Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.

Denna studie avser besvara frågan hur den svenska aktiemarknaden reagerar till information om indragen utdelning under en pandemi. Detta undersöks i en eventstudie för 32 företag noterade på stockholmsbörsen. Deras kursutveckling mäts i samband med att dessa har kommunicerat att utdelning år 2020 uteblir motiverat av osäkerheter som orsakats av COVID-19. Teorier angående företags utdelningspolicy hävdar att en sänkning av utdelningsbeloppet under normala marknadsförhållanden förorsakar en negativ kursreaktion. Studiens analys intresserar sig av hur resultatet förhåller sig till tidigare studier som har undersökt signalvärdet av nytillkommen information under normala marknadsförhållanden. För att analysera hur marknaden justerar prissättningen av en aktie i relation till den nytillkomna informationen har två eventfönster omfattande 11 respektive 7 handelsdagar tillämpats. Dessa mäter företagets kursutveckling under dagarna som föregår samt efterföljer den dag då de kommunicerat om indragen utdelning. Genom framställandet av den abnormala avkastningen fastställs den del av en akties avkastning som ej förklaras av allmänna marknadsrörelser. Vidare har valet av beräkningsmetod för den abnormala avkastningen för avsikt att reflektera den marknadsvolatilitet som orsakats av COVID-19. Motiverat av detta har den abnormala avkastningen beräknats med både marknadsmodellen och den justerade marknadsmodellen. Dessa har beräknats för respektive eventfönster och omfattar samtliga företag från urvalet. Den abnormala avkastningen har sedan kumulerats för att representera den sammanlagda kursutvecklingen för aktien under eventdagarna.  Vi finner endast ett statistiskt signifikant värde på 3,69% under en 11-dagarsperiod för den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen mätt med den justerade marknadsmodellen för företagen i urvalet. Med detta resultat går det att konstatera att den svenska marknaden reagerade negativt på nyheten om företagens indragna utdelning under en pandemi. Jämfört med motsvarande studier som noterat en betydligt högre abnormal avkastning mätt under normala marknadsförhållanden konstateras vårt resultat vara lågt. Vidare finner vi inget statistiskt belägg för de övriga beräkningsmetoderna och eventfönster som styrker att marknaden reagerat negativt till företagens indragna utdelning.

Syfte – Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur informationen som medföljer av en revisionsberättelse signalerar investerare och deras reaktion utifrån denna information. Studien har som första delsyfte att undersöka om det är någon skillnad på effekten på aktiekursen om en revisionsberättelse innehåller en Emphasis of matter paragraph (EMP) eller en Other matter paragraph (OMP). Vidare har studien ett andra delsyfte som ämnar att undersöka om vissa former av EMP samt OMP kan visas ha växlande effekt på aktiekursen. Bakgrund – Syftet med revision kan beskrivas med Agentteorin, där revisorn ska minska informationsasymmetrin mellan företagsledningen och investerare. En revisor ska enligt 5 § Revisionslagen (SFS 1999:1079) granska ett företags räkenskaper och företagsledningens förvaltning av bolaget. Vidare enligt 6 § samma lag, ska revisorn efterräkenskapsårets slut lämna en revisionsberättelse till bolaget som inkluderas i årsredovisningen. Upplysningarna som revisorn lämnar i revisionsberättelsen ger en rimlig försäkran hur rättvisande bild företagets räkenskaper speglar verkligheten. Dessa upplysningar kan exempelvis vara av sådan väsentlig betydelse att de är fundamentala för läsarens förståelse av de finansiella rapporterna, en så kallad EMP. Vidare kan även en revisor lämna övriga upplysningar som hjälper läsaren att förstå själva revisionen, vilket benämns som en OMP i revisionsberättelsen. Med hjälp av revisionsberättelsen kan därmed revisorn signalera företagets intressenter om företagets ställning, vilket exempelvis investerare kan ta i beaktande i deras framtida finansiella beslut. Problemformulering – Tidigare forskning gällande sambandet mellan revisionsupplysningar och ett företags aktiekurs visar på ett motstridigt resultat. Vidare finns det inte någon forskning inom en svensk kontext. Därav har vi formulerat följande forskningsfråga: Finns det ett samband mellan erhållandet av en revisionsberättelse som innehåller en EMP eller en OMP och mindre svenska företags aktiekurs, i termer av abnormal avkastning och abnormal volatilitet? Metod – För att svara på studiens problemformulering använde vi oss av en kvantitativ forskningsdesign där vi undersöker företag som erhållit en EMP eller en OMP underräkenskapsåren 2017-2021. Utifrån en händelsestudie, med ett kortsiktigt händelsefönsterrunt publiceringen av årsredovisningen, avser vi att undersöka om det sker en omedelbar reaktion av investerare. Resultat – Med hjälp av t-test kunde vi konstatera att det generellt sett inte finns ett samband mellan abnormal avkastning och erhållandet av en EMP eller en OMP. Det var enbart för vissa dagar det gick att se en signifikant förändring i den abnormala avkastningen för företag som hade erhållit en OMP eller vissa typer av EMP. Gällande den abnormala volatiliteten konstaterade vi att risken i nästan samtliga fall ökade efter erhållandet av en EMP eller en OMP.

