The aim of this study is to examine the market reaction when information about a company’s foreign direct investment is announced and how that affects the shareholder’s value. Also of interest is whether the market reacts differently depending on which country the investment is established in and which mode of entry is used. This will be achieved by using an event study approach. The selection that was used consisted of 206 companies registered on the Nasdaq OMX Nordic homepage, which had during a time period stretching from 1999 to 2009 established a foreign direct investment in the regions BRIC, Europe or the USA using the mode of organic growth, joint venture or acquisition. The units were submitted to a hypothesis test, this was done to determine if an abnormal return was attained during the event window. The event window consisted of eleven days, five days before the announcement and five days after, which includes the announcement day. The tests were performed on the units as a whole and divided into categories depending on mode of entry, region and country. The event study was accompanied by a questionnaire. The result of the study show no statistically significant abnormal return related to the announcement of a foreign direct investment. There were however some indications of a deviation when the units were divided into region, most noticeably between the regions BRIC, which showed a steady negative development, and Europe, which showed a steady positive development. These results were however not significant.

Share repurchases in Sweden has since legalization in 2000 gained momentum. Similar to other corporate events, there are studies that examine whether this affects the share price performance. With studies in the U.S. that measured excess returns of approximately 3,5 percent on the announcement day; Swedish buybacks, holding a tighter regulation is of interest to study. The Stockholm Stock Exchange regulation regarding reporting is also similar to the Stock Exchange in Hong Kong. Unlike most previous research using only the announcement of a buyback, where an actual repurchase cannot be assured, the stock exchanges in this study requires disclosure on a daily basis, which means that the announcement can be linked to an actual share repurchase. The study aims to examine how the stock markets in Stockholm and Hong Kong react to share repurchases. Thereby judge whether the notice gives a negative or positive effect. The problem formulation takes the following approach: Is there abnormal returns at the announcement of share repurchases in the Stockholm stock exchange and the Hong Kong stock exchange.  The following sub questions will further be explored: Are there differences between the size of the abnormal return and industry? Is there a correlation between the abnormal returns and corporate market-to-book value? The survey is conducted through an event study, measuring abnormal return during a window of ten days prior to the announcement day and ten days after. Repurchases are studied during the period 2000-03-10 until 2011-04-10 in order to cover the entire period since legalization in Sweden. The sectors used are: industrials, financials, consumer discretionaries and information technology. Furthermore a regression analysis consisting of the variables market-to-book, divided into low and high values, and abnormal return is constructed. Through a theoretical synthesis, consisting of previous research, signaling hypotheses, the efficient market hypothesis and agency theory, the empirical data is analyzed. The conducted study shows low positive abnormal returns (AAR) for both Stockholm and Hong Kong at 0,37 percent and 0,38 percent for the announcement day respectively with a certain significance days before the announcement. Small differences exist between sectors, with financials showing highest abnormal return and consumer discretionaries the lowest in the two markets. There is furthermore a significant value between high market-to-book values and negative abnormal returns.

Purpose: The main objective of this study is to research whether an announcement of an acquisition generates positive/negative abnormal short-term return towards the buying company’s shareholders. The secondary purpose is to research whether any differences could be due to selected factors: firm size and industry. Method: The study is quantitative in nature where the research aims at the stock price movement around the announcement of an acquisition. The sample size includes 30 companies between the years 2000-2010. The abnormal return is investigated by an Event Study. Conclusion: Our study shows that the publication gives a positive abnormal return in comparison to the respective sector indexes. The result is statistically significant, so we can conclude that an announcement of an acquisition is a positive investment on average. We also found that our selected factors have a significant impact on price performance. Medium-sized industrial companies show positive abnormal returns while smaller IT companies shows a very low abnormal return and large finance companies fluctuates slightly more than other variables, but the value changes are minimal. We also found that the market does not work effectively because of the strange movements before and after the event date.

