No description available.

No description available.

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Anders Röjde SAMMANFATTNING: Familjerådslag är en metod som används för att öka familjens kontroll över sina problem och låta den utvidgade familjen tillsammans finna en lösning. Studien är gjord utifrån Östersunds kommun där de har arbetat med modellen en längre tid men det har aldrig tidigare gjorts en utvärdering. Genom att intervjua tre socialsekreterare och föräldrar är syftet att få en djupare förståelse av deras upplevelser och förändringar av familjerådslag. De har alla medverkat till eller i ett familjerådslag i Östersund. Analysen gjordes genom att dela in resultaten under våra två centrala teman, upplevelse och förändring. Analysen görs med stöd av tidigare forskning och teorierna Empowerment och Kasam. Alla respondenter upplever familjerådslag som positivt och då framförallt för att alla får samma information. Socialsekreterarna anser att metoden är bra för att det är viktigt att arbeta med den utvidgade familjen då de känner barnet bäst. Föräldrarna känner att familjerådslaget gör att barnet är med och fattar beslut. Rådslaget har inneburit små men betydelsefulla förändringar. Det är viktigt att alla betydelsefulla personer deltar och att konflikter läggs åt sidan för att fokusera på vad som är bäst för familjen. NYCKELORD:Familjerådslag, socialsekreterare, föräldrar, socialt arbete, eget ansvar TITEL:Familjerådslag Upplevelser och förändringar av metoden i Östersunds kommun. FÖRFATTARE:Anna-Karin Hällbom och Erika Hederstedt DATUM:Juni 2008

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom. Syftet med studien som byggde på självbiografier, var att analysera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som får diagnosen cancer och förlora barnet. Genom analys framträdde fem huvudteman med elva tillhörande underteman. Resultatet visade att föräldrarna sökte efter stöd när det gällde den emotionella läkningen och sjukvårdspersonalen och närstående hade då en betydande roll. Föräldrarna upplevde gång på gång ovisshet och att hela tiden slitas mellan hopp och förtvivlan utlöste många känsloreaktioner. Livet utanför sjukhuset stannade inte upp, utan kampen om den vanliga vardagen fanns hela tiden i föräldrarnas samvete. Den nya kunskapen som har framträtt om föräldrars upplevelser, kan appliceras i professionen och bidra till en mänskligare och mer professionell vård.

Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar. Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.

Mot bakgrund av den ökade upplevda stressen i samhället samt av familjens förändrade livsvillkor t. ex mammors ökade förvärvsfrekvens, kan man förmoda att föräldrar är en grupp som på ett särskilt sätt påverkas. Denna studies syfte var att undersöka grad av stress och utbrändhet hos föräldrar i Stockholms kommun, i relation till ett antal bakgrundsvariabler: kön, ekonomisk situation, utbildning, arbetstillfredsställelse, antal barn och barnens ålder. 289 föräldrar varav 59,2 % kvinnor och 40,8 % män deltog i studien. Använt mått för stress var Percieved Stress Scale och för utbrändhet Shirom Melamed Burnout Questionaire. Resultaten visade att kvinnor var mer stressade och utbrända. Föräldrar som oroade sig för sin ekonomi hade en högre nivå av stress och utbrändhet medan de som rapporterade en högre grad av arbetstillfredsställelse var mindre stressade och utbrända. De variabler som hade med barnen att göra verkade dock inte spela så stor roll för graden av stress och utbrändhet. Utbildningsnivå visade i denna studie inga samband med stress och utbrändhet. Resultatet indikerar att det var de s.k. socioekonomiska variablerna som hade inverkan på föräldrarnas stress och utbrändhetsnivå snarare än de studerade faktorerna som var direkt relaterade till barn.

Enligt Svenska Downföreningen finns brister i hur föräldrar som får ett barn med Downs syndrom blir informerade om barnets diagnos. Vårdpersonal upplevs ibland som osäkra av föräldrarna och informationen de ger kan vara otillräcklig. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur information om att barnet har Downs syndrom ges till föräldrarna samt hur föräldrarna upplever informationen och om de saknar något. Vetenskapliga artiklar till denna studie har hämtats ur databaserna CINAHL och Medline. Sökorden var Down syndrome, disclosure, adaptation, nursing care, psychology och parents. Resultatet visade att vårdpersonal, i huvudsak läkare, får någon form av utbildning i att lämna svåra besked under sin studietid. Deras självskattade förmåga i dessa situationer var i genomsnitt hög. Mot det kan ställas att ungefär hälften av de föräldrar som fått beskedet att deras barn har Downs syndrom var nöjda med informationstillfället. De som var nöjda uppger att vårdpersonalen haft en positiv inställning till deras barn, att de fått informationen så snart som möjligt efter förlossningen och att detta skett på en avskild plats. De föräldrar som upplevt informationstillfället negativt har fått lite information, ibland utan att deras partner varit närvarande. Vårdpersonalen har haft en negativ attityd till sjukdomen samt att obehöriga personer har kunnat befinna sig i samma rum under informationen. Det skriftliga materialet föräldrarna fått i samband med barnets diagnos var ofta dåligt uppdaterad där omoderna ord och gamla attityder fanns med. Tidigare ansågs att personer med Downs syndrom var efterblivna och skulle därför institutionaliseras. Detta synsätt har i många kulturer förändrats över tid och idag kan personer med Downs syndrom leva relativt självständigt.

No description available.

No description available.

No description available.