Syftet: Studien syftar till att analysera och beskriva den abnormala avkastningen på aktier inom hotellbranschen under Covid-19. Ytterligare analyseras agerandet av hotellföretagens största aktieägare under pandemin för att skapa en förståelse för hur storägarna hanterade sitt aktieinnehav.Teori: I denna studie tillämpas teorierna de effektiva marknadshypotesen och behavioral finance.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att uppfylla syftet har både en eventstudie gjorts av de 20 största börsnoterade hotellföretagen i världen under tidsperioden 24 oktober 2019 till 24 april 2020. Ytterligare har årsredovisningar för hotellföretagen 2016 och 2021 analyserats.Resultat: Resultatet visade ovanliga nedgångar på aktiemarkanden och att det förekom statistisk signifikant abnormal avkastning inom hotellbranschen under Covid-19. De största aktieägare valde att antingen behålla eller öka sitt aktieinnehav.Slutsats: Slutsatsen dras att marknaden inte var effektiv under studieperioden enligt den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance bekräftas. Trots att branschen var hårt drabbad av pandemin, valde hotellföretagens största ägare att inte sälja av sitt aktieinnehav.

Företagsförvärv har ökat expansivt med den globala utvecklingen. Dessa förvärv genomförs med syfte att strategiskt öka ett företags konkurrenskraft med den resterande marknaden. Denna strategi har däremot historiskt visat att försämra företags resultat. Vad som gör detta ämne intressant är hur tidigare forskning visat blandade resultat angående hur företagsförvärv tas emot av marknaden. Dessa studier har utförts i olika länder, men främst etablerade ekonomier i västvärlden. Denna studie har därför formats för att se om länder med olika ekonomiska förutsättningar skapar liknande reaktioner på marknaden varav länderna Sverige och Sydafrika valdes som analysobjekt. Även egenskaperna finansieringsmetod och om landet är inhemskt eller mellan ett annat land kommer att granskas för att påvisa om det påverkar marknadens reaktion. För att genomföra studien observerades 100 företagsförvärv 50 från Sverige och 50 från Sydafrika. Dessa företagsförvärv analyserades med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Genom en eventstudie metodik, regression, T-stat och P-värde kunde marknadens reaktion kring företagsförvärven analyseras. Studien kom fram till att majoriteten av båda ländernas företagsförvärv inte skapade någon reaktion på marknaderna.Det visades även att båda länderna uppvisade en ineffektiv marknadseffektivitet då ett antalreaktioner inträffat före och efter förvärvets annonseringsdag. Utifrån de reaktioner som uppstod visades den svenska marknaden reagera mer positivt än Sydafrika. Varav en kontant finansieringsmetod, en finansieringsmetod med aktier och om förvärv skedde mellan ett annat land inte skapade en abnormal avkastning på båda ländernas marknader i majoriteten av fallen.

