Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskrivs att ”matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen” (Skolverket, 2011a:62). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare organiserar, genomför och ger eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass. De frågeställningar som uppsatsen kommer utgå ifrån är: Hur beskriver lärarna att de organiserar och genomför sin undervisning för att introducera eleverna i matematik i förskoleklass? Hur främjas elevernas delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass enligt lärarna?Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie och fem lärare i förskoleklass har intervjuats. Resultatet har grundat sig på respondenternas tankar och funderingar. Resultatet presenteras utifrån svaren som framkommit från intervjuerna i jämförelse med vad tidigare forskning säger och den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. Studien visar lärarnas erfarenheter av hur planering och matematikundervisning genomförs samt hur eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskoleklass. Resultatet visar att konkret material är en viktig del i utförandet av matematikundervisningen. Resultatet visar även att lärarna använder sig av olika arbetssätt som ska stimulera, utmana och gynna elevernas matematiska tänkande. Lärarens roll ses som betydelsefull och lärarna anser att deras uppdrag i förskoleklass är att synliggöra matematiken för eleverna i olika sammanahang.

Vad behöver en fotbollsspelare för att lyckas? Det är svårt att säga precist vad som krävs. Det finns många faktorer som väger in. Det kan vara allt från träning till sömn och kost. I denna studie har syftet varit att beskriva vilket förhållningssätt damfotbollsspelare på elitnivå och herrfotbollspelare på amatörnivå har till kost. Detta gjordes genom enkät som nämndes innan den skickades ut att den var frivillig och anonym. I resultatet framgick att det var få av fotbollsspelarna som följde en planerad kosthållning, och att det var ännu färre som använde sig av kosttillskott för bättre prestation. Det var ingen större skillnad mellan elitlag och amatörlag när det gäller förhållningssätt till kost. / What does a football player need to successfull? It is difficult to say precisely what is required. There are many factors involved. It can be everything from training to sleep and nutrition. In this study the aim is to describe football players’ (women elite and men amateur) diet. This was done through questionnaires which was mentioned before it was sent out that it was voluntary and anonymous. The result showed that it was few of the football players that followed a diet, and it was even less player that used supplements for increased performance. There was not much difference between the elite teams and amateur teams in terms of approach to nutrition.

No description available.

Denna studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om digitalplattor i förskolan samt hur digitalplattor används, har för betydelse och vad som kan påverka användningen av dessa i förskolans verksamhet. För att göra detta möjligt har en kvalitativ studie genomförts. Fyra verksamma förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att digitalplattor används främst vid dokumentationer av både pedagoger och barn. Det har också framkommit i resultatet att förskollärarna vill att barn ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt faktorer som kan påverka användningen av digitalplattor är pedagogers förhållningssätt och digital kompetens samt tillgången av digitalplattor.

<p>Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). <em>Den normkritiska dramapedagogen?</em><em> –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt</em>. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna:</p><p>- <em>Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? </em>- <em>Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? </em>- <em>Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? </em>- <em>Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och <em>anti-opressive education. </em>Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt.</p><p>Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.</p>

Samuelsson, Camilla &amp; Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? –En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet med undersökningen är att belysa och problematisera vad det kan innebära för dramapedagoger att arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Det undersöks med frågeställningarna: - Hur går det att förstå och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier går det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt går det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det några svårigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik? Undersökningen är kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgår från queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education. Forskningsmetoden är fokussamtal med dramapedagoger som arbetar med ett normkritiskt förhållningssätt. Empirin resulterade i en analys med två tydliga huvudgrenar: styrkor som dramapedagog i ett normkritiskt arbete och strategier för att arbeta normkritiskt. Analysen är kopplad till litteratur om icke förtryckande, normkritisk och dramapedagogisk verksamhet.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om, samt tillämpning av, utemiljöns pedagogiska möjligheter. Vi har via en webbaserad enkätundersökning tagit del av förskollärares åsikter och förhållningssätt kring arbetet på förskolegården. Resultatet visade en osäkerhet kring arbetet med gården som ett uterum. Ju mer positiv förskolläraren känner att det är på förskolegården desto mer lustfyllt blir det att vara där! Det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna i vad som kan göras på förskolans gård, den beror dels på hur man uppfattar sig själv och vilken inställning man har till utevistelsen.

Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev.10) betonar hur viktigt mötet är mellan förälder och pedagog på förskolan. Samtidigt belyser Tallberg Broman hur förskollärarna anser sig ha en förhållandevis liten kompetens inom detta område jämfört med andra. Kraven på pedagogerna i förskolan har förändrats mycket under senare tid, något som lett till ett socialt utvidgat uppdrag vilket innefattar en stor komplexitet. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har kring mötet med föräldern i förskolan. Vi vill även synliggöra om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt beroende på vilket område de är verksamma i. Vi har talat med pedagogerna om deras förhållningssätt i mötet med föräldern, om de har samma bemötande mot alla föräldrar i förskolan och vilka uppfattningar de har kring utvecklingen av kompetensen som krävs i mötet med föräldern. Teorier om kommunikation, samspel och kunskap samt redskap för samverkan presenteras för att få en djupare förståelse kring det syfte och frågeställningar vi ställt upp. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där vi använt oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod och där det empiriska materialet varit utgångspunkten. Resultatet visar på hur en god och väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att mötet med föräldern skall fungera. Förståelse och empati är viktiga grundstenar i den relation som byggs upp mellan förälder och pedagog. Resultatet visar även på hur pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt beroende på vilket område de arbetar i och att det främst är erfarenhet och reflektion med kollegor som utvecklat deras kompetens i mötet med föräldern. Utifrån pedagogernas uppfattningar, ser vi att mer reflektion och diskussion bör äga rum på förskolan kring förhållningssätt mot föräldern, i synnerhet i resurssvaga områden. Pedagogens roll i mötet med föräldern bör uppmärksammas i större utsträckning och mer resurser bör läggas på kompetensutveckling inom detta.