Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare samtalar om barn och barnsyn. Frågeställningarna var: Hur beskriver förskollärarna begreppet barnsyn? På vilket sätt beskriver förskollärarna sin betydelse för hur barnen utvecklas på förskolan? I författarens c-uppsats framkom beteenden från förskollärare som väckte frågor kring om förskollärare är medvetna om sin barnsyn och barnsynens påverkan på arbetet i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes med metoden fokusgrupp. Fokus i studien var förskollärare som arbetar med de allra yngsta barnen, barn mellan ett till tre år. Det var totalt fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje, alltså deltog sexton förskollärare i studien. Analysen genomfördes med inspiration från diskursanalysen, och utgick från förskollärarnas uppfattningar av begreppet barnsyn och sedan undersöktes sambandet mellan förskollärarnas uppfattningar och deras sätt att samtala om barn med hjälp av dilemman. Slutsatsen av studien är att det finns behov av samtal bland förskollärare om varför de gör som de gör. Genom samtal blir förskolläraren medveten om sin syn på barn och kan därmed utveckla och förbättra sitt förhållningssätt gentemot barnen. Därmed får barnen en ännu bättre förskolevardag.

Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.

<p>Studien undersöker gymnasielärares förhållningssätt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsområde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhållningssätt till populärkultur i både samhälle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen där tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men också möjligheter. Lärarna utgår till viss del från sina privata förhållningssätt till spelfilm när de använder den i undervisningen men kan också inta ett helt nytt. Slutsatsen blir att förhållningssätten och undervisningen skulle kunnat se annorlunda om de själva fått betydande undervisning i hur de ska hantera medier i undervisningen samt om kursplanen innehållit mål och progression beträffande arbetet med medier. Erfarenhetspedagogik diskuteras som ett sätt att förankra teorier om den för ungdomar så viktiga populärkulturen, i detta fall spelfilm, i klassrummet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. </p><p>Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p</p><p>Antal sidor 35+9</p><p>Titel Utomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?</p><p>Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson </p><p>Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson</p><p>Examinator Anders Nelson och Eva Twetman</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.</p><p>Metod</p><p>Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats.</p><p>Resultat </p><p>Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna.</p><p>Nyckelord </p><p>Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,</p>

<p>Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan?</p><p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar.</p><p>Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.</p>

No description available.

Studien undersöker gymnasielärares förhållningssätt till mediet spelfilm. Inledningsvis presenteras de tankar som ligger bakom val av forskningsområde. Undersökningen berör i bakgrundsbeskrivningen receptionsteorier och förhållningssätt till populärkultur i både samhälle och skola. Undervisningsaspekten relateras till kursplanen där tolkningspotentialen av denna utgör en problematik, men också möjligheter. Lärarna utgår till viss del från sina privata förhållningssätt till spelfilm när de använder den i undervisningen men kan också inta ett helt nytt. Slutsatsen blir att förhållningssätten och undervisningen skulle kunnat se annorlunda om de själva fått betydande undervisning i hur de ska hantera medier i undervisningen samt om kursplanen innehållit mål och progression beträffande arbetet med medier. Erfarenhetspedagogik diskuteras som ett sätt att förankra teorier om den för ungdomar så viktiga populärkulturen, i detta fall spelfilm, i klassrummet.

Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar. Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p Antal sidor35+9 TitelUtomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik? Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson HandledarePernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson ExaminatorAnders Nelson och Eva Twetman Syfte Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Metod Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats. Resultat Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna. Nyckelord Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,

No description available.