Syfte: Vinstvarningar är offentliggöranden som börsnoterade bolag enligt lag måste utfärda om resultatet förväntas skilja sig mot det förväntade. En negativ vinstvarning innebär att ett företag går ut med information om att resultatet kommer att bli kraftigt försämrat mot marknadens förväntan och en omvänd vinstvarning syftar till att resultatet istället förväntas bli högre. Denna studie fann dessa två fenomen intressanta och valde att undersöka fenomenet närmare. Studiens syfte var att undersöka och jämföra marknadens reaktion till de två typer av vinstvarningar på den svenska aktiemarknaden. Metod: En eventstudie har genomförts för att undersöka hur marknaden reagerar till den företagsspecifika händelsen i form av vinstvarning. Studiens andra syfte var att undersöka veckodagar och bolagsstorlek som bakomliggande faktor till hur marknaden reagerar. Vinstvarningar är insamlade mellan åren 2010–2021. Totalt fann studien 83 omvända och 151 negativa vinstvarningar. Urvalet bestod av bolag noterade på Stockholmsbörsen, First North Market och Spotlight (aktietorget). Resultat och slutsats: Studien finner en tydlig abnormal avkastning vid utfärdandet för både negativa och omvända vinstvarningar vilket går i linje med tidigare forskning. Vid jämförelsen tyder resultatet på att marknaden reagerar kraftigare på den negativa nyheten än den positiva. För att analysera effekten av de bakomliggande faktorerna exekverades två multipla regressionsanalyser. Studier finner ett svagt samband mellan fredagar och den abnormala avkastningen för negativa vinstvarningar men ej för omvända. Resultatet indikerar också på att bolagsstorleken har en betydelse för marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar men ej vid negativa. Examensarbetets bidrag: Om bolag vill reducera den abnormala avkastningen vid en negativ vinstvarning bör den offentliggöras på en fredag enligt denna studie. Det empiriska materialet för vinstvarningar har också utvidgats genom denna studie och kan användas för framtida forskning.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning skulle kunna jämföras marknadsreaktionen mellan olika börser i Sverige. Omvända vinstvarningar är ett relativt ostuderat fenomen vilket skulle kunna undersökas vidare. Denna studie är av kvantitativ karaktär och det skulle vara intressant göra en kvalitativ studie för att mer djupgående ta reda på hur företagsledningen resonerar kring vilken veckodag vinstvarningar bör utföras på.

En alternativ börsintroduktion genom ett Special Purpose Acquisition Company (SPAC) har på senare år blivit allt mer utbrett och omdiskuterat. Trots att tidigare forskning indikerar att SPAC underpresterar mot traditionella IPO:s på den amerikanska marknaden, ökar likväl intresset för SPAC bland privatinvesterare. Frågan är vad det kan bero på. Hur ser möjligheten att generera positiv abnormal avkastning för en privatinvesterare på den amerikanska marknaden ut i en SPAC i jämförelse med en traditionell IPO? För att möjliggöra ytterligare beslutsunderlag för framtida SPAC-investeringar undersöks dessutom betydelsen av de förvärvade företagens sektortillhörighet. Studien finner, i kontrast mot majoriteten av tidigare forskning, att privatinvesterare kan uppnå en högre positiv abnormal avkastning vid investeringar i SPAC än vid investeringar i traditionella IPO:s på 5% signifikansnivå. Resultatet visar däremot att den abnormala avkastningen hos SPAC endast kan säkerställas på 5% signifikansnivå för förvärv inom den högteknologiska sektorn, och inte för förvärv inom sjukvårds- och industrisektorn.

Syftet med studien är att undersöka  reaktioner mot svenska företag  före och efter en vinstvarning samt att jämföra hur covid-19 påverkade marknadsreaktionerna i samband med en vinstvarning. Andra faktorer undersöks genom utformande av en regressionsanalys i studien för att testa om de har någon påverkan på marknadsreaktionen.  Studiens resultat tyder på negativ abnormal avkastning vid utgivande av vinstvarningar för hela urvalet. Vinstvarningar under period 2020 hade en marginellt mindre marknadspåverkan än under period 2016-2019.

Tidigare forskning har under sex decennier bevisat existensen av anomalin post-earnings-announcement drift (PEAD) som uppstår på finansmarknaden i samband med kvartalsrapporter. Denna anomali, vars existens indikerar en inkonsistens med EMH, visar att aktiepriser driftar i samma riktning som vinstöverraskningar i samband med publicering av finansiella rapporter. Vår studie undersöker huruvida denna anomali existerade på Stockholmsbörsen under åren 2010-2019. För att besvara frågeställningen undersöker vi 41 bolag som är noterade på OMX Stockholm genom en eventstudie innehållande 1640 kvartalsobservationer. Med hjälp av analytikerestimat delar vi in bolagen i portföljer om kvintiler. Setterberg (2011) som var den första att finna PEAD i Sverige fann drift för en innehavsperiod om 12 månader. Vi är istället intresserade av att undersöka kortsiktig avkastning och undersöker därför endast 60 handelsdagar. Studien finner inga belägg för att anomalin skulle ha funnits i Sverige under de studerade åren, eftersom icke signifikanta resultat uppnås för alla utom en portfölj. Resultatet indikerar att den svenska marknaden är mer effektiv än vad vi först trodde.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. / Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity.  Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.