Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning på svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen. Det går inte att säkerställa om bolagsstorleken kan vara en förklarande faktor till den onormala avkastningen. Däremot föreligger ett samband mellan emissionsbeloppet i förhållande till marknadsvärdet och dess påverkan på den onormala avkastningen. Studiens slutsats är att annonsering av nyemissioner genererar en negativ onormal avkastning i samband med att nyheten blir publik.

Fotbollsindustrin är något som ständigt växer och där inkomsten för fotbollsklubbarna ökar genom olika sponsoravtal och tv-rättigheter. Därmed ökar även pressen på att fotbollsklubbarna ska nå sportsliga framgångar och öka de finansiella intäkterna för framtida investeringar. För att kunna nå dessa mål finns det många olika komponenter i ett lag som spelar in. En av dessa komponenter är klubbens tränare, en tränares roll och arbetsuppgifter kan se olika ut beroende på vilken klubb denne tillhör. Men en tränares främsta roll är att se till att få sin trupp med fotbollsspelare att prestera och nå framgång. Dock når inte alla framgång vilket leder till att klubben ofta väljer att avskeda och anställa en ny tränare. Beroende på vem den nye tränaren är kan detta uppfattas som något positivt eller negativt för klubbens egna fans och allmänheten. Då tränarens roll tidigare jämförts med vd:n i en mer traditionell bransch, har man sett mycket forskning kring vd:n och reaktionen på företagens aktiekurs men mindre utav fotbollstränare och klubbens aktiepris. Med detta i beaktning blir denna studies syfte att undersöka hur en tillträdande tränares profil kan påverka klubbens aktiekurs vid tillträdandet. Studiens frågeställning blir därmed:  Hur ser sambandet ut mellan den tillträdande tränarens profil och fotbollsklubbars aktiekursrörelser? För att besvara frågeställningen har en Eventstudie utförts där man har fått fram den kumulativa överavkastningen (CAR), som är studiens mått för aktiekursrörelserna, på de 70st observerade tränarna från 10st börsnoterade fotbollsklubbar mellan perioden 2008-2020. Från det samlade data man tagit fram för studien har en regressionsmodell skapats med de olika variablerna: ålder, erfarenhet, extern och oförändrad nationalitet för att undersöka sambanden mellan dessa och fotbollsklubbars aktiepriser. Från studiens resultat påvisades att tränare med högre ålder gav lägre CAR för klubbar. Man såg även att anställningen av en extern tränare i stället för en intern ledde till ett positivt CAR för klubbar. Avslutningsvis för studien presenteras förslag till framtida forskning. Förslaget som tas fram av forskarna är variabler som exempelvis stadiet en klubb befinner sig i när en ny tränare tillträder och hur detta påverkar fotbollsklubbens aktiekurs tillsammans med de variabler som undersökts för denna studie.

<p>Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.</p><p>Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.</p><p>Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.</p><p>Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance. Vidare såg övervägande delen av intervjurespondenterna ett ökat tryck från allmänheten på företagen att ta ett större socialt och miljömässigt ansvar, dock har CSR-frågorna fortfarande mycket lite betydelse för merparten av investerarna. Trots att eventstudien inte visar på en synbar effekt på kapitalmarknaden tror samtliga intervjurespondenter att företagen tjänar på att agera etiskt och miljömässigt korrekt.</p><p>Slutsats: Författarna drar bland annat slutsatser om att händelser kopplade till CSR generellt sett inte har någon synbar effekt på företags marknadsvärden. En mindre effekt på företags marknadsvärde kan emellertid urskilja då händelsen är nära kopplad till företags kärnverksamhet. Vidare finns det endast ett marginellt intresse för CSR bland ägarna. Slutligen innebär utbredningen av aktivt ägande att de eventuella effekterna på börskurserna i ett tidigt stadium försvinner.</p> / <p>Title: Corporate Social Responsibility – how does it affect the capital market?</p><p>Background: Demands have been raised in recent years for companies to take on larger ethical and environmental responsibilities for their business activities. Corporate social responsibility (CSR) is the collective term for this accountability.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to establish whether companies’ efforts with corporate social responsibility have a visible effect on their market values, or whether it simply is a misuse of company resources and a creation of information that their shareholders ignore.</p><p>Theoretical Perspective: The authors give an account of the research within the subject of CSR and introduce the two theories that are used; the effective market hypothesis and the agent-principal relationship. In addition the authors shed some light on the concepts of ethic, moral and trust so that the reader can gain a deeper understanding of the concepts that permeates CSR.</p><p>Method: To be able to answer the essay’s purpose the authors choose to carry out a triangulation of methods consisting of a questionnaire sent out to fund managers, an event study on negative publicity regarding companies’ dealings in ethical and environmental issues, and finally five interviews with environmental- and ethical analysts.</p><p>Results: The results from the event study indicate that stock prices in general term do not react to information connected to CSR. In specific events, that weere closely connected to the companies’ core business activities, the authors could distinguish limited effects on the companies’ market values.</p><p>Empirical: The majority of the interview respondents saw an increased trend in active ownership in Sweden but the trend is far more apparent in the US. The active ownership has lead to fund managers and trustees moving from excluding companies towards influencing them towards improvements within CSR-issues and corporate governance. Furthermore the greater part of the interview respondents saw increased pressure from the general public upon the companies to take a greater social and environmental responsibility, however CSR-issues still have very little significance for the mainstream investor.</p><p>Conclusions: The authors conclude that in general events which are connected to CSR do not have a visible effect on companies’ market values. However, there are limited effects on companies’ market values in specific events, that are closely connected to the companies’ core business activities. Furthermore, there is only a minor interest for CSR amongst the owners. Finally, the spread of active ownership means that possible effects on stock prices disappear at an early stage.</p>