People with insight are known as insiders and they often have access to information which have not yet been publiched. Previous research show that insiders can use their information leverage to assimilate abnormal returns. The purpose of this study is to examine whether insiders in a company can generate abnormal returns by trading shares in their own company. A quantitative methodology has ben practiced in order to achieve the desired result. Data has been collected through Finansinspektionen about the insider trades on the Swedish stock market. We have further used an event study to calculate both the expected and also the abnormal return in order to answer our research issue. The results given from this study show significant abnormal returns when insiders trade with shares in their own company. / Aktier medför ett placeringsalternativ med en viss risk och ger investerare möjligheten att generera en avkastning på sin portfölj. Personer som anses ha tillgång till förtrolig samt kurspåverkande information inom ett företag betecknas som insynspersoner. Tidigare forskning visar att insynspersoner kan utnyttja detta informationsövertag i sin egen vinning för att tillgodogöra sig överavkastning. Syftet med denna studie är att granska huruvida insynspersoner kan generera en viss överavkastning gentemot andra aktörer på marknaden. I denna forskning har en kvantitativ metod tillämpats med en deduktiv ansats. Via Finansinspektionens insynslista kan vi detektera transaktioner genomförda av insiders för att sedan, med användandet av en eventstudie, besvara forskningsfrågan, om insynspersoner kan generera en överavkastning. Hypotesprövningar ligger sedan till grund för att bedöma huruvida resultatet påvisar signifikans. Utifrån denna studie kan vi dra slutsatsen om att nollhypotesen bör förkastas, således menar vi att det förekommer en signifikant överavkastning i samband med att insynspersoner bedriver handel på värdepappersmarknaden.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet. Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %. / The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom. The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result. The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.  Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp.  Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris. Efter aktieåterköpet publiceras fler positiva nyheter för att driva upp aktiekursen igen. Uppsatsens studie visade att svenska företagsledningar publicerade fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp och till viss del fler positiva nyheter efter ett aktieåterköp. Resultatet i uppsatsen innehöll en för hög signifikansnivå och därför var inte resultatet tillräckligt tillförlitligt för att vara statistiskt signifikant. Resultatet tolkas som att svenska företagsledningar inte manipulerar nyhetsflödet i samband med aktieåterköp i lika stor omfattning relativt företagsledningar i USA. Anledningarna till det är främst på grund av de påtagliga skillnaderna i ägarstruktur mellan Sverige och USA. Avslutningsvis diskuteras förslag till framtida forskning där det vetenskapliga arbetet om ämnesområdet skulle kunna utvecklas genom att utöka undersökningen till fler delar av Europa. På så sätt skapas en bredare bild över hur vanligt förekommande manipulation i samband med aktieåterköp är i olika delar av världen. / Share repurchases has increased a lot globally recently and since it was legally permitted in Sweden 2000, more companies use share repurchases as a method of distributing cash to their shareholders. Previous research implicates that corporate managers have a lot of control when it comes to publishing news and they can largely control the company's internal newsfeed that is published to the market. Previous studies illustrate that corporate managers trade on this control and strategic publishes information to benefit themselves. Manipulation of news feed when it comes to share repurchases is a largely unexplored area. The few studies that exist have been conducted in the United States. The purpose of this paper is to investigate and clarify if and to what extent Swedish corporate managers manipulate the news feed related to share repurchases with the intent to benefit themselves. The study will explain how the Swedish corporate managers consciously change the content and timing of their news related to share repurchases. Previous American research shows that corporate managers publish more negative news before a share repurchase with the intention of repurchase shares at a lower price. Following the share repurchase corporate managers published more positive news to push up the stock price again. This paper showed that Swedish company managers published more negative news before a share repurchase and some more positive news after a share repurchase. The result in this paper was not within the significance level and therefore was not the result reliable enough to be statistically significant. The result is interpreted as the Swedish corporate managers do not manipulate their newsfeed related to share repurchase as much as corporate managers in the United States. The reason for this is mainly due to the considerable differences in ownership structure between Sweden and the United States. Finally, we discuss suggestions for research in the future where the scientific work in the subject could be developed by extending the survey region to more parts of Europe. This would create a broader picture of how common manipulation related to share repurchase is in different parts of the world.

Trots att finanskrisen 2008 tog sin början i USA till följd av en övervärderad och överbelånad bostadsmarknad, kritiserades många bolagsstyrelser världen över för krisens breda spridning och utveckling. På grund av kritiken skapades nya riktlinjer inom bolagsstyrningen, vilket också medförde klara förbättringar i bland annat företags riskhantering vid större investeringsbeslut. Krisen ledde även till att aktieägare blev mer medvetna och försiktiga i deras investeringar, vilket gjorde att allt större fokus i företagen lades på att skapa värde för dem.Tidigare studier pekar på att företag ofta genomför företagsförvärv som av marknaden upplevs som värdeförstörande, då det största värdet faller i händerna hos aktieägarna i det uppköpta företaget. De nya riktlinjerna och de klara förbättringarna i bolagsstyrningen ger indikationer på att företag efter finanskrisen istället genomför förvärv som skapar värde åt det förvärvande företaget och deras aktieägare. Denna studie jämför därför värdeskapandet av företagsförvärven i perioden före och efter finanskrisen genom en eventstudie. Resultatet indikerar på att företagsförvärv som är genomförda efter finanskrisen är mer värdeskapande än de som genomförts innan, både dagen för offentliggörandet men också på kort sikt efter.