Investors are constantly searching for new ways to obtain a higher return on the market. This study examines if the stock prices for the companies within the market index OMXS30 changes more than expected when an earnings announcement is published and if it is possible to benefit from it in order to obtain a higher return. The study investigates how well the traditional theories, such as the efficient market hypothesis and random walk, can explain the market today by performing two event studies that represent different investment strategies. Event study 1 examine how the stock price changes before earnings announcement. Event study 2 examine how the stock price changes if you own the stock when the earnings announcement is published and sells it afterwards. The results from the event studies show that the null hypothesis are rejected at a 5 percent significance level, where event study 1 had an abnormal return of 0.84 percent and event study 2 had an abnormal return of 5.46 percent. Based on the results of the study the conclusion is that it is possible to obtain an abnormal return using the two investment strategies. / Investerare letar ständigt efter nya sätt att erhålla en överavkastning. Denna studie kommer att undersöka om aktiepriset för bolagen inom indexet OMXS30 förändras mer än förväntat i samband med att kvartalsrapporten publiceras och om det går att dra nytta av detta för att erhålla en överavkastning. Studien testar hur väl de traditionella finansiella teorierna såsom den effektiva marknadshypotesen och random walk förklarar marknaden idag genom att genomföra två eventstudier som representerar två alternativa investeringsstrategier. Eventstudie 1 undersöker hur aktiepriset förändras inför en kvartalsrapport. Eventstudie 2 undersöker hur aktiepriset förändras när en aktie ägs vid publiceringen av kvartalsrapporten och säljs efteråt. Resultatet från eventstudierna visade att båda nollhypoteserna kan förkastas på 5 procents signifikansnivå, där eventstudie 1 visade en abnormal avkastning på 0,84 procent och eventstudie 2 visade en abnormal avkastning på 5,46 procent. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det går att erhålla en abnormal avkastning vid de båda alternativa investeringsstrategierna.

Uppsatsens syfte är att fastställa hur reporäntebeslut påverkar fastighetsaktiemarknaden. Vi har undersökt 67 tidsintervall på tio dagar där annonseringen av reporäntebesluten utgör mittpunktenerna och har följaktligen läst av reporäntans kortsiktiga effekt på fastighetsaktier. Målet är att kunna ge en förklaring till marknadens reaktioner och att bilda en hypotes kring frågeställningen. Vi har genomfört en eventstudie där vi delvis replikerat tidigare studier som redogjort för styrräntans effekt på aktiemarknaden. Vidare har vi utgått från ett kvantitativt perspektiv. Respondenterna har representerats av fondförvaltare med goda kunskaper om fastighetsaktier. All empiri grundar sig på sekundärdata och material från gjorda intervjuer. Sammanställningen av våra resultat visade ett negativt samband mellan reporäntan och fastighetsaktier när en förändring av reporäntan ägde rum. Den kortsiktiga påverkan kan således härledas till vad flera studier tidigare redogjort för. Resultatet argumenterar för en ineffektiv marknad med hjälp av effekten på en förändrad styrränta, men motsätter sig samtidigt den slutsatsen i och med den effekt som förekom vid beslut om oförändrad reporänta. Bakomliggande faktorer till resultatet har inte kunnat fastställas men vi har bland annat redogjort för ett förändrat avkastningskrav hos investerarna samt en förändrad räntekostnad hos fastighetsbolagen, till följd av en reporänteförändring. / The purpose of the study was to establish how the repo rate influences the real estate stock market. We have reviewed a time interval of ten days where the middle point is defined by the time of a decision. Consequently, we have reported the short-term effect on shares in the real estate business. Our goal was to be able to present an explanation to the reactions of the market and to form a theory surrounding the initial problem. We have implemented an event study where we partially have been replicating previous studies reported on the effect of the repo rate on the stock market. Furthermore, we have started from a quantitative perspective. The respondents have been represented by fund managers favoured with great knowledge in real estate. All the empirics are based on secondary data and material from the performed interviews. The compilation of our results showed a negative relationship between the repo rate and the stocks in real estate once a change in the repo rate took place. We were able to deduce our results about short term influence to previous reports. The results do not add up with the efficient market hypothesis when a change has taken place in the repo rate. Though, the effect of an unchanged repo rate suggests there is an efficient market. We have not been able to determine the elements behind the effects, although we have thoroughly reviewed elements such as a change in investor’s required rate of return as well as a change in the interest expenses, due to a change in the repo rate.

En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.

