Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie. Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete. Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar. Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation. De flesta tyckte att kommunens hemsida var välunderbyggd och fungerade mycket bra. Slutsatsen från litteraturstudie var att anpassning till klimatförändringen innebär krisberedskapsarbete, kräver ett långsiktigt perspektiv och utmanar traditionella värderingar och prioriteringar i lokal planering. Det visade sig att fokus måste hållas på det gemensamma problemet, samarbete genom öppen kommunikation, ohämmad tänkande och konstruktiv konfliktlösning. Studien visade också att i vissa fall avsaknaden av konsekvent politik och integration, brist på statligt stöd och styrning på regional och lokal nivå bromsade kommunernas klimatanpassningsarbete. Litteraturstudien visade att det behövs fler studier för att ta reda på vad som kommunerna behöver göra och vilka behov av stöd kommunerna har. Samt visade litteraturstudien behov att studera vidare hur olika bakgrundsfaktorer som t ex kön, ålder, anställning, kommunernas storlek påverkar individens uppfattning om risker med klimatförändringar. Det identifierades några förslag till förbättringar av klimatriskinformationen som t ex att försöka informera företagen genom tidningar, involvera invånare/företagen i olika aktiviteter i samband med t ex klimatriskinformationskampanjer, använda bibliotek för informationskampanjer, skicka personinriktad information till företagen, informera om vilka tjänster kommunen har att erbjuda eftersom att fortfarande ganska många som inte vet att det t ex finns energi- och klimatrådgivning, fortsätta att bygga upp hemsidan, använda appar till smartphones osv.

This master thesis attempts to answerthe question if a startup with amaterial innovation needs a specialbusiness development model. Mainstreambusiness development literature is notwell adapted to the rigor of testing anew material and bringing it tomarket. This was studied using threedifferent methods. First of thetheories that are considered canonicalfor high tech business development wasexamined. The next step was to go into the role of a business developer inone of the hottest high tech materialinnovation startups this decade,Disruptive Materials. The goal withbeing in a line role at the companywas to find potential customers and tohelp out with different small thingsaround the office. The third step wasto interview five different high techcompanies that had made, or is making,the journey from start up toestablished. The result of our studieswas that the business developmentliterature of today is not gearedtowards bringing material innovationsto market. As a bonus DisruptiveMaterials got at least three newcustomers and a whole lot of knowledgeabout their other potential customers.

General Data Protection Regulation (GDPR), i Sverige kallad dataskyddsförordningen, har sin upprinnelse i EU:s lagstiftning. EU-kommissionen presenterade 2012 förslag till nya regler för dataskydd och personuppgiftsbehandling efter att bister i det gamla direktivet om behandling av personuppgifter upptäckts. Den nya förordningen, trädde i kraft den 25 maj 2018. Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle har förändrat våra vanor och beteenden jämfört med 1998 – då den tidigare personuppgiftslagen trädde i kraft. Tekniken har gjort det enklare att konsumera varor och tjänster från andra länder, vilket i sin tur medför att även våra personuppgifter sprids och lagras utanför Sveriges gränser i högre utsträckning. EU:s syfte med den nya dataskyddsförordningen, GDPR, var att skapa en enhetlig lagstiftning för hanteringen av dessa personuppgifter i de olika medlemsländerna – och därigenom underlätta det fria flödet av varor och tjänster på EU:s inre marknad; informationen skulle kunna flöda fritt mellan medlemsländerna. En viktig aspekt i arbetet med GDPR var tillkomsten av vissa rekvisit, exempelvis kravet på laglig grund, som ska vara uppfyllda vid behandling av personuppgifter av företag, organisationer och myndigheter och andra offentliga organ. För att besvara syftet och frågeställningen ”Hur har Sveriges SMF-företagare upplevt införandet av GDPR?” har en rättsdogmatisk metod använts. Dessutom har en kvalitativ- och kvantitativ metod använts genom frågeformulär och intervjuer i syfte att ytterligare ge klarhet i frågan. Undersökningen visade på att företagare i första hand använt sig av utbildningar, konsulter eller checklistor på internet för att tillgodogöra sig kunskap om GDPR. Genom intervjun med chefjuristen på Företagarna, Sveriges största sammanslutning av företagare, framkom det att många företagare upplever GDPR som svårt och otydligt, framförallt rörande personuppgiftsbiträdesavtal; när dessa ska appliceras och inte. Både i undersökningen, intervjuerna och flertalet nyhetsartiklar framgick det att förordningen är så pass ny att det kommer dröja innan Sveriges SMF-företagare till fullo satt sig i den, och efterlever förordningen. Det är trots allt ett arbete som ska fortlöpa även framledes; företagarna kan inte slå sig till ro eller nöja sig med att enbart ha infört GDPR i verksamheten.

