Syftet med uppsatsen är att genom en eventstudie undersöka vilken påverkan VD- bytenhar haft på aktiekursens upp- och nedgångar beroende på företagsstorlek samt frivillig eller ofrivillig avgång.

Reporäntan som är Riksbankens viktigaste styrmedel används för att påverka landets inflation. Det har utförts omfattande undersökningar om ränteförändringar på den amerikanska marknaden. Flera forskare konstaterar att en höjning av reporäntan medför en nedgång av börskursen och vice versa samt att de finner skillnader branscherna emellan. Syfte med undersökningen är att studera om denna teori överensstämmer med den svenska aktiemarknaden. Studiens tidsperiod innefattar åren 2002 – 2011, detta för att få med både en hög- respektive lågkonjunktur, för att på så sätt undersöka om reporänteförändringen ger en starkare effekt under konjunktursvängningar. De urval som vi fokuserar på är branschindexen Finans-, Media-, Hälsa- samt Industri. En kvantitativ metod kommer att genomföras och datan inhämtas från Stockholmsbörsen OMX.  Metoden som används är en eventstudie vilket innebär att det utförs en analys av en händelse effekt. De slutsatser som vi kan dra utifrån våra resultat av beräkningarna är att det inte råder något samband mellan en ränteförändring och börskursen utifrån våra diagram av de generella höjningarna och sänkningarna. Men däremot belyser utfallet av våra hypoteser att det föreligger ett samband mellan ränteförändringar och aktiekursen. Det föreligger heller inga skillnader vad gäller branschkänsligheten mellan branschindexen. När det gäller konjunktursvängningarna fann vi att det förekom ett samband mellan höjningarna under högkonjunkturen samt sänkningarna under lågkonjunkturen. Orsaken till att effekten inte alltid är så tydlig på händelsedagen kan grunda sig i att allmänheten redan sen innan har hunnit rätta sig efter den nya informationen. Sammanfattningsvis är det svårt att förutsäga att marknaden är effektiv utifrån de resultat som vi har fått.

Studien undersöker om andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen som förekommande anledning till att återköpsprogram genomförs. Studien testar först om en abnormal avkastning uppvisas under återköpsprogrammens löptid. Vidare sammankopplas återköp med andelen insiderhandel som genomförs under återköpsprogrammen, vars resultat jämförs med kontrollföretag. Studien sträcker sig över perioden 2000-03-10 – 2012-12-31, där urvalet för studien är de företag som någon gång under perioden är börsnoterade och genomför minst ett återköpsprogram. Studien visar på abnormal avkastning under återköpsprogram och visar även att insiders köper upp högre andelar av utestående aktier under återköpsprogram än i kontrollföretagen. Resultatet indikerar att andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen. / The paper examines whether patterns of insider transactions during share repurchases can motivate the signaling hypothesis as a reason for repurchases. It examines whether companies that repurchase shares show an abnormal return during the span of the program. It also examines if patterns showing increased insider transactions amongst the companies who actualized share repurchase programs exist, compared to matching firms which haven’t repurchased shares. The study includes share repurchases and insider transactions during the period 03/10/2000-12/31/2012. The study shows an abnormal return for companies repurchasing shares and also concludes that insiders tend to buy a larger share of stocks during share repurchases than in the matching firms. The result of the study indicates that the degree of insider trading during share repurchases may motivate the signaling hypothesis.

Ett börsnoterat företag som inte förväntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnå tidigare förväntningar kan gå ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror på. Studiens metod har en kvantitativ ansats där en eventstudie använts för att kartlägga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande på företag noterade på Stockholmsbörsen under åren 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och påverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression. Studiens förväntningar är att en signifikant skillnad i abnormal avkastning kan urskiljas i samband med effekten av en vinstvarning. Undersökningens resultat finner att en abnormal avkastning påträffats redan i samband med dagen för en vinstvarning, likaså under eventperioden före vinstvarningen, men inte med någon släpande påföljd. Resultatet visar även att företagets storlek, informationen i vinstvarningen och veckodagen för vinstvarningsutgivandet delvis förklarar reaktionen.

Denna studie berör aktierekommendationers påverkan på abnormal avkastning. Studien undersöker rekommendationer utgivna under 2017 av professionella analytiker för aktier på Stockholmsbörsen och diskuterar skillnader mellan positiva och negativa rekommendationer, samt skillnader mellan marknader med olika stor konkurrens bland analytiker. Studien visar att abnormal avkastning uppstår på publiceringsdagen för både positiva och negativa rekommendationer. Den abnormala avkastningen som uppstår vid publicering av positiva rekommendationer halveras inom 20 dagar efter publicering, i enlighet med prispresshypotesen, medan den är beständig för negativa rekommendationer. Betydande skillnader i informationsinnehåll konstateras således utifrån om rekommendationerna har ett positivt eller negativt innehåll. Inga betydande skillnader kan konstateras mellan rekommendationers påverkan på Stockholmsbörsen och resultat från amerikanska studier, trots en förväntan om större svårigheter för analytiker att identifiera felvärderade aktier på den lägre konkurrensutsatta Stockholmsbörsen.

No description available.