Bakgrund: Kreditvärderingsinstituten har genom åren fått en del kritik. Under finanskrisen kring 2008 var en bidragande orsak till att kraschen blev så allvarlig på grund av felaktiga kreditvärderingar. Detta var dock endast möjligt på grund av att banker i stor utsträckning ignorerade riskerna med de felaktiga kreditbetygen, som de med hög sannolikhet var medvetna om. Med bakgrund som denna anser författarna att det är av intresse och nytta att granska huruvida kreditbedömningar på banker påverkar aktiekursen och på så sätt bolagsvärdet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kreditbetygsförändringar på de svenska storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank påverkar respektive banks aktiekurs. Ett delsyfte är att studera eventuell omfattning av denna påverkan på aktiekursen. Ett vidare delsyfte är att undersöka om det finns en skillnad i hur kreditbetygsförändringar påverkar aktiepriset hos de svenska storbankerna i hög- respektive lågkonjunktur. Metod: Denna kvantitativa studie grundas i en deduktiv ansats och hypoteser har utformats med hjälp av författarnas utvalda teorier: Effektiva marknadshypotesen (EMH), Agentteori och Signalteori. Studien har sedan genomförts i form av en eventstudie och det har uppmätts om det finns signifikanta avvikelser i aktiekursen vid publicerandet av en kreditbetygsförändring. Resultat: Resultatet i studien visar på att det finns signifikant påverkan på aktiekursen vid kreditbetygsnedgraderingar på eventdagen. Det påvisades även att lågkonjunktur var en bidragande faktor till aktieutvecklingen. Slutsats: Denna studie finner att kreditbetygsförändringar utgör en effekt på aktiekursen hos de svenska storbankerna. Det kan dock inte fastställas om det finns någon skillnad mellan upp- och nedgraderingar i denna studie. Resultatet visar istället på att lågkonjunktur är den bakomliggande orsaken till att aktiekursen påverkas signifikant. Resultatet tyder även på att aktiekursen har anpassat sig snabbare än i tidigare studier, vilket kan vara en följd av en mer digitaliserad marknad. / Background: Credit rating agencies have received a lot of criticism over the years. During the financial crisis, a contributing cause to why the crash became so serious was due to incorrect credit ratings. This was although only possible because banks generally ignored the risk in the incorrect credit ratings, which they with high probability knew of. With a background like this, the authors believe that it is of interest and benefit to examine whether credit assessments on banks affect the stock price and thus the company value. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether credit rating changes on the major swedish banks; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank affect each bank's stock price. One part of the purpose is to study the extent of this impact on the stock price. A further part of the purpose is to study if there is a difference in the effect credit rating changes have on the major swedish banks stock price in a economic expansion respective recession. Methodology: This quantitative study is based on a deductive approach and hypotheses have been designed using the authors' selected theories: The Effective Market Hypothesis (EMH), Agent Theory and Signal Theory. The study is then implemented in the form of an event study and it has been tested if there are any significant deviations in the stock price connected to the credit rating changes. Results: The result of the study indicates that there is significant effect on the stock price during the event day when a credit rating downgrade is announced. The results also show that recession is a contributing factor to the significant effect on the stock price. Conclusions: This study finds that changes of credit ratings constitute an effect on the stock price among the big Swedish banks. It can however not be established if there is a difference between up- and downgrades. The result indicates instead that recession is the contributing factor to the significant effect on the stock price. The results also indicate that the stock price has adjusted faster than in earlier studies, which can be an effect of a more digitized market.

Den 1 april 2018 infördes en flygskatt för kommersiella flygresor per passagerare i Sverige. Enligt SOU 2016:83 var intentionen med flygskatten att minska miljöpåverkan som flygindustrin bidrar med. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikes flyg- och tågresenärer. För studien används metoderna minsta-kvadrat-metoden (OLS) samt en eventstudie (ARIMA). För eventstudien skattas ett predicerat resultat från tidigare periods trender och jämförs med det faktiska utfallet. Studiens undersökningsperiod är första kvartalet 2012 till och med sista kvartalet 2019. Kontroll har gjorts av prisindex för respektive transportmedel. Trots flygskattens införande, har flygresor blivit något billigare under studiens period samtidigt som tågresor blivit dyrare. Resultatet visar på signifikans för antalet faktiska flygpassagerare i relation till det predicerade resultatet på 0,1 procents signifikansnivå, där antal faktiska flygresenärer minskat. Medan antalet tågresenärer ökat under studiens period vilket däremot inte uppvisar signifikans. / On the 1st of April 2018, an air travel tax was introduced in Sweden for commercial flights per passenger. According to the Swedish government’s public investigation (SOU) 2016:83, the air travel tax is intended to reduce the environmental impact caused by the aviation industry. The purpose of this thesis is to examine how the implementation of the Swedish aviation tax has affected the number of domestic air and train travelers. For this study the methods used are Ordinary Least Squares (OLS) and an Event Study (ARIMA). For the ARIMA model, a predicted outcome based on previous periods’ trends is estimated and compared to the actual outcome. The study examines the time period between the first quarter of 2012 to the last quarter of 2019. A control has been done for the price index of each means of transportation. Despite the implementation of the air travel tax, air travel has become slightly cheaper, while train travel has become more expensive. The result shows statistical significance for actual air passengers in relation to the predicted outcome, at a significans level of 0.1, where actual air passengers decreased. Even though the number of train passengers have increased during 2012-2019, the results were not statistically significant.

