No description available.

Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

Företagsförvärv kan vara en vital del i ett företags livscykel. Vilken finansieringsmetod företagen väljer vid förvärv utgör därför en betydande del av hur förvärvet utvecklas. Denna studie undersöker vilken påverkan valet av finansieringsmetod har på det förvärvande bolagets avkastning vid och runt dagen för företagsförvärv. Studien undersöker företagsförvärv genomförda på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2010–2019. Utifrån en eventstudie baserad på 100 observationer beräknas den genomsnittliga abnormala avkastningen. Statistiska modeller i form av t-test och regressionsanalys används för att besvara studiens frågeställning. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i den abnormala avkastning beroende på företagens finansieringsmetod. Aktiefinansierade förvärv har en högre men insignifikant avkastning jämfört med kontantfinansierade. Dock påvisar resultatet att val av finansieringsmetod inte har en signifikant påverkan på företagens abnormala avkastning under studiens eventfönster.

Leasing har länge varit ett alternativt sätt att finansiera sin verksamhet på, men har tidigare givit företag möjligheten att redovisa tillgångar utanför balansräkningen vilket kunde ge en gynnsammare bild över företagets verksamhet. För att motverka detta infördes en ny redovisningsstandard vid namn IFRS 16, där man tog bort möjligheten att redovisa leasingavtal utanför balansräkningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på det obligatoriska införandet av IFRS 16, och om de branscher som bör påverkas mer av standarden fick en större reaktion än övriga. Metoden som används är en eventstudie, samt en tvärsnittsregression som båda baseras på företag som var noterade på Stockholmsbörsen under 2019. Studien finner en positiv reaktion i samband med införandet och denna reaktion är större för de branscher som påverkas mer av IFRS 16. Resultaten tyder på att förändringarna som standarden medför leder till en marknadsreaktion, men resultatet ska tolkas försiktigt då metoden medför vissa begränsningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.

Denna studie avser besvara frågan hur den svenska aktiemarknaden reagerar till information om indragen utdelning under en pandemi. Detta undersöks i en eventstudie för 32 företag noterade på stockholmsbörsen. Deras kursutveckling mäts i samband med att dessa har kommunicerat att utdelning år 2020 uteblir motiverat av osäkerheter som orsakats av COVID-19. Teorier angående företags utdelningspolicy hävdar att en sänkning av utdelningsbeloppet under normala marknadsförhållanden förorsakar en negativ kursreaktion. Studiens analys intresserar sig av hur resultatet förhåller sig till tidigare studier som har undersökt signalvärdet av nytillkommen information under normala marknadsförhållanden. För att analysera hur marknaden justerar prissättningen av en aktie i relation till den nytillkomna informationen har två eventfönster omfattande 11 respektive 7 handelsdagar tillämpats. Dessa mäter företagets kursutveckling under dagarna som föregår samt efterföljer den dag då de kommunicerat om indragen utdelning. Genom framställandet av den abnormala avkastningen fastställs den del av en akties avkastning som ej förklaras av allmänna marknadsrörelser. Vidare har valet av beräkningsmetod för den abnormala avkastningen för avsikt att reflektera den marknadsvolatilitet som orsakats av COVID-19. Motiverat av detta har den abnormala avkastningen beräknats med både marknadsmodellen och den justerade marknadsmodellen. Dessa har beräknats för respektive eventfönster och omfattar samtliga företag från urvalet. Den abnormala avkastningen har sedan kumulerats för att representera den sammanlagda kursutvecklingen för aktien under eventdagarna.  Vi finner endast ett statistiskt signifikant värde på 3,69% under en 11-dagarsperiod för den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen mätt med den justerade marknadsmodellen för företagen i urvalet. Med detta resultat går det att konstatera att den svenska marknaden reagerade negativt på nyheten om företagens indragna utdelning under en pandemi. Jämfört med motsvarande studier som noterat en betydligt högre abnormal avkastning mätt under normala marknadsförhållanden konstateras vårt resultat vara lågt. Vidare finner vi inget statistiskt belägg för de övriga beräkningsmetoderna och eventfönster som styrker att marknaden reagerat negativt till företagens indragna utdelning.

Syftet: Studien syftar till att analysera och beskriva den abnormala avkastningen på aktier inom hotellbranschen under Covid-19. Ytterligare analyseras agerandet av hotellföretagens största aktieägare under pandemin för att skapa en förståelse för hur storägarna hanterade sitt aktieinnehav.Teori: I denna studie tillämpas teorierna de effektiva marknadshypotesen och behavioral finance.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att uppfylla syftet har både en eventstudie gjorts av de 20 största börsnoterade hotellföretagen i världen under tidsperioden 24 oktober 2019 till 24 april 2020. Ytterligare har årsredovisningar för hotellföretagen 2016 och 2021 analyserats.Resultat: Resultatet visade ovanliga nedgångar på aktiemarkanden och att det förekom statistisk signifikant abnormal avkastning inom hotellbranschen under Covid-19. De största aktieägare valde att antingen behålla eller öka sitt aktieinnehav.Slutsats: Slutsatsen dras att marknaden inte var effektiv under studieperioden enligt den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance bekräftas. Trots att branschen var hårt drabbad av pandemin, valde hotellföretagens största ägare att inte sälja av sitt aktieinnehav.

Hållbarhetsarbete har fått en större roll i företag och det har blivit allt vanligare att företag frivilligt väljer att upprätta hållbarhetsrapporter, trots att de inte omfattas av lagkrav. Det finns ett befintligt forskningsgap beträffande om det uppstår någon marknadsreaktion i samband med publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Studien syftar därför till att undersöka om informationen i frivilliga hållbarhetsrapporter är värderelevant för investerare på den svenska aktiemarknaden vid investeringsbeslut. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie samt en regressionsanalys. Som mått för marknadsreaktioner undersöks abnormal handelsvolym i företagens aktier i samband med publicering av hållbarhetsrapporten. Utifrån studiens resultat kan det fastställas att det inte finns något samband mellan publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter och abnormal handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar således att informationen i sådana rapporter inte är värderelevant vid investeringsbeslut och ignoreras av investerare på den svenska aktiemarknaden.