No description available.

Den svenska marknaden för företagsobligationer har vuxit i både volym och antal emittenter sedan finanskrisen 2007/2008. Marknaden genomgår fundamentala förändringar som kan påverka intresset för företagsobligationer bland marknadens aktörer. I februari 2015 trädde Finansinspektionens praxis för ökad transparens och öppenhet på marknaden för företagsobligationer i kraft. Litteraturstudien som genomförts inför uppsatsen uppmärksammade att utifrån ett teoretiskt perspektiv är det oklart vilken påverkan ökad transparens får på variabler som intresse, likviditet, konkurrens och kostnader. Syftet med denna uppsats är att beskriva samband mellan transparens och likviditet på den svenska marknaden för företagsobligationer. I en kvalitativ studie har 13 intervjuer med olika aktörer på företagsobligationsmarknaden analyserats med hjälp av teori skriven i ämnet. Generellt tycks marknadens aktörer eniga om att transparens är positivt, dock råder det delade meningar om vilken grad av transparens som är lämplig samt vilken påverkan transparens får på marknaden. Marknaden bör vara tillräckligt transparent för att investerare ska ha en tilltro att handla men graden av transparens ska inte heller missgynna market makers som ställer priser. / The Swedish corporate bond market has grown in both volume and number of issuers since the financial crisis in 2007/2008. The market is undergoing fundamental changes that may affect the attractiveness of corporate bonds among market participants. In February 2015 came the Swedish Financial Supervisory practices in force for increased transparency and openness in the corporate bond market. The literature review conducted for the paper indicates that, from a theoretical perspective it is unclear what impact increased transparency will have for variables such as interest, liquidity, competition and costs. The purpose of this paper is to describe the relationship between transparency and liquidity in the Swedish market for corporate bonds. In a qualitative study, 13 interviews with various actors in the corporate bond market has been analyzed by using the theory written on the subject. In general, market participants seem to agree that transparency is positive, however, there are divided opinions on the appropriate degree of transparency and what impact transparency will have on the market. The market must be sufficiently transparent for investors to be confident to participate but the degree of transparency should not disfavor market makers whom set prices.

<p>Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.</p><p>Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader.</p><p>Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori.</p><p>Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstransparens än vad som är rådande på dagens företagsobligationsmarknad. För att öka denna, och därigenom möjliggöra elektronisk auktionshandel, krävs bättre informationssystem och en ökad standardisering av instrumentet i sig.</p> / <p>Background: Saving in corporate bonds has traditionally been low in Sweden. Due to many years of budget deficits and a large national debt the Swedish bond market has been dominated by government bonds. Although lately some change can be seen, as the Swedish government have improved its finances the need for lending money has decreased. This in combination with falling levels of interest and a low real interest has rendered in a growing interest for corporate bonds. There are only a few studies of the Swedish corporate bond market and none of them discusses or questions the telephone based market structure of today in any depth.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why the Swedish corporate bond market has not evolved into a functioning electronic auction based marked such as the stock market and also research what might be needed for such a change to occur.</p><p>Delimitations: The study focuses on the Swedish corporate bond market. By corporate bond all bonds issued by non financial companies in SEK is meant. Bonds issued by Swedish companies but in other currencies then SEK is hence not included in this study. The delimitations also include macroeconomic factors since these effects already have been studied in earlier research. Finally this study also disregards any effects that competing sources of finance and channels of investment might have.</p><p>Method: The study is based on nine interviews that together with other material, literature and previous research has been analysed using mainly transaction cost theories.</p><p>Results: This study has found that the lack of change in the Swedish corporate bond market can be explained by information asymmetries. A functioning electronic corporate bond marked needs a higher level of transparency of information then is the case in Sweden today. To increase this, and hence open up for an electronic marketplace, a better and more accessible information system combined with a higher level of standardization of the instruments are needed.</p>

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå. Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader. Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori. Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstransparens än vad som är rådande på dagens företagsobligationsmarknad. För att öka denna, och därigenom möjliggöra elektronisk auktionshandel, krävs bättre informationssystem och en ökad standardisering av instrumentet i sig. / Background: Saving in corporate bonds has traditionally been low in Sweden. Due to many years of budget deficits and a large national debt the Swedish bond market has been dominated by government bonds. Although lately some change can be seen, as the Swedish government have improved its finances the need for lending money has decreased. This in combination with falling levels of interest and a low real interest has rendered in a growing interest for corporate bonds. There are only a few studies of the Swedish corporate bond market and none of them discusses or questions the telephone based market structure of today in any depth. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why the Swedish corporate bond market has not evolved into a functioning electronic auction based marked such as the stock market and also research what might be needed for such a change to occur. Delimitations: The study focuses on the Swedish corporate bond market. By corporate bond all bonds issued by non financial companies in SEK is meant. Bonds issued by Swedish companies but in other currencies then SEK is hence not included in this study. The delimitations also include macroeconomic factors since these effects already have been studied in earlier research. Finally this study also disregards any effects that competing sources of finance and channels of investment might have. Method: The study is based on nine interviews that together with other material, literature and previous research has been analysed using mainly transaction cost theories. Results: This study has found that the lack of change in the Swedish corporate bond market can be explained by information asymmetries. A functioning electronic corporate bond marked needs a higher level of transparency of information then is the case in Sweden today. To increase this, and hence open up for an electronic marketplace, a better and more accessible information system combined with a higher level of standardization of the instruments are needed.

