Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex. Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation. Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala. Analys/Slutsats Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet. På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. / Purpose: The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation? and does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report? Methods: The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index. Theoretical: This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information. Empirical: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral. Conclusion When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this.

On 1 January 2005, IFRS (International Financial Reporting Standards)was mandatory for all listed companies within the European Union. The introduction is to create a transparent and consistent reporting. Mainly to provide companies, investors and financiers the same access to world capital markets. Since the introduction of IFRS, the goodwill value is determined by annual impairment tests. If an impairment of goodwill is a fact the goodwill decreases in value. The value of goodwill should be allocated to cash generating units or groups of cash generating units expected to benefit from goodwill, that is, achieve future positive payment surplus. The purpose of this study is to investigate whether goodwill impairment in Swedish listed companies is reflected in equity returns and to investigate in which quarter impairment is recognized and published. All companies listed on the Stockholm´s Large, Mid and Small Cap lists in 2011 were examined and goodwill impairment of the listed companies was studied over a five year period between years 2007 – 2011. A. Craig MacKinlays standard in event studies was used, where the cumulative average abnormal return (CAAR) was calculated to further carry out a hypothesis testing. The study shows an average reduction in yield of 1, 49 percent, but no statistically significant association between goodwill impairment and stock returns was found. The study also shows that goodwill impairment most frequently is published in the first quarter and that it is reported in the fourth quarter of previous year.

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvärvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvärvades under lågkonjunkturen år 2007-2009, och högkonjunkturen år 2001-2004 har undersökts för att se om det finns någon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero på vilket tillstånd ekonomin i samhället befinner sig. Därefter utreds om det finns en skillnad beroende på vilken bransch företagen befinner sig i. Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen där en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och är den form som eventstudier utgår ifrån. Den undersökningsform som används i denna uppsats är en eventstudie och denna statistiska metod mäter marknadens reaktion på ny information. Den abnorma avkastningen har beräknats vilket sedan belysts genom tabeller och diagram, vilka i sin tur tolkats av en analytiker. Studien resulterade i att företagsförvärv i lågkonjunktur har högre abnorm avkastning än uppköp som sker under högkonjunktur. Uppsatsen uppvisade även att kommunikationssektorn hade en högre abnorm avkastning än resterande branscher. / Share development of acquired companies listed at the bearer's publication has been studied. Companies acquired during the recession years 2007-2009 and the boom years 2001-2004 have been studied to see if there is any difference in the share price that would depend on what cyclical the economy in the society is. I have further investigated whether there is a difference depending on what industry the companies are active in. The study is anchored in theory from the efficient market hypothesis in which a semi-strong efficient market is assumed. This degree of efficiency is usually assumed in financial markets and is the form that event studies adopt. The survey form used in this paper is an event study and this statistical method measures the market’s reaction to new information. The abnormal return is calculated which is then illustrated by tables and charts, which in turn is interpreted by an analyst. The study showed that acquisitions in the recession had higher abnormal returns than purchases made during the boom. The paper also showed that the communications companies had a higher abnormal return than the remaining sectors.

