En vinstvarning är när ett företag går ut med information till allmänheten om att resultatet kommer att bli väsentligt lägre än förväntat. Denna studie undersöker marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar, som är precis vad namnet antyder, när företag går ut med information om att resultatet kommer bli väsentligt högre än förväntat. Marknadens reaktion vid vinstvarningar tenderar att vara mer negativ då företag väljer att inte dela med sig av detaljerad information och mindre negativ då företaget väljer att vara mer transparenta och dela med sig av detaljerad information (Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Tidigare studier har också visat att reaktionen vid vinstvarningar är mer negativa hos små företag än stora (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Om resultat från tidigare studier som har studerat negativa vinstvarningar skulle stämma överens även vid omvända vinstvarningar betyder det att aktiekursen stiger mer hos små företag än hos stora företag vid tidpunkten för tillkännagivandet och att minskad transparens har en positiv effekt. Studien försöker därför svara på frågeställningen; Hur reagerar den svenska marknaden när företag tillkännager omvända vinstvarningar? Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie med kvantitativ ansats. Urvalet av omvända vinstvarningar är de som har hittats med hjälp av databasen Retriever Media Archive under åren 2004 – 2019. Resultaten visar att företagens storlek och vilken typ av information som finns i de omvända vinstvarningarna har betydelse för hur stark marknadsreaktionen blir. Studien undersöker även om det förekommer abnormal avkastning redan tiden innan dagen för tillkännagivandet, vilket kan tyda på informationsläckage, men detta kan inte påvisas med statistisk signifikans. Då regelverken kring huruvida företag måste vinstvarna är diffusa och öppna för tolkning kan det också diskuteras kring vilka konsekvenser det får för företagen att vara så transparenta som möjligt. Resultaten tyder på att den positiva kumulativa abnormala avkastningen är signifikant avvikande vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar från svenska börsnoterade bolag. Även fast så hög transparens som möjligt bör eftersträvas ur ett moraliskt perspektiv, så kan resultaten från denna studie användas till att förstå hur marknaden tar emot informationen vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar och därmed ge inblick i hur olika utformningar av denna information kan leda till olika marknadsreaktioner. Om en stark positiv reaktion eftersträvas så visar studiens resultat att det ger en starkare marknadsreaktion att inkludera mer detaljerad information. Små företag har också större chans att få aktiekursen att stiga vid en omvänd vinstvarning än vad stora företag har (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010).

<p>En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva. En effektiv aktiemarknad består av korrekt prissatta aktier och all tillgänglig information är avspeglad i aktiekursen. Här antas också att alla investerare har tillgång till samma information vilket minskar möjligheten för insatta placerare att skapa abnormala avkastningar. Hur effektiv är då den svenska aktiemarknaden?</p><p>Studiens problemformulering lyder: Är aktiemarknaden effektiv vid publicering av kvartalsrapporter?</p><p>Syftet är att genom en event study studera om aktiemarknaden är semi-starkt effektiv vid publicering av ny information i form av kvartals-rapporter. Vi ska studera om marknaden anpassar sig direkt till den nya informationen eller om det finns en anpassningsperiod då aktörer på marknaden kan göra abnormala avkastningar. Vi ska även se om marknaden är effektiv under dagarna innan publiceringen av kvartals- rapporten. Vi utgår från hypotesen om effektiva marknader för att med en kvantitativ metod studera problemet.</p><p>Vi har studerat publiceringen av kvartalsrapporter under 2003 till 2006 för 30 stycken av de mest omsatta aktierna på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Fyra kvartalsrapporter per år ger 480 kvartal som delas in i tre portföljer beroende på om det verkliga resultatet som publicerades i kvartalsrapporten var bättre, sämre eller ungefär lika som det prognostiserade resultatet. För aktierna har vi beräknat den kumulativa abnormala avkastningen från 10 dagar innan publiceringen av kvartalsrapporten till 20 dagar efter publiceringen och har genom statistiska test prövat hypotesen att marknaden är effektiv. De perioder vi studerar är 10 dagar efter publiceringen av kvartalsrapporten, 20 dagar efter publiceringen, publiceringsdagen och 10 dagar innan publiceringen.</p><p>Resultatet visar att aktie- marknaden ej är effektiv fullt ut för de aktier vi valt att studera. För de aktier där det verkliga resultatet var sämre än förväntat eller ungefär lika som förväntat så är marknaden effektiv för perioderna omkring publiceringen av kvartalsrapporten förutom dagen då publiceringen sker. För de aktier där kvartalsrapporten visade ett resultat som var bättre än det prognostiserade fann vi att marknaden inte är effektiv för perioden direkt efter publiceringen, den längre perioden efter publiceringen, publiceringsdagen eller perioden innan publiceringen. Detta betyder att för de aktier där resultatet var bättre än det prognostiserade så kan aktörer på marknaden göra abnormala avkastningar.</p>