<p>Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag.</p><p>Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke.</p><p>I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke.</p><p>Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen.</p><p>I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover.</p><p>Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.</p>

<p>Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Den empiriska undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Studiens totala population uppgick till 72 entreprenörer varav 48 representerade de snabbväxande företagen och 24 de krympande företagen. Populationen bestod av 59 män och 13 kvinnor i åldersintervallet 21-68 år (m=46 år). Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de två företagsgrupperna i de undersökta variablerna. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning om vad som påverkar tillblivelsen av företag men inte vad som påverkar tillväxten av befintliga företag. Få respondenter och få undersökta variabler kan ha påverkat resultaten. Förslag på framtida forskning och praktisk tillämpning ges.</p>

Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Den empiriska undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Studiens totala population uppgick till 72 entreprenörer varav 48 representerade de snabbväxande företagen och 24 de krympande företagen. Populationen bestod av 59 män och 13 kvinnor i åldersintervallet 21-68 år (m=46 år). Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de två företagsgrupperna i de undersökta variablerna. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning om vad som påverkar tillblivelsen av företag men inte vad som påverkar tillväxten av befintliga företag. Få respondenter och få undersökta variabler kan ha påverkat resultaten. Förslag på framtida forskning och praktisk tillämpning ges.

Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag. Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke. I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke. Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen. I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover. Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort.   Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort. Det gör vi genom at besvara frågan: Hur arbetar SMF-företag med nyckeltal och strategi relaterat till balanserat styrkort?   Metod: Undersökningen är utförd med en kvalitativ ansats. Vi har utfört intervjuer med tre företag som definieras som små och medelstora. Intervjuerna har behandlat nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och hur kopplingen mellan nyckeltalen och företagens strategier ut. Ett viktigt beslut var att utelämna ”balanserat styrkort” som begrepp och istället fokusera på innehållet i det. Det gjordes för att minska osäkerheten hos respondenterna som kan bli av att använda för mycket teoretiska begrepp i den praktiska verklighet företagen befinner sig i.   Slutsats: Undersökningen visar att inget av företagen arbetar med balanserat styrkort. De arbetade också i mycket liten utsträckning med nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och en formaliserad strategi saknades i två av företagen. Det var inte heller möjligt att relatera företagens arbete till balanserat styrkort. Det berodde på att strategin inte var tillräckligt formaliserad samt att inget av företagen använde nyckeltal inom lärandeperspektivet. Andra viktiga slutsatser var också att en misstro fanns, från ledningen i samtliga företag, mot att arbeta med nyckeltal i större utsträckning samt att behovet av formaliserad verksamhetsstyrning upplevs som mindre.

Bakgrund: Kontroversiella företag är företag verksamma i branscher som anses skada samhället och individer. Det kan därför vara motsägelsefullt för dessa att vara socialt ansvarsfulla som företag och kan även påstås vara omöjligt att vara socialt hållbar. Det finns även socialt hållbara företag och studier som visar att deras socialt hållbara arbete leder till ökat företags värde, samtidigt finns det studier som visar att kontroversiella företag ger en abnormt högre avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det finns ett samband mellan högt rankade hållbara företag och högre avkastning. Detta för att ta reda på ifall hållbara företagens CSR – arbete har en påverkan på avkastningen. Metod: Denna studie använder sig av en kvantitativ metod där sambandet mellan avkastning och hållbarhet undersöks. Hållbarheten bestäms genom Folksams index för hållbara företag och en regressionsanalys görs över åren 2009–2013. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att kontroversiella företag presterar bättre än hållbara företag.