes angående effektivitet. Vidare visar undersökningen på motsatta resultat jämfört med vad som presenteras i tidigare vetenskapliga studier.

Om ett företag inser att marknaden har en orealistisk syn på bolagets intjäningsförmåga måste företaget informera marknaden om det. När ett företag gör det mellan de planerade och stadgade rapporterna kallas det för en vinstvarning. Tidigare studier finner abnormal avkastning i perioden kring offentliggörandet av en vinstvarning, samt att det finns bakomliggande faktorer som påverkar reaktionen. Majoriteten av tidigare studier är gjord på andra marknader än den nordiska, och i samband med att reglerna angående informationsutgivning skärptes. Syftet med denna uppsats är att studera aktiemarknadens reaktion anknytning till att en vinstvarning offentliggörs på de nordiska börserna. Undersökningen bygger på en eventstudie med totalt 169 observerade vinstvarningar under åren 2008-2016. Studiens resultat visar på en statistiskt signifikant negativ abnormal avkastning under dagen vinstvarningen offentliggörs, samt i perioden efter offentliggörandet. Resultatet visar även på att företag som vinstvarnar fler än en gång har en lägre abnormal avkastning, än de företag som endast vinstvarnar en gång under den studerade perioden.

Företag engagerar sig allt mer i hållbarhetsfrågor, men då kostnaderna för hållbart arbete ofta är höga är det viktigt att det hållbara arbetet genererar någon form av vinst till företaget. Då största delen av privat sparande i Sverige sker i fonder, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto är det därför intressant att undersöka om hållbarhetsinformation genererar en prispåverkan på hållbarhetsfonder. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida hållbarhetsinformation är viktig för investerare vid val av fonder. Med utgångspunkt i en eventstudie undersöks effekten av hållbarhetsinformation på fonders avkastningar, vilka jämförs med avkastningar i MSCI World Index, genom hypotesprövningar. För att testa hypoteserna studerades totalt 75 hållbarhetsrankade fonder i ett eventfönster på fem dagar, samt bara för eventdagen. Resultaten av hypotesprövningarna tyder på att ny hållbarhetsinformation värderas negativt av investerare för såväl hela eventfönstret som för dagen då informationspubliceringen ägde rum, vilket är i linje med viss tidigare forskning. Dock begränsas resultatet till bara en av de tre delar som utför studiens underlag för hållbarhetsinformation. Då studien utgår från en ny hållbarhetsranking kan det tänkas att marknaden behöver en längre period, som undersökts i denna studie, för att värdera hållbarhetsinformationen. Implikationen av slutsatsen för företag kan vara att det i dagsläget inte finns ekonomiska incitament, genom ökat marknadsvärde, för företag att arbeta mer hållbart. För marknaden kan resultaten innebära att ökad hållbarhetsinformation på marknaden troligen inte bidrar till ökning av investeringar i hållbarhetsfonder.  Vidare studier krävs för att avgöra vilka slags åtgärder som behövs vidtas för att nå en mer hållbar fondmarknad.