No description available.

Denna studie behandlar konkursprediktion bland svenska K3-företag där vi bearbetar två avsnitt i företagens årsredovisning, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen. Det grundläggande syftet med denna uppsats att undersöka huruvida ovanstående delar kan användas för att förutspå konkurser. Studien är relevant eftersom tidigare forskning sällan har undersökt förvaltningsberättelsens samt revisionsberättelsens användbarhet för att förutspå en konkurs och speciellt i en svensk kontext. Studien omfattar 101 stycken K3-företag som gick i konkurs under bokslutsåren 2007- 2014. Utöver detta inkluderar studien 202 K3-företag som inte hade gått i konkurs vilket medför att det totala urvalet omfattar 303 observationer. Dessa verksamma företag har blivit matchade med förhållandet 2:1 mot konkursföretagen utifrån bransch, storlek och finansiell situation. Detta urval möjliggör en undersökning av studiens problematik i de situationer där finansiella mått och liknande faktorer inte inverkar på sannolikheten för konkurs. Den teoretiska metoden omfattar en kvantitativ forskning där hypoteser deduceras från relevant teori för att slutligen testas i en logistisk regression. Metodologin angående revisionsberättelsen är baserad på vetenskapliga artiklar, där revisorers anmärkning om fortsatt drift har använts i en hög utsträckning tidigare. Gällande förvaltningsberättelsen är den tämligen outforskad i jämförelse med revisionsberättelsen och studien undersöker om företagets grad av optimism angående framtida utveckling kan användas vid en konkursprediktion. Studiens huvudsakliga resultat är att både revisions- och förvaltningsberättelsen kan användas i situationer där företagen har jämförbara ekonomiska förhållanden och är således svåra att urskilja ifall de kommer att gå i konkurs eller inte. I de observationer då revisorn anmärkte tvivel om fortsatt drift gick 25 av 29 företag i konkurs. Utifrån denna studie går det dock inte med säkerhet säga att revisionskvalitén skiljer sig mellan olika byråer. Däremot finns tendenser att revisorer från de fyra största revisionsbyråerna medför mer kvalitet i rapporteringen om fortsatt drift. Det går att konstatera att företagets grad av optimism i förvaltningsberättelsen innehåller användbar information för att förutspå konkurser. Dessa är i överlag svagare än revisionsberättelsens samband men indikerar samtidigt att företag som upplyser om negativa framtidsutsikter oftare går i konkurs. Genom detta, samt vad revisionsberättelsen förtäljer är de möjligt för en användare av företags årsredovisningar att inkludera detta resultat vid konkursprediktion.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.</p>

<p>Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är</p><p>formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags</p><p>ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.</p><p>Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom</p><p>ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens</p><p>syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att</p><p>analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella</p><p>styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en</p><p>djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är</p><p>genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i</p><p>forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed</p><p>tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form</p><p>utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och</p><p>medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg</p><p>såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska</p><p>materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav</p><p>en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning</p><p>förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade</p><p>och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma,</p><p>komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar</p><p>ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.</p>

<p>Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att</p><p>både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande</p><p>samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt</p><p>behov av finansiering.</p><p>Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom</p><p>att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern</p><p>finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder</p><p>vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika</p><p>finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara</p><p>uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har</p><p>samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya</p><p>ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan</p><p>vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning</p><p>efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya</p><p>ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika</p><p>finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan,</p><p>främst genom checkkrediten.</p>

<p>Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig – revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen. Kreditgivarna kan ses som den mest betydelsefulla intressentgruppen för små och medelstora företag. Banker använder till stor del årsredovisningen som grund för ett kreditbeslut. Revisorn kvalitetssäkrar årsredovisningen genom sin granskning och det ger en större säkerhet för bankerna att den information som finns i årsredovisningen ger en riktig bild av företaget. Vår studie syftade till att undersöka hur bankernas beslutsunderlag vid kreditgivning till små företag kommer att förändras efter den avskaffade revisionsplikten för små företag. För att kunna uppfylla detta syfte genomförde vi intervjuer med fyra respondenter från fyra olika banker. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserade vi sedan utifrån vår teoretiska referensram och problemformulering. Vi kom fram till att besluts¬underlaget vid kreditgivning inte kommer att påverkas i någon större utsträckning när revisionsplikten avskaffas utan i grunden vara detsamma. Skillnaden från hur besluts¬under¬laget ser ut i dagsläget kommer endast att vara marginell och det kommer inte att tillkomma någon ny del. Beslutsunderlaget kommer även efter den avskaffade revisions¬plikten att innehålla de stora delarna som årsredovisning, säkerheter, kreditupplysning, mjuka variabler och affärsplan. Dock kan dessa delar tänkas ta större eller mindre utrymme beroende på situationen. Kreditgivning är redan idag situationsberoende och vi tror därför att det inte kommer att bli särskilt stor skillnad efter avskaffandet. Förändringen som kommer att ske är att bankerna behöver ta ställning till i vilka fall man ska ha krav på revision, annan verifiering eller inga verifieringskrav alls. Om årsredovisningen kommer att få minskad betydelse tror vi att andra faktorer som mjuka variabler, affärsplan, säkerheter och pris kan få ökad betydelse. Då vi var tidigt ute med vår undersökning så skulle det vara intressant att göra en uppföljning om några år när revisionspliktens avskaffande för små företag har blivit verklighet. Det skulle även vara intressant att titta närmare på om och hur bankerna i andra länder har förändrat sin kreditgivning efter avskaffad revisionsplikt för små företag.</p>

<p>Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.</p>

<p>Studiens problemställning lyder som följer: Hur bygger, behåller mindre tjänsteföretag kundrelationen samt hur personalen påverkar relationen? Syftet med studien är att söka reda på existerande teori kring ämnet kundrelationer, samt beskriva hur ett mindre tjänsteföretag agerar för att skapa en så god kundrelation som möjligt. Studien kommer även att resultera i ny kunskap inom ämnet kundrelationer. I studien användes en kvalitativ metodansats samt primär- och sekundärdata. För att kunna gå på djupet i den kvalitativa metodansatsen valdes olika kriterier ut genom en mindre enkätundersökning. Utifrån dessa svar kunde nio potentiella fallföretag väljas ut och efter gallring bland dem återstod tre av dem. Med de tre utvalda fallföretagen genomfördes därefter en formell intervju. Vi har intervjuat frisörer på Salong Chess, Ing-Britts Frisyrhörna och Salong Image. Samtliga frisörer är verksamma i Halmstad men utanför stadskärnan. Studien tyder på att mindre tjänsteföretag som funnits i branschen en längre tid och lyckats bygga upp goda kundrelationer överlever och behåller sin position på marknaden utan några större marknadsaktiviteter. De tre tjänsteföretagen använder sig medvetet av marknadsföringsverktyget ”word-of-mouth”, det vill säga att deras kunder talar väl om dem till vänner och bekanta. Vidare har vi kommit fram till att personalen påverkar företagets kundrelationer i stor utsträckning eftersom det är de som utför tjänsten och bygger upp relationen med kunden. Uppbyggandet av kundrelationen underlättas genom att lyssna på kundens föränderliga behov och önskemål.</p>

No description available.

<p>Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas <em>En ingång </em>för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen.</p> / En ingång - Karlstads universitet