Företagsförvärv är ett allt mer vanligt sätt för företag att skapa tillväxt och får i takt med ökningen i popularitet mer uppmärksamhet inom den akademiska litteraturen. Samtidigt har flera studier på både den amerikanska och den brittiska marknaden konstaterat att den kortsiktiga effekten på ett köpande företags aktiekurs både kan vara negativ och positiv. Genom en eventstudie av 111 förvärv genomförda på den svenska marknaden mellan 2009- 2016 studerar vi den kortsiktiga abnormala avkastningen som sker som en reaktion på att företag annonserar ett förvärv. Köparen vid ett förvärv kan skapa en positiv abnormal avkastning men den kortsiktiga reaktionen på marknaden skiljer sig åt beroende på valet av betalningsmetod samt om målföretaget är privat eller publikt. Resultatet i studien visar att förvärv av privata företag genererar en positiv avkastning vid annonseringen av ett förvärv medan publika förvärvsannonseringar leder till en motsatt effekt. Vidare leder valet att använda aktier som betalningsmedel till en negativ abnormal avkastning.

När ett företag annonserar om en förändring av utdelning delges marknaden information som kan uppfattas som att företaget går bättre eller sämre än väntat. I samband med utdelningsannonseringen påverkas ofta det egna företagets aktiekurs beroende på hur marknaden förhåller sig till informationen. En annonsering av förändring i utdelning tenderar också att påverka konkurrerande företag inom samma bransch. Syftet med denna uppsats är att via en eventstudie undersöka om en annonsering av förändring i utdelning från ett Large Cap bolag resulterar i en abnormal avkastning hos konkurrenter i samma bransch. Studiens urval består av 84 bolag verksamma inom industrisektorn på Stockholmsbörsen under perioden 2011–2016. Resultaten är entydiga, ingen statistiskt signifikant abnormal avkastning kan uppmätas hos konkurrenter i branschen till följd av annonsering av utdelningsförändring.

The purpose of the study is to empirically examine if there is any abnormal reaction from the stockholders on the Stockholm Stock Exchange and what could explain the reaction associated with a CEO-change. To be able to examine the subject, we chose to do research on whether the returns on a company’s stocks changes by calculating the actual returns and comparing these to the expected returns in a market model, which has been used frequently in previous and similar research. Through measures of return such as abnormal returns, average abnormal returns and cumulative average abnormal returns we examine if there are any significant reactions on the stock market by isolating the event of a CEO-change within chosen estimation and event-windows. To ensure that the study is relevant and credible, we chose to apply an event study which has been used in earlier studies and research. We have included 130 CEO-changes on the Stockholm Stock Exchange during the period 2000-2019 and have through the above-mentioned measurements of return examined how the market reacts to a CEO-change. To further try to explain what affects the reaction, a regression-analysis was conducted with numerous independent variables and the cumulative abnormal returns as the dependent variable. The empirical research has been put into relation to well-known theories and previous studies about CEO-changes for interpretation and analysis. The result indicates that no significant reactions have occurred on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change. However, the regressionanalysis shows some significant values on a few of the examined independent variables such as presentation of a new obligatory CEO, the company’s historical stock-returns and how long the CEO has held his position as the CEO. The conclusion of the study, which answers our main problem, is that there is no significant reaction on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change.

Reporäntan är något som påverkar alla. Mycket forskning har gjorts på den amerikanska marknaden kring reporäntans effekt på aktiekursen, med varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka om tillkännagivandet av en förändrad reporänta leder till olika abnormal avkastning beroende på skuldsättningsgrad. Studiens urval består av 4807 stycken observationer på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2009–2018. Dessa observationer fördelas i portföljer utifrån företagens skuldsättningsgrader baserat på marknadsvärden och sedan genomförs en eventstudie. Studien finner inga signifikanta samband mellan en ändrad reporänta och abnormal avkastning baserat på skuldsättningsgrad.

No description available.

Sustainability is a common term in media and aims to take care of your own needs without compromising for future generations. ESG (environmental, social and governance) origins from CSR and SRI and is an important term in capital markets because of a new EU-directive was introduced in 2017.   The aim of this event study is to determine if the release of ESG-news have a significant impact on stock returns on companies listed on OMX30. This study includes news that were released from the year 2010 to April 2019 on the Swedish market OMX30. To test the hypothesis of this study, 199 news were selected, and the abnormal return was calculated on the event day.   The result of the hypothesis testing shows that only the environmental pillar shows a significant positive connection with return, while the social- and governance pillar does not. This study concludes that investors react strongly to negative ESG-news, and less positive to positive ESG-news. It can also be concluded that environmental news are what investors care most about.   Limitations of this study is that the selection of news was considered relatively small compared to earlier studies. If companies want to satisfy their stakeholders, extra focus should be addressed to these areas. The implication of this study is that investor care more about the environmental pillar then the other two pillars. / Hållbarhet är ett vanligt förekommande ord som syftar till att ta vara på egna behov utan att kompromissa för framtida generationer. ESG är ett viktigt begrepp inom hållbarhet och står för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Begreppet har sin uppkomst ur CSR och SRI och är väldigt aktuell på kapitalmarknaden för att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft 2017.   Syftet med denna studie var att genom en eventstudie studera om offentliggörandet av ESG-nyheter har en signifikant påverkan på avkastningen hos företag listade på OMX30, samt om reaktioner vid offentliggörandet av ESG-nyheter skapar en över- eller underavkastning för företagen. För undersökningen användes 199 nyheter som offentliggjordes mellan år 2010 till april 2019 på den svenska marknaden (OMX30) och den abnormala avkastningen vid eventdagen.   Resultatet av hypotesprövningen visar att det enbart är miljöpelaren som har ett signifikant positivt samband på avkastningen då investerare reagerar mer på miljönyheter än vad de gör för den andra typen av nyheter. Slutsatsen av analysen visar att investerare reagerar stark negativt till negativa ESG-nyheter och svagt positivt till positiva. För företag innebär detta att ett extra fokus bör ligga på att implementera ESG i verksamheten, framförallt miljöarbete, för att belåtna sina intressenter.   Begränsningar av studien är urvalet av nyheter som anses vara relativt litet mot tidigare studier och för fortsätta studier rekommenderar vi att göra undersökningen på ett större urval för att få ett mer precist resultat.

<p>Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som <em>Typ av Avgång</em> samt<em> </em>bransch.<em> </em>De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är <em>Den effektiva marknadshypotesen </em>respektive<em> Agentteorin.</em> Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.</p>

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i. Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna. Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som Typ av Avgång samt bransch. De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är Den effektiva marknadshypotesen respektive Agentteorin. Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.