Insynshandel är en vanligt förekommande företeelse på den svenska aktiemarknaden. Året 2015 genomfördes 9 996 insynstransaktioner av olika karaktär. Något som för många låter som en otillåten handling har enligt tidigare forskning visat sig vara hälsosamt för marknadseffektiviteten. Tidigare litteratur beskriver vikten av insynspersonens befattning för möjligheten att generera överavkastning. Olika befattningar har tillgång till olika information samtidigt som befattningar tillsätts efter individens kompetens. Detta är faktorer som antas påverka individens investeringsbeslut. Litteraturen diskuterar även skillnader mellan män och kvinnors förmåga att åstadkomma överavkastning. Man menar att kvinnor och män har olika arbetssätt vilket påverkar förmågan att vidhålla och utnyttja information. Denna uppsats syftar till att undersöka marknadens prissättning vid publicering av genomförda insynstransaktioner. Uppsatsen baseras på den svenska aktiemarknaden för att skapa en bättre förståelse för hur marknaden resonerar kring betydelsen för insynspersoners befattning och kön. En eventstudie genomförs för att studera en eventuell reaktion på marknaden vid publicering av insynstransaktioner. För att tolka och analysera eventstudiens resultat genomförs olika hypotestester samt en multipel regressions. Författarnas ansats är deduktiv och studien har utgått från en större mängd kvantitativ data som sedan testats mot teorin. Resultaten visar inga signifikanta skillnader i marknadens reaktion då män respektive kvinnors insynstransaktioner publiceras. Studien finner liknande resultat för insynspersonernas befattning. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden inte värderar insynspersonens befattning eller kön i samband med insynshandel. Studien finner inte heller några signifikanta samband mellan ackumulerad abnormal avkastning, insynspersoners kön och befattning. Således förkastas uppsatsens två hypoteser. / Insider trading is a common occurrence in the Swedish stock market. In 2015, 9 996 transactions were carried out of different types. According to previous research, something that to many sounds like an unlawful act has proven to be healthy for market efficiency. Earlier literature describes the importance of the insider’s position for the ability to generate excess return. Various positions have access to different information while positions are being appointed according to the individual's competence. These are factors that are believed to affect the individual's investment decisions. The literature also discusses differences between men and women's ability to achieve excess returns. It is believed that women and men have different working methods, which affect the ability to maintain and utilize information. The purpose of this thesis is examining market pricing when publishing insider trades. The study is based on the Swedish stock market to provide a better understanding of how the market values the insider position and gender. An event study is being conducted to study a possible reaction to the market. In order to interpret and analyze the results of the event study, various hypothesis tests and a multiple regression are performed. The authors’ approach is deductive and the study has been based on a bigger amount of quantitative data that has then been tested against the theory. The results show no significant differences in the market response when men and women’s insider trades are being published. The study finds similar results for the insider’s position. The conclusion is that the Swedish stock market does not value the insider’s position or gender in conjunction with insider trading. The study also finds no significant correlation between accumulated abnormal returns and insiders’ gender and position. Thus, the essay's two hypotheses are rejected.

Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

I grunden är aktiesplittar endast en kosmetisk förändring av hur företag uttrycker sitt marknadsvärde på eget kapital. Denna studie undersöker om abnormal avkastning uppkommer till följd av annonsering av aktiesplittar på den svenska aktiemarknaden och vad som kan förklara den potentiellt förekommande abnormala avkastningen. En eventstudie genomförs på 132 aktiesplittar under perioden 1996–2019 för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning. Genom regressionsanalys undersöks om annonserad splitfaktor, företagsstorlek och B/M-kvot kan förklara abnormal avkastning. Resultaten från eventstudien fastställer att abnormal avkastning på annonseringsdagen och efterföljande handelsdag förekommer på Stockholmsbörsen. Vidare fastställer regressionsanalysen ett statistiskt signifikant negativt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning respektive ett positivt samband mellan B/M-kvot och abnormal avkastning. Inget statistiskt säkerställt samband observeras mellan annonserad splitfaktor och abnormal avkastning. Studiens slutsats är att abnormal avkastning förekommer i samband med annonsering av aktiesplittar på Stockholmsbörsen och att företagsstorlek och graden av aktieundervärdering är två förklaringar av abnormal avkastning.

Studien syftar till att undersöka om investerare anser att kvinnliga verkställande direktörer (VD) tillför värde till företaget genom att studera marknadsreaktionen när kvinnliga VD:ar tillkännages. Studien undersöker även om VD:ns erfarenheter och egenskaper, enligt Upper Echelons Theory, har en effekt på studerad marknadsreaktion. Studien avgränsas till den svenska marknaden där företag på Nasdaq Stockholm samt First North inkluderas, där urvalet består av 49 företag. Marknadens reaktion vid tillkännagivande av nya, kvinnliga VD:ar operationaliseras till den abnormala avkastningen vid eventdagen enligt marknadsmodellen, och tas fram för tio dagar innan tillkännagivandet till och med tio dagar efter. Resultatet visar att investerare är positivt inställda till kvinnliga VD:ar och anser de värdeskapande då signifikant positiv abnormal avkastning kan utläsas. Avseende antaganden om att VD:ns erfarenheter och egenskaper har effekt på marknadens reaktion finner studien inga signifikanta resultat och gör att hypoteserna varken kan förkastas eller accepteras.