Companies around the world invest an increasing amount of money trying to protect themselves from cybercrime and unauthorized access of valuable data. The nature of these covert threats makes it seemingly impossible to quantify the risk of getting attacked. While it is possible to estimate the tangible costs of a security breach it is much harder to asses what a company stands to lose in terms of intangible costs. This thesis uses the Event Study methodology to determine the intangible losses of listed American companies who suffered data breaches. On average, the companies in the dataset loses 0.21% of their market cap after a security breach which, although not being statistically significant, translates to $267 million. Despite looking at several parameters to find significant predictors, only one turned out to be statistically significant, namely the number of records breached. These weak correlation is a result in itself; because of the low impact of a breach perhaps the companies lack proper incentives to protect their users' data. / Det ständigt växande cyberhotet gör att allt fler företag väljer att göra stora investeringar i datasäkerhet. Den dolda hotbilden gör det i stort sett omöjligt att kvantifiera sannolikheten för att råka ut för en attack. Även om det går att avgöra och förutspå de direkta kostnaderna kring ett dataintrång så är det nästintill omöjligt att avgöra de indirekta kostnaderna kring ett dataintrång. Detta arbete använder eventstudie-metodologin för att uppskatta de indirekta kostnaderna hos börsnoterade amerikanska företag efter att de haft ett dataintrång. Företagen i den undersökta datamängden förlorar i genomsnitt 0.21% av sitt marknadsvärde vilket, även om det saknar statistisk signifikans, motsvarar $267 miljoner. Arbetet undersöker ett antal parametrar för att hitta signifikanta prediktorer men endast en av de prediktorer vi undersökte var statistiskt signifikant, nämligen antalet läckta uppgifter. Dessa svaga samband är i sig intressanta; den till synes svaga inverkan av dataintrång på företagens börsvärde antyder att de kanske inte har så stora finansiella incitament att skydda sina kunders data.

Aim: We find that there is a gap in the current research where the research available tends to focus on a narrower time frame and with performance based variables. This study aims to examine how the stock market has reacted to the announcement of a CEO-change between the years 2001-2021 on the Swedish stock market. Method: The study is carried out with a positivistic and a deductive approach, which are frequently used in quantitative studies. The study also uses an event study as its research design, where 786 CEO-changes and 358 companies are subject of the study Results and conclusion: The results show that as a whole, there is no significant abnormal return when CEO-changes are announced on the Swedish stock market. When external CEO:s are appointed, there is a statistically significantly negative abnormal return. When internal CEO:s are appointed, there is a statistically significantly positive abnormal return. Contributions of the thesis: The descriptive results could possibly give a better understanding of CEO-changes between the years 2001-2021 depending on recruitment-type and the nature of the departure. The results of the event study gives rise to an understanding of the behaviors of the stock market and the reaction to a CEO-change. Suggestions for future research: To conduct an equivalent study but focusing on company- specific factors to see if there is significant abnormal returns based on the companies performances. One could also study whether it makes a difference if the CEO has been in his position for a long time or if the performance of the CEO makes a difference.