<p>I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp.</p><p>Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar.</p><p>Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre.</p><p>Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.</p>

<p>Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien.<strong><em> </em></strong></p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.</p><p>Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %.<strong><em></em></strong></p> / <p>The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom.</p><p>The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result.</p><p>The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.<strong> </strong></p><p>Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.</p><p>Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt. </p><p> </p>

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva. En effektiv aktiemarknad består av korrekt prissatta aktier och all tillgänglig information är avspeglad i aktiekursen. Här antas också att alla investerare har tillgång till samma information vilket minskar möjligheten för insatta placerare att skapa abnormala avkastningar. Hur effektiv är då den svenska aktiemarknaden? Studiens problemformulering lyder: Är aktiemarknaden effektiv vid publicering av kvartalsrapporter? Syftet är att genom en event study studera om aktiemarknaden är semi-starkt effektiv vid publicering av ny information i form av kvartals-rapporter. Vi ska studera om marknaden anpassar sig direkt till den nya informationen eller om det finns en anpassningsperiod då aktörer på marknaden kan göra abnormala avkastningar. Vi ska även se om marknaden är effektiv under dagarna innan publiceringen av kvartals- rapporten. Vi utgår från hypotesen om effektiva marknader för att med en kvantitativ metod studera problemet. Vi har studerat publiceringen av kvartalsrapporter under 2003 till 2006 för 30 stycken av de mest omsatta aktierna på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Fyra kvartalsrapporter per år ger 480 kvartal som delas in i tre portföljer beroende på om det verkliga resultatet som publicerades i kvartalsrapporten var bättre, sämre eller ungefär lika som det prognostiserade resultatet. För aktierna har vi beräknat den kumulativa abnormala avkastningen från 10 dagar innan publiceringen av kvartalsrapporten till 20 dagar efter publiceringen och har genom statistiska test prövat hypotesen att marknaden är effektiv. De perioder vi studerar är 10 dagar efter publiceringen av kvartalsrapporten, 20 dagar efter publiceringen, publiceringsdagen och 10 dagar innan publiceringen. Resultatet visar att aktie- marknaden ej är effektiv fullt ut för de aktier vi valt att studera. För de aktier där det verkliga resultatet var sämre än förväntat eller ungefär lika som förväntat så är marknaden effektiv för perioderna omkring publiceringen av kvartalsrapporten förutom dagen då publiceringen sker. För de aktier där kvartalsrapporten visade ett resultat som var bättre än det prognostiserade fann vi att marknaden inte är effektiv för perioden direkt efter publiceringen, den längre perioden efter publiceringen, publiceringsdagen eller perioden innan publiceringen. Detta betyder att för de aktier där resultatet var bättre än det prognostiserade så kan aktörer på marknaden göra abnormala avkastningar.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Stockholmsbörsens reaktion i samband med företagens kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea. För detta ändamål genomfördes en eventstudie för alla företag som har kungjort deras avknoppningsplaner mellan åren 2000 och 2005. Undersökningspopulationen för denna studie uppgick till 23 företag som sammantaget gjort 25 kungörelser under den studerade perioden. För beräkning av eventuella abnormala avkastningar användes marknadsmodellen, med uppskattningar baserade på den historiska utvecklingen hos OMX SPI –indexet och hos de berörda aktierna. Resultatet från studien visade att det förelåg en positiv abnormal avkastningsutveckling under det studerade eventfönstret. Den positiva utvecklingen inträdde redan 6 dagar innan själva kungörelsen för att sedan jämnas ut dagarna efter tillkännagivandet. En vidare utredning om eventuella samband mellan en viss positiv abnormal avkastning och ett specifikt motiv kunde inte identifieras. Det fanns heller inget annat som tydde på att branschtillhörighet eller att företagen knoppat av till en viss börs skulle medföra en specifik positiv abnormal avkastning. Slutsatserna för denna studie blir således: ·Kungörelser av avknoppningar mellan åren 2000 och 2005 har generellt medfört positiva priseffekter, som innebär att större delen av dessa företag har fått positiva abnormala avkastningar. ·Det finns ingenting som tyder på att branschtillhörigheten, avknoppning till en viss börs eller angivande av ett visst motiv skulle medföra en viss abnormal avkastning. / This master thesis studies the Stockholm Exchange’s reaction towards the company announcements for spin-offs, complying with Lex Asea. For this purpose an event study has been conducted, which included all the companies that made announcements regarding their spin-off plans for the period between years 2000 and 2005. The sample for this study consisted of 23 companies and 25 spin-off events. The market model was used to compute the abnormal returns on a number of selected securities. The findings of this study suggest that announcements have positive impacts on companies’ securities. These positive effects are shown as early as 6 days before the announcement day, and it tends to stabilize over the days after the announcement. Furthermore any relations between the companies’ abnormal returns and their line of businesses or their listings to a certain stock exchange cannot be identified in this study. There is no further evidence in this study that indicates any relations between a company’s abnormal returns and specific motives. The conclusions for this study are as follows: ·The spin-off announcements during the period 2000-2005 have in general contributed positive effects to the companies’ securities. ·There is no evidence whatsoever that indicates there is any correlation between a company’s abnormal returns and its line of business, spin-off listings in a certain stock exchange or specific motives.