Inom uppsatsen undersöks det hur ägarkoncentrationen inom svenska företag påverkar tillämpningen av abnormala periodiseringar innan utfärdande av obligationer. Resultaten visar signifikanta skillnader mellan företag med hög respektive låg koncentration, vilket bekräftar en negativ korrelation mellan ägarkoncentration och abnormala periodiseringar. För hela urvalet föreligger det signifikant högre nivåer av abnormala periodiseringar i kvartalet innan utfärdandet och i kvartalet utfärdandet sker jämfört med efterföljande kvartal. Studien bidrar till befintlig forskning genom att dels kombinera forskningsområdena resultatmanipulation och ägarkoncentration, dels genom inkluderandet av signalteorin som en förklaring till att ledningsstyrda företag utnyttjar periodiseringar för att signalera ekonomiskt välstånd i högre grad än ägarstyrda företag. Då tidigare litteratur kring ägarstrukturens effekt är delad kan studien öka förståelsen på området och bidra med nya insikter om hur Sveriges unika ägarsituation kan leda till minskad resultatmanipulation.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen. Hämmande faktorer tycks vara tradition, okunskap, företagens storlek och de nära relationer mellan företag och banker som leder till att banklån ofta är en billigare finansieringsform. Kreditvärderingssystemet underlättar handeln, men förhöjt fokus på kreditbetyg kan även leda till att vissa företag har svårt att sälja obligationer i Sverige.

<p>Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. </p><p>Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. </p><p>Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen. Hämmande faktorer tycks vara tradition, okunskap, företagens storlek och de nära relationer mellan företag och banker som leder till att banklån ofta är en billigare finansieringsform. Kreditvärderingssystemet underlättar handeln, men förhöjt fokus på kreditbetyg kan även leda till att vissa företag har svårt att sälja obligationer i Sverige.</p>

Bakgrund: De svenska företagens lånebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklån framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjärde kvartalet år 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framställs en bild där regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskälla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrågas av Svenskt Näringsliv. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsättningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förändrats sedan år 2008. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på företagsobligationsmarknaden. En intervjuguide utformades med grund i institutionell ekonomisk teori, med fokus på transaktionskostnader. Samma teoretiska referensram har sedan använts för att analysera den insamlade empirin. Slutsats: Tiden innan år 2008 kännetecknades av att företagen valde banklån. Detta för att bankerna kunde hantera banklån till låga transaktionskostnader. Institutionella förändringar sedan år 2008 har lett till att transaktionskostnaderna sänkts på företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har således blivit ett bättre alternativ för många företag, även fast små företag fortfarande är utestängda från marknaden. / Background: Swedish corporates’ debt financing have historically mostly consisted of bank loans instead of corporate bonds. Since the beginning of the financial crisis of 2008, leading up to the fourth quarter of 2012, the Swedish corporate bond market has grown by over 60 per cent. Media coverage of the market presents a picture where the corporate bond market has become an important source of financing as a result of the legal framework Basel III. A study of the corporate bond market has been requested by the Confederation of Swedish Enterprise. Aim: The purpose of the study is to identify and, by the use of institutional theory, analyse how the market conditions in the Swedish corporate bond market have changed since the year of 2008. Completion: To achieve the purpose of the study a qualitative research method has been applied. Empirical data have been collected through semi-structured interviews with stakeholders in the Swedish corporate bond market. An interview guide was designed from an institutional theory perspective with a focus on transaction costs. The same theoretical framework has been used to analyze the empirical data. Conclusion: Before the year of 2008, debt financing was characterised by bank loans. This was the result of the banks’ ability to keep transaction costs low. Since the year of 2008, institutional changes have decreased transaction costs on the Swedish corporate bond market. Corporate bonds have become a more attractive alternative for many companies, even though small companies are still excluded from the market.

Studien undersöker hur företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, påverkar företagsobligationers kreditspread. Utifrån intressentteorin och tidigare forskning formuleras två hypoteser: Ju högre CSR-prestation ett företag har desto lägre är kreditspreaden för företagets obligationer och CSR-svagheter påverkar kreditspreaden mer än vad CSR-styrkor gör. Resultatet baseras på företagsobligationer utgivna av företag som är börsnoterade på OMX Stockholm mellan åren 2009-2017. Resultatet visar att företag som presterar högt vad gäller CSR inte nödvändigtvis belönas med en lägre kreditspread, varken för CSR-styrkor eller för ett aggregerat CSR-mått. Däremot visar resultatet på att företag med mindre CSR-svagheter belönas med en lägre kreditspread. Resultatet pekar även på att välmående företag belönas med en lägre kreditspread för sitt CSR-arbete medan CSR inte har någon effekt på kreditspreaden för mindre välmående företag.