The aim of this study was to investigate how the amortization requirements of 2016 and 2018 haveaffected the housing prices in Stockholm county, using an event-study approach and a regressionanalysis. Furthermore, the paper studies how the regulations have affected single-family housescompared to tenant-owned apartments, if the effect was different for tenant-owned apartments ofdifferent sizes and if existing housing compared to newly produced housing were affected differently.The reasoning behind the introduction of amortization requirements was to regulate and decreasegrowing household indebtedness that was making Swedish households vulnerable to changes in theoverall economy. The second requirement aimed to further regulate household indebtedness and wasexpected to lower housing prices, which it received criticism for. The report is limited to thedevelopment of house prices for single-family houses and tenant-owned apartments betweenDecember 2013 and February 2019.The primary findings of this report are that the amortization requirements have resulted in decreasedexpected returns. Consistent with previous literature, the introduction of macroprudential policiesreduced the price growth for existing tenant-owned apartments and decreased the housing prices ofsingle-family houses and newly produced homes. The amortization requirements accomplished theFinancial Supervisory Authority’s aim of reducing household indebtedness, but increased the averageloan-to-value ratios for households. Lastly, it has become increasingly difficult for younger householdsto finance their housing purchase due to increased monthly payments and thereby failing to pass theleft-to-live-on computations created by lenders. At the same time, the rental housing market remainslimited. / Syftet med denna studie är att undersöka hur amorteringskraven som infördes under 2016 and 2018,påverkade bostadspriserna i Stockholms län. Genom att tillämpa en eventstudie och enregressionsanalys försöker denna studie förklara hur regleringarna har påverkat priserna för småhusjämfört med bostadsrätter, om påverkan på priserna skilde sig mellan bostadsrätter av olika storlekaroch om påverkan skilde sig mellan befintligt bestånd och nyproducerade bostäder. Motivationenbakom amorteringskraven var att reglera och minska hushållens skulder, eftersom de gjorde hushållensårbara för ekonomiska störningar. Det andra amorteringskravet förväntades även sänkabostadspriserna och mottog därför en del kritik. Denna rapport är begränsad till utvecklingen avsmåhus- och bostadsrättspriser mellan december 2013 och februari 2019.De huvudsakliga slutsatserna i denna rapport är att amorteringskraven har minskat förväntade vinster.I tidigare litteratur har makroekonomiska regleringar minskat prisökningen, vilket också är resultatetför denna studie. För småhus och nyproducerade bostäder minskade också priserna jämfört medföregående period. Amorteringskraven har uppnått Finansinspektionens mål om att minska hushållensskulder men har samtidigt ökat skuldkvoten bland hushåll. Avslutningsvis har det blivit svårare förunga hushåll att finansiera sitt bostadsköp då amorteringskraven ökar månadsbetalningarna och gör attde inte klarar av kvar-att-leva-på-kalkylerna hos bankerna. Samtidigt är hyresmarknaden ärsvåråtkomlig och begränsar därmed bostadsalternativen på marknaden.

Vi syftar med denna studie till fördjupa förståelsen för sambandet mellan redovisning av kreditförluster, konjunkturläge och aktieavkastning inom banksektorn genom att finna svar på följande frågeställning: “Hur påverkas bankers aktieavkastning av reserveringar för kreditförluster i relation till konjunkturläget?”  Marknadsreaktioner på kapitalmarknaden uppmätts genom att beräkna kumulativ avvikelse avkastning vid 4 olika eventfönster för publicering av kvartalsrapporter vid 18 olika tillfällen under ett tidsintervall från Q1:2019 till Q2:2023. Detta eftersom förändringar i reserveringar för kreditförluster först tillkännages till allmänheten i kvartalsrapporten. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys med interaktionseffekter på den beroende variabeln CAR för att undersöka om reserveringar för kreditförluster påverkar bankers aktieavkastning under olika konjunkturläge. Med resultatet från eventstudien och regressionsanalysen kan vi dra slutsatsen att reaktionerna på kapitalmarknaden som observerades som effekt av publicering av kvartalsrapporter till största del inte kan förklaras av förändringar i reserveringar för kreditförluster.

I denna uppsats undersöks socialt ansvar och styrning, vilka är komponenter av ESG, i relation till Rysslands invasion av Ukraina 2022. Via en eventstudiemetod undersöker uppsatsen huruvida svenska noterade bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning (SG-betyg), kortsiktigt har en abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Svenska bolag är intressanta att undersöka eftersom Sverige är ett av de länder som reagerat starkast på Rysslands invasion av Ukraina, placeras i topp på olika ESG-rankingar samt ligger geografiskt nära konflikten. Vi finner att bolag med höga SG-betyg inte signifikant ger abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Detta kan bero på konfliktens komplexitet, ett begränsat urval i uppsatsen eller ESG-betygens otillförlitlighet, där bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning tenderar att vara större samt mindre volatila än de med lägre betyg.