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.

Den svenska aktiemarknaden har på senare år sett en ökning av antalet företrädesemissioner. Tidigare forskning kring marknadens mottagande av nyemissioner indikerar en negativ aktieprisutveckling. Teorierna bakom denna reaktion tenderar baseras på informations-asymmetri eller kapitalstruktur, men bolagens bakomliggande motiv negligeras ofta. Forskningsområdet är välstuderat ur ett internationellt perspektiv, men få studier har genomförts på den svenska marknaden. Denna studie undersöker företrädesemissioners generella aktiepriseffekter, men utvärderar även emissionernas bakomliggande motiv, vilka kategoriseras som antingen defensiva eller offensiva. Med syfte att undersöka företrädesemissioners aktiekurspåverkan på den svenska marknaden, både vid annonseringstillfället och det efterföljande året, utformas en eventstudie. Eventstudien består av 107 företrädesemissioner annonserade av företag på Nasdaq OMXS samt First North mellan 2006–2014 och undersöker abnormal avkastning. Resultatet visar att bolag som genomför företrädesemissioner generellt genererar abnormal negativ aktieavkastning ett år efterföljande annonsering och att reaktionen är starkare för mindre bolag. På kort sikt kan ingen signifikant abnormal aktiereaktion uppmätas, ingen skillnad i abnormal aktieavkastning kan heller fastställas mellan defensiva och offensiva emissionsmotiv.

Enligt tidigare studier reagerar marknaden negativt när företag varslar om uppsägning, men reaktionen beror på motivet, som kan vara reaktivt eller proaktivt. Majoriteten av studierna undersöker den amerikanska marknaden och en lågkonjunktur vilket kan påverka resultatet. Denna uppsats undersöker den svenska marknaden samt fler konjunkturvariationer. Syftet är att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion när ett företag varslar, samt skillnaden beroende på det angivna motivet. Den onormala avkastningen studeras i en eventstudie. Totalt studeras 182 varsel från företag noterade på Stockholmsbörsen under 2006-2015. Resultaten visar ingen statistisk signifikant reaktion för gruppen med alla varsel. För reaktiva varsel finner vi en svag negativ onormal avkastning, och för proaktiva varsel finner vi överlag en positiv onormal avkastning. Vi uppmäter en mildare reaktion än tidigare studier. Anledningenkan vara att konjunkturläget påverkar marknadsreaktionen, att värderelevansen i varsel har förändrats sedan tidigare studier, eller att det finns en skillnad mellan reaktionen i olika länder.

Om ett företag inser att marknaden har en orealistisk syn på bolagets intjäningsförmåga måste företaget informera marknaden om det. När ett företag gör det mellan de planerade och stadgade rapporterna kallas det för en vinstvarning. Tidigare studier finner abnormal avkastning i perioden kring offentliggörandet av en vinstvarning, samt att det finns bakomliggande faktorer som påverkar reaktionen. Majoriteten av tidigare studier är gjord på andra marknader än den nordiska, och i samband med att reglerna angående informationsutgivning skärptes. Syftet med denna uppsats är att studera aktiemarknadens reaktion anknytning till att en vinstvarning offentliggörs på de nordiska börserna. Undersökningen bygger på en eventstudie med totalt 169 observerade vinstvarningar under åren 2008-2016. Studiens resultat visar på en statistiskt signifikant negativ abnormal avkastning under dagen vinstvarningen offentliggörs, samt i perioden efter offentliggörandet. Resultatet visar även på att företag som vinstvarnar fler än en gång har en lägre abnormal avkastning, än de företag som endast vinstvarnar en gång under den studerade perioden.