Syfte: Syftet med studien är att med statistiska mått undersöka om företags aktiekurs reagerar på ett vd-byte samt se hur ledarskap påverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen är en eventstudie som innefattar åtta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, där aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förändring i rörelseresultatet kommer att studeras två år innan och två år efter ett vd-byte har inträffat. Teori: Undersökningen utgår från effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin. Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gäller för företagens procentuella förändring i rörelseresultatet. En jämförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte. Slutsats: Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förändring i AAR än för företag som har genomfört ett manligt vd-byte. Aktiekursens lutning på CAAR för företag med en kvinnlig vd är starkare än för företag där det har skett ett manligt vd-byte. Vid undersökning av CAAR är även kvinnornas procentuella förändring högre. Den totala genomsnittliga procentuella förändringen i rörelseresultatet visar att i tre av fyra fall har de företag där en kvinna tillträtt vd-posten haft bättre procentuella förändringar än företagen där en man har tillträtt som vd. / Purpose: This study is to examine the statistical measures how a company's stock price reacts to a CEO change and how leadership affects the firm's operating results from a gender perspective.  Methods: The survey is an event study involving eight companies. The estimated window in the event study includes 56 days before the event window of 29 days, where the stock price movement is examined. Each company's individual percentage change in operating results will be studied two years before and two years after a CEO change has occurred  Theoretical: The study is based on efficient market hypothesis, the agency theory, and signal theory.  Empirical: The results for AAR, CAAR and the percentage change in operating result are shown in diagrams. A comparison is drawn between companies that have changed to a female CEO versus companies that have changed to a male CEO.  Conlusion:    The stock price of companies that have change to a female CEO is 10 percent higher in AAR than companies that have change to a male CEO. The gradient of the stock price of CAAR for firms with a female CEO is stronger than for companies with a male CEO. The study of CAAR is also higher for women than for men. The total average percentage change in operating results shows that in three of four cases, the companies with a woman as CEO had better percentage changes than firms with a male CEO

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende. Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett. Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan. Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ. En slutsats som kan dras är att påverkan skiljer sig mellan Sverige och landet där attacken ägt rum men att det inte finns något tydligt mönster huruvida den svenska aktiemarknaden påverkas mer eller mindre. Slutligen kan det konstateras att påverkan av en terroristattack på aktiemarknaden är kortvarig och återhämtningen sker snabbt med undantag för attacken den 11 september 2001 i USA som hade en mer långvarig effekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas av klubbarnas prestationer på planen i hänsyn till matchresultat. Delsyftet är att se om andra faktorer som är länkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförändringar.  Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen tillämpar en eventstudie-metodologi där eventperioden är satt till dagen efter eventet och där estimeringsperioden omfattar 250 dagar. Efter bortfall täcker insamlad data information kring 1060 matcher från 12 olika lag under åren 2011-2013. Data används för att mäta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstått i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vändningar, anormal målskillnad och förväntningars effekt på den avvikande avkastningen. Slutligen undersöks det även om det finns skillnader mellan hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas vid olika matchutfall beroende på vilken nation de tillhör. Resultat: Vid vinst uppvisade resultatet en positiv AAR på 0,67 %. Oavgjort och förlust uppvisade en negativ AAR på -1,45 % respektive -1,75 %. Förväntade matchutfall hade ingen signifikant påverkan på aktiekursen medan oförväntade matchutfall hade en signifikant påverkan. En match med positiv (negativ) anormal målskillnad gav 0,88 % (-0,72 %) högre (lägre) avkastningen än en match utan en positiv (negativ) anormal målskillnad. Dock förekom endast signifikans vid positiv anormal målskillnad. Resultatet visade även att vändningar inte hade någon signifikant påverkan på aktiekursen. Förövrigt fanns det endast ett fåtal signifikanta skillnader mellan länder i deras reaktioner till olika matchutfall. Slutsatser: Matchutfall påverkar fotbollsklubbars aktiekurs.  En vinst har en positiv effekt på aktiekursen medan oavgjort och förlust har en negativ effekt. Aktiekursens reaktion på matchutfall är asymmetrisk där förluster har en större effekt än vinster. Förväntningar inför matchen har en betydelse för aktiekursens reaktion. Anormal målskillnad påverkar investeraren emotionellt och leder till en avvikande avkastning. Detta gäller inte för vändningar. Slutligen drogs även slutsatsen att det inte finns någon skillnad kring hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas vid olika matchutfall beroende på vilken nation de tillhör. / Purpose: This paper aims to examine how performance on the pitch in terms of match outcome affects the price of football clubs shares. A subordinate aim is to see whether other factors that are linked to match outcome can give more or less weight to probable price changes. Methodology: This thesis has a positivistic and a deductive approach. Furthermore, this thesis applies an event study methodology, where the event period is the day after the event and the estimation period comprises of 250 days. After accounting for errors and loss in data, the overall data contains information about 1060 games from 12 different teams during 2011-2013. The data is used to measure whether average abnormal returns (AAR) have occurred in connection to match outcomes or not. Moreover, the more psychological factors such as turnarounds, abnormal goal difference and expectations have also been examined to see whether these factors can impact the abnormal return or not. Additionally, it has been examined if differences exist in how football clubs shares react to match outcomes when taking account for their nationality. Results: The result shows that a win gives a positive AAR of 0.67%. A draw and a loss both give a negative AAR, where a draw results in a -1.45% AAR and a loss in a -1.75% AAR. Expected match outcomes had no significant effect on football clubs shares while unexpected match outcomes had a significant effect. A match with positive (negative) abnormal goal difference gave a 0.88% (-0.72%) higher (lower) abnormal return than a match without a positive (negative) abnormal goal difference. However, only positive abnormal goal difference was statistically significant. The results also showed that turnarounds had no significant effect on football clubs shares. Furthermore, the result showed barely any statistical significant differences among the countries in their share reaction to match outcomes. Conclusions: Match outcome has an effect on football clubs shares. A win will have a positive effect on the price of a football club share while a draw and a loss will have a negative effect. There is an asymmetric reaction to match outcomes as a loss will have a larger impact than a win. Expectations influence how football stocks react to match outcomes. Abnormal goal difference affects the investor emotionally and consequently leads to an abnormal return. This is not the case for turnarounds. Moreover it was concluded that nationality do not have a deciding impact on how football clubs shares react to match outcomes.

