Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte. I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation. Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig. Vidare framkom även företagssköterskans upplevelser av att använda dessa samtal. Studiens resultat tyder på att samtalet är ett viktigt verktyg i företagssköterskans arbete och ses även som en förutsättning för att kunna utföra sitt arbete samt att samtalet har varierad utformning beroende på samtalets syfte.

Syftet med den här studien är att belysa företagssköterskors upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan som introducerades i Sverige 2008. Bakgrund Rehabiliteringskedjan infördes för att ytterligare tidsbegränsa rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna personer i Sverige. Studier tyder på att samarbetet mellan berörda aktörer inte fungerar så bra. En aktör, företagssköterskan, nämns inte i studierna. Därför finner vi det intressant att även undersöka deras syn på de nya tidsgränserna inom rehabilitering. Design Semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Metod Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide på tio frågor. Datainsamling och analys av resultaten genomfördes under april - maj 2013.Studiepopulationen bestod av åtta företagssköterskor inom privat och intern företagshälsovård i Västernorrland. Resultat Tre huvudbudskap framkom i företagssköterskornas upplevelser och erfarenheter av rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna har en positiv inverkan på rehabiliteringsarbetet, det finns brister i utformningen och rehabiliteringens utfall är till stor del beroende av aktörerna. Konklusion Rehabiliteringskedjan har lett till förbättringar men ett antal brister kan ses.

No description available.

Företagssköterskan kommer ofta i kontakt med människor i samband medhälsoundersökningar med ogynnsam livsstil för sitt mående. Ökad kunskap kring detta områdekan vägleda och stödja företagssköterskan och företagshälsovården att utveckla strategier för attstödja individen till hälsa.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa personers upplevelse avföretagshälsovårdens hälsoundersökning som haft betydelse för livsstilsförändring.Urvalskriterierna var en genomförd hälsoundersökning hos företagshälsovården utförd avföretagssköterska och gjorda livsstilsförändringar. Analysen resulterade i två teman med fyrakategorier och åtta underkategorier. De två teman som framkom var “Att bli bemött medintresse och omtanke” och “Att få veta sin ohälsa och få en start till förändring”.Studiens resultat visade att företagssköterskans bemötande och stöd hade avgörande betydelsesamt att få kännedom om sina värden. Personerna kunde reflektera över sin hälsa som gavinsikt och beslut till att starta livsstilsförändring. Detta blev tydligt efter att personerna sågeffekterna av sina livsstilsförändringar. Det upplevdes värdefullt att göra hälsoundersökning avsamtliga deltagare och uppföljande besök ansåg alla vara av stor vikt.Förutsättningar för företagssköterskan att vara i det goda mötet i sitt hälsofrämjande arbetebehöver eftersträvas. Longitudinella studier kring personers upplevelse av företagshälsovårdenshälsoundersöknings betydelse för hållbar livsstilsförändring behövs i framtiden. / The occupational health nurse often comes into contact with clients’ unhealthy lifestyles duringa health examination. An increased knowledge in this area can guide and support theoccupational health nurse and occupational health services to develop strategies to support theindividual's health and well-being in a more efficient way.The purpose of this qualitative study was to examine the person's experience of occupationalhealth services which had significance for lifestyle changes.The selection criteria consisted of completed health examination at an occupational healthcenter conducted by an occupational health nurse. Furthermore, the sample criteria alsoconsisted of changes made by the client after a health examination. The analysis resulted in twothemes with four categories and eight subcategories. The two themes that emerged was "To bemet with interest and concern," and "Getting to know one’s illness and get a starting point howto change."The results showed that the occupational health nurse’s treatment and support were crucial inorder for clients to reflect on their health and be aware of their test results, which in turnmotivated clients to make lifestyle changes. This became clear after clients experienced theeffects of their lifestyle changes. All respondents felt that it was valuable to do a healthexamination and follow-up visits were of great importance.The empirical finding suggests that additional opportunities for the occupational health nurse tobe in the good forum in the work with health promotion are needed.Furthermore, future longitudinal studies regarding clients’ experience of occupational healthexaminations are of importance to sustainable lifestyle changes.