Företag engagerar sig allt mer i hållbarhetsfrågor, men då kostnaderna för hållbart arbete ofta är höga är det viktigt att det hållbara arbetet genererar någon form av vinst till företaget. Då största delen av privat sparande i Sverige sker i fonder, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto är det därför intressant att undersöka om hållbarhetsinformation genererar en prispåverkan på hållbarhetsfonder. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida hållbarhetsinformation är viktig för investerare vid val av fonder. Med utgångspunkt i en eventstudie undersöks effekten av hållbarhetsinformation på fonders avkastningar, vilka jämförs med avkastningar i MSCI World Index, genom hypotesprövningar. För att testa hypoteserna studerades totalt 75 hållbarhetsrankade fonder i ett eventfönster på fem dagar, samt bara för eventdagen. Resultaten av hypotesprövningarna tyder på att ny hållbarhetsinformation värderas negativt av investerare för såväl hela eventfönstret som för dagen då informationspubliceringen ägde rum, vilket är i linje med viss tidigare forskning. Dock begränsas resultatet till bara en av de tre delar som utför studiens underlag för hållbarhetsinformation. Då studien utgår från en ny hållbarhetsranking kan det tänkas att marknaden behöver en längre period, som undersökts i denna studie, för att värdera hållbarhetsinformationen. Implikationen av slutsatsen för företag kan vara att det i dagsläget inte finns ekonomiska incitament, genom ökat marknadsvärde, för företag att arbeta mer hållbart. För marknaden kan resultaten innebära att ökad hållbarhetsinformation på marknaden troligen inte bidrar till ökning av investeringar i hållbarhetsfonder.  Vidare studier krävs för att avgöra vilka slags åtgärder som behövs vidtas för att nå en mer hållbar fondmarknad.

Företagsförvärv är ett allt mer vanligt sätt för företag att skapa tillväxt och får i takt med ökningen i popularitet mer uppmärksamhet inom den akademiska litteraturen. Samtidigt har flera studier på både den amerikanska och den brittiska marknaden konstaterat att den kortsiktiga effekten på ett köpande företags aktiekurs både kan vara negativ och positiv. Genom en eventstudie av 111 förvärv genomförda på den svenska marknaden mellan 2009- 2016 studerar vi den kortsiktiga abnormala avkastningen som sker som en reaktion på att företag annonserar ett förvärv. Köparen vid ett förvärv kan skapa en positiv abnormal avkastning men den kortsiktiga reaktionen på marknaden skiljer sig åt beroende på valet av betalningsmetod samt om målföretaget är privat eller publikt. Resultatet i studien visar att förvärv av privata företag genererar en positiv avkastning vid annonseringen av ett förvärv medan publika förvärvsannonseringar leder till en motsatt effekt. Vidare leder valet att använda aktier som betalningsmedel till en negativ abnormal avkastning.

Det finns mycket och omfattande forskning kring företags engagemang i miljö- och socialrelaterade frågor, också benämnt CSR (Corporate Social Responsibility). Det råder dock ännu ingen konsensus om hur CSR påverkar marknadsvärdet av företag och huruvida hållbarhetsarbete är värdeskapande eller ej. Trots att Europa anses ligga i framkant inom hållbarhet är flertalet studier gjorda på den amerikanska marknaden. Därför syftar denna studie till att undersöka hur inkludering/exkludering ur ett hållbarhetsindex påverkar kortsiktigt aktiekurs för företag i Europa. Dessutom undersöks om det finns en skillnad i kortsiktig marknadsreaktion vid inkludering beroende på om ett företag antas ha små respektive stora agentproblem. För att undersöka detta genomförs en eventstudie, dels för annonseringsdagen av Dow Jones Sustainability Index World, dels för dagen då justeringen av indexet görs gällande. Studien påvisar ingen signifikant marknadsreaktion för varken inkludering/exkludering. Små och stora agentproblem kan heller inte fastslås orsaka en skillnad i marknadsreaktion vid inkludering. Detta utesluter dock inte att CSR kan ha en effekt på aktiekursen på längre sikt. Något som rekommenderas för framtida studier är därför att undersöka hur arbete med hållbarhet påverkar företags aktiekurs på längre sikt.