När ett bolag tar in kapital genom en emission kan de antingen använda sig av en riktademissionen eller av en företrädesemission. Tidigare forskning har visat att bolag har ennegativ aktieutveckling efter en nyemission. Senare forskning har visat att både valet avvilken typ av emission som bolaget använder sig av, och det annonserade motivet tillemissionen, påverkar avkastningen. Syftet med denna studie är att undersöka abnormavkastning på kort och lång sikt, samt skillnader i avkastning, för de två olikaemissionstyperna. Kort sikt defineras i studien som två dagar, annonseringsdagen samtnästföljande handelsdag, medan lång sikt defineras som 12 månader. Vi mäter även om detannonserade motivet påverkar den kortsiktiga avkastningen. Urvalet består av 187observationer från bolag noterade på Stockholmsbörsen mellan 2012-2016. Bolag somannonserar om att de behöver ta in kapital genom en företrädesemission, har en abnormnegativ avkastning vid annonsering, men ingen abnorm avkastning på lång sikt. För bolagsom valde att ta in kapital genom en riktad emission har ingen annonseringseffekt kunnaturskiljas, men den långsiktiga avkastningen är positiv. Om motivet till en nyemission ärförenat med en investering, förvärv eller expansion, har företagets aktiekurs i genomsnitt haften positv utveckling.

Purpose                               The main purpose of this study is to test in which part of the economic cycle that generates the best results on corporate acquisitions for the acquirer in the short-term. The study examines the Swedish market and has the aim to study both domestic and foreign acquisitions made by Swedish acquirers. The study also has a purpose of examining if there is a difference in results with domestic acquisitions and foreign acquisitions.   Theory The theoretical perspective will include previous research, concepts and theories. The theoretical framework includes Efficient market hypothesis, The random walk theory and the Non-random walk theory.  Method This study undertakes a quantitative approach with a deductive reasoning. The event study includes a 10 day event window (t-4, t+5). It is an event study that examines 100 acquisitions listed on the Nasdaq OMX Stockholm during the time period 2008- 2018.  Results Data has been collected from the databases Zephyr, Orbis and Nasdaq OMX Nordic. In the empirical foundation AAR and CAR is presented. The results show that it is better to make acquisitions during a upturn in the short-term perspective. The results also show a very slim difference between domestic and foreign acquisitions. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilket konjunkturläge företagsförvärv genererar högst abnormal avkastning på det förvärvande företagets aktie på kort sikt. Studien mäter förvärv på den svenska marknaden och avser att analysera om förvärv utförda mellan svenska företag kontra svenska förvärv på utländska företag påverkar den abnormala avkastningen på. Teori Studien utgår från två stycken teorier och innefattar en referensram med utvalda tidigare forskningar inom området. Teorierna som ingår i studien är Effektiva marknadshypotesen och The Random walk som även inkluderar non-random walk. Metod Denna studie har en kvantitativ forskningsdesign med deduktiv ansats som bygger på ett metodval i form av eventstudie. Eventstudien består av ett eventfönster på 10 dagar (t-4 till t+5)och undersöker reaktionen på marknaden vid 100 stycken förvärv där det förvärvande företaget är börsnoterat på OMX Stockholm nasdaq. Resultat Datan är insamlad via databaserna Zephyr, Orbis och Nasdaq OMX Nordic. I empirinpresenteras AAR och CAR där resultaten visar på att det är bättre att genomföra förvärv i högkonjunktur i ett kortsiktigt perspektiv. Resultaten för inhemska kontra utländska marknadenvisar på väldigt små skillnader.