I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp. Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar. Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre. Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.

People with insight are known as insiders and they often have access to information which have not yet been publiched. Previous research show that insiders can use their information leverage to assimilate abnormal returns. The purpose of this study is to examine whether insiders in a company can generate abnormal returns by trading shares in their own company. A quantitative methodology has ben practiced in order to achieve the desired result. Data has been collected through Finansinspektionen about the insider trades on the Swedish stock market. We have further used an event study to calculate both the expected and also the abnormal return in order to answer our research issue. The results given from this study show significant abnormal returns when insiders trade with shares in their own company. / Aktier medför ett placeringsalternativ med en viss risk och ger investerare möjligheten att generera en avkastning på sin portfölj. Personer som anses ha tillgång till förtrolig samt kurspåverkande information inom ett företag betecknas som insynspersoner. Tidigare forskning visar att insynspersoner kan utnyttja detta informationsövertag i sin egen vinning för att tillgodogöra sig överavkastning. Syftet med denna studie är att granska huruvida insynspersoner kan generera en viss överavkastning gentemot andra aktörer på marknaden. I denna forskning har en kvantitativ metod tillämpats med en deduktiv ansats. Via Finansinspektionens insynslista kan vi detektera transaktioner genomförda av insiders för att sedan, med användandet av en eventstudie, besvara forskningsfrågan, om insynspersoner kan generera en överavkastning. Hypotesprövningar ligger sedan till grund för att bedöma huruvida resultatet påvisar signifikans. Utifrån denna studie kan vi dra slutsatsen om att nollhypotesen bör förkastas, således menar vi att det förekommer en signifikant överavkastning i samband med att insynspersoner bedriver handel på värdepappersmarknaden.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet. Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %. / The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom. The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result. The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.