<p>I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att <em>undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. </em>De frågeställningar vi utgick från var: <em>1</em>. <em>Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5?</em> <em>2. </em><em>Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3.</em> <em>Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av?</em> <em>4</em>. <em>Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation?</em> Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på <em>intrinsic</em> <em>and</em> <em>extrinsic</em> motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom <em>motivation</em> De fem olika styrningsformerna är: <em>inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning </em>och<em> amotivation. </em>I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god <em>intrinsic</em> <em>motivation</em>, men använder sig också av <em>extrinsic motivation</em>. Lärarna som vi intervjuade tyckte att <em>intrinsic motivation</em> är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att <em>extrinsic motivation</em> är den form som är lättast att motivera eleverna genom.</p>

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2. Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3. Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av? 4. Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation? Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på intrinsic and extrinsic motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom motivation De fem olika styrningsformerna är: inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning och amotivation. I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god intrinsic motivation, men använder sig också av extrinsic motivation. Lärarna som vi intervjuade tyckte att intrinsic motivation är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att extrinsic motivation är den form som är lättast att motivera eleverna genom.

Tidigare forskning visar på problematiken beträffande elevers motivation i skolan. Problematiken som framgår är att fler elever är omotiverade till att delta i matematik samt idrott och hälsa än för några år sedan. Tidigare forskning lyfter även fram vikten av att det är lärarnas främsta ansvar att motivera eleverna i skolan. Tidigare forskning lyfter fram att motivation påverkar elevernas delaktighet i undervisningen. Syftet med studien är att skaffa bredare förståelse för vilka strategier lärare använder för att skapa yttre motivation i ämnet matematik samt idrott och hälsa. För att besvara syftet och forskningsfrågorna har observationer, ostrukturerade intervjuer, fältanteckningar och ljudinspelning används som datainsamlingsmetod. Tre metodfrågor har även det varit till hjälp för att besvara studiens forskningsfrågor. Det teoretiska ramverket som använts i studien är Self-determination theory. Det genomfördes ett urval av det insamlade materialet där den yttre motivationen kunde identifieras. Analysen visade på att alla typer av yttre motivation (external regulation, introjected regulation, identified regulation, integrated regulation) användes i undervisningen. Analysavsnittet visade även på att lärarna använde strategierna i olika hög grad i respektive ämne. Det innebar att den yttre motivationen kunde identifieras mer under idrottslektionerna än på matematiklektionerna. Likheter och skillnader mellan matematikundervisningen och idrottsundervisningen har även identifierats beträffande de olika typerna av yttre motivation. / The first part of this review is regarding the lack of motivation amongst pupils in school. Bottom line in this review is about how motivation has an influence in the participation in the pupil’s education. Pervious research shows that motivation affects the participation in education. Previous research also showed that teachers have a responsibility to motivate pupils in school. The pupil’s motivation in education has a big influence of the participation in class. The purpose is to investigate which strategies teachers use to motivate pupils in mathematics and physical education. The review used the methods observations, structured interviews, notes and sound recording to answer the purpose and research questions. Self-determination theory has used a framework in the review. A selection has been done, from the collected material, which proved to be external motivation. The analyse shows that every type of external motivation was visible (external regulation, introjected regulation, identified regulation, integrated regulation) in education. The analyse section in the review, shows that teachers predomenantly, used motivation in different ways. External motivation been visibility the most in physical education class, than in lecture in math. The results have proved that all the types of external motivation were visible.

Studiens syfte är att (1) kartlägga de faktorer som påverkar implementering av innovationsprojekt i externt reglerade organisationer, (2) att utveckla en förklaringsmodell som beskriver sambanden mellan dessa faktorer. Undersökningen består av en fallstudie där ett läkemedelsföretag följs under uppstartsfasen av ett innovationsprojekt. Metoden som användes var induktivt kvalitativ. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, öppna observationer och dokument som var kopplade till innovationsprojektet. Studien visar att följande faktorer: interna relationer, resurser, extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation påverkar implementering av innovationsprojekt och att dessa faktorer både kan ha en positiv och en negativ inverkan på implementeringen. Vid utvecklingen av förklaringsmodellen fann studien att interna relationer och resurser är faktorer som har en direkt påverkan på implementering av innovationsprojekt och att extern reglering, ledningens inställning, intern styrning och intern kommunikation är faktorer som har en indirekt påverkan.

Background: Marketing communication is the process of communicating with the customer, this is all communicative materials that are produced by the firm in order to influence the consumer. Regulations are all the rules, instructions, memos issued by a market authority that dictate the ways a firm may present their brand. Important to gain the firm's understanding of regulations and the ways to work within them. Purpose: The purpose of this paper is to explore how external regulations impact marketing communications from the firm's perspective. Research Question: How do companies understand the impact of regulations on marketing communications and work within them? Theoretical framework: The theoretical framework was established using the marketing communications mix in combination with institutional theory, investigating the research question through the lens of institutional pressures. Methodology: This study used a qualitative and inductive approach, using a case study on the Canadian cannabis industry. Using purposive sampling and semi-structured interviews with three respondents to collect data. Analysing the collected data with a systematic coding process to objectively interpret meaning from the respondents perspectives. Conclusion: The conclusions of this paper were threefold. First, coercive pressure is the most observed form of isomorphic pressure as there has not been enough industry maturity to establish normative pressures which leads to a hesitancy of mimetic behaviour. Secondly, there are multiple layers of institutional pressures from various dominant actors within the shared organisational environment, which leaves firms feeling incapable of marketing. Lastly, personal selling is the most effective tool from the marketing communication mix due to the impacts of the regulations and the infancy of the market.  Contribution: Study confirms the findings of Asquith’s (2021) research. Multiple layers of institutional pressure in the industry. Infant markets are more susceptible to coercive pressure.

Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. För att en individ ska ta ett beslut att studera på universitet eller högskola krävs det att denne är motiverad att göra detta. Motivation kan delas in i typerna, inre och yttre motivation. En ytterligare indelning kan göras i sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om motivationsfaktorerna i sin tur påverkar prestationen. Även eventuella skillnader mellan könen och mellan filosofisk och teknisk fakultet undersöktes. Data samlades in via en webbenkät, baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg sig ha motiverats av respektive påstående, i sitt val att studera. Resultatet visade att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera, där introjected regulation var den mest betydande motivationsfaktorn. För motivationsfaktorer och prestation noterades inget samband, förutom för faktorn to know. Ingen interaktion noterades mellan motivation och biologiskt kön eller fakultet. Kvinnor var dock mer motiverade än männen. / Motivation is described as a state that explains the propensity of the individual to act in a specific situation. In order for an individual to make a decision to study at university, he or she must be motivated to do so. Motivation can be divided into two types, internal and external motivation. An additional division can be made into six motivational factors; to know, towards achievement, to experience stimulation, identified, introjected and external regulation. The purpose of this study was to investigate wich motivational factors that influence an individual's choice to study at the university, and if this in turn affects performance. Possible differences between the sexes and between the Faculty of Philosophy and Engineering were also investigated. Data was collected via a web-based survey based on the Academic Motivation Scale (Vallerand et al.,1992), where the participants were asked to estimate to what extent they considered themselves motivated by each claim, in their choice to study. The result showed that external motivational factors had the greatest impact on the decision to study, where introjected regulation was the most significant motivational factor. For motivational factors and performance no relation was noted, except for the factor to know. No interaction was noted between motivation and biological gender or the faculties. However, women were more motivated than men.