Genom att använda ett stort urval av riktkurser utgivna på företag inom OMXS30 under åren 2010–2019, undersöker vi huruvida riktkursförändringar ger upphov till en marknadseffekt eller inte. Med hjälp av en eventstudie visar vi på en signifikant riskjusterad avkastning dagarna omkring förändringen i riktkursen. Genom att dela in riktkursförändringarna i kvintiler, visar studien att graden av riskjusteradavkastning dessutom är hänförbart till dels hur pass stor riktkursförändringen är, dels om den är att beakta som positiv eller negativ. Dessa resultat är särskilt starka när förändringen i riktkursen är ställd mot den tidigare riktkursen av samma analyshus, snarare än när den är ställd mot rådande aktiekurs. Därtill genomförs en regressionsanalys vars resultat stödjer ett positivt samband mellan riktkursförändring och riskjusterad avkastning. Slutligen medför studien ny relevant information om kvartalsrapporters effekt när det kommer till studier om riktkursförändringar. Till skillnad från den tidigare forskningen, eliminerar vi riktkurser som sammanfaller med kvartalsrapporter och visar på skillnader i den riskjusterade avkastningen som följer. / By using a large dataset of target prices issued on companies included in the OMXS30 index during the years 2010-2019, we examine whether target prices cause a short-term market reaction. By doing this, we take an event-study approach and find a significant abnormal return around the days the target price is published. By categorizing the change in target prices into different quintiles, we also show that the size of the abnormal return is due to the change in the target price and whether it’s considered positive or negative. These results are especially salient when the change in target price is based on the earlier target price from the same firm rather than the current stock price. In addition to the event-study a regression analysis is performed, which supports the positive association between the target price change and the abnormal return. This paper also provides useful information about the effects from quarterly reports in prior studies. Unlike previous research, we exclude all target prices that coincide with quarterly reports and find differences in the abnormal return that follows.

Denna studie undersöker den kortsiktiga värdeökningen som potentiellt genereras i anknytning till annonseringen av en avknoppning. Totalt undersöks 33 avknoppningar från svenska bolag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 1996-2019. Syftet var att utreda om annonseringar av svenska avknoppningar är förknippade med ett värdeskapande i form av positiv abnorm avkastning. Studien finner att bolagen i genomsnitt erhåller en positiv abnorm avkastning om 1,87% över ett tre dagar långt eventfönster i anslutning till annonseringen. För annonseringsdagen i sig är motsvarande värdeökning 1,12%. Studien undersöker dessutom hur värdeökning påverkas av variabler som på olika sätt kan anknytas till informationsasymmetri. De oberoende variabler som studeras är aktievolatilitet, industriell fokusering och bolagens byten av VD. Studien finner att aktievolatilitet har en tydlig positiv relation till storleken på värdeökningen. Industriell fokusering visas också ha en trolig koppling till värdeökningen. Studien finner däremot ingen tydlig relation mellan förekomsten av ett VD-byte och värdeökningen i anknytning till en avknoppning.