• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7580
  • 32
  • Tagged with
  • 7612
  • 1984
  • 1924
  • 1338
  • 1338
  • 1335
  • 1287
  • 1273
  • 1260
  • 1240
  • 1226
  • 1203
  • 1043
  • 800
  • 752
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Nuets didaktik : förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta

Jonsson, Agneta January 2011 (has links)
Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet. / Nationella forskarskolan för Barndom, lärande och ämnesdidaktik FoBa
62

Rörelse i förskolan : En kvalitativ studie om hur den fysiska aktiiteten påverkar barns koncentration i förskoleåldern

Juhlin, Therese, Thörnlund, Josefine January 2016 (has links)
No description available.
63

Konflikter och konflikthantering i förskolan : Förskollärares berättelser om barns konflikter / Conflicts and conflict management in preschool : Preschool teachers stories about childrens conflicts

Sjöström, Lisa, Sandberg, Jennie January 2016 (has links)
Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för pedagogisk hantering av konflikter som uppstår mellan barn i åldrarna 1-5 år i förskolan. Förskollärares berättelser av konflikter och konflikthantering i förskolan analyseras i denna studie. I studiens resultat uppmärksammas skillnader i hur begreppet konflikt kan tolkas. Det framkommer att språket har en betydelsefull roll i konflikter och konflikthantering liksom att olika startegier för både barn och vuxna i konfliktsituationer används. Förskollärarna framställer att barn bland annat diskuterar, kompromissar och argumenterar i konfliktsituationer. Fysiskt våld uppmärksammas i resultatet där det framställs som en konflikthanteringsstrategi men också som en konflikttyp. Studien belyser även huruvida konflikter är negativa eller positiva.
64

Det var en gång... : En studie om förskollärares uppfattningar om berättande och dess betydelse för barns lärande

Göransson, Kristina January 2016 (has links)
No description available.
65

Jag tror förskolorna kan göra mycket mer faktiskt! : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar om arbetet med föräldrasamverkan.

Ejnarsson, Karin January 2016 (has links)
No description available.
66

"Miljön är med oss hela tiden" : En studie om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet

Andersson, Sandra, Prodafika, Penelope January 2016 (has links)
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien: Hur problematiserar och samtalar förskollärare om material och inomhusmiljön i relation till den pedagogiska verksamheten i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ metod. För att få svar på syftet och forskningsfrågan genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Vi har använt oss av en intervjuguide och fotografier som hjälp vid intervjuerna. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analys och en teoretisk begreppsapparat. Resultatet visar att alla förskollärare har olika förutsättningar i sitt arbete med förskolans inomhusmiljö där de både ser möjligheter och utmaningar. De olika förutsättningarna tycks få konsekvenser för om inomhusmiljön och materialet förstås som en resurs eller inte. Våra resultat visar på att förskollärarna både medvetet och omedvetet använder sig av inomhusmiljön och materialet som en resurs i förskolans verksamhet. Bygg och konstruktionshörnan ansågs av samtliga förskollärare vara den mest pedagogiska inomhusmiljön som utgör en resurs för verksamheten. Förskollärarna påtalar att materialet blir en tillgång för barns möjligheter till utforskande när det är allsidigt, tillgängligt, utmanande och synligt. Dock visar vår studie att tillgängligheten tenderar att minska för de yngsta barnen. Resultat pekar på att materialets placering kan bli en resurs om materialet används av barnen eller inte. Sammanfattningsvis när förskollärarna samtalar och problematiserar om inomhusmiljön kan det förstås som att i vissa avseenden kan miljön förstås som en pedagogisk resurs medan i andra avseenden ses den inte som en resurs.
67

"Ingen vill väl bara höra negativa saker” : En kvalitativ studie om utformningen av utvecklingssamtal i förskolan

Jonasson, Annica, Ahlin, Linda January 2017 (has links)
Utvecklingssamtal i förskolan ska genomföras kontinuerligt och är den samverkansform mellan hem och förskola som finns explicit beskriven i Läroplan för förskolan. I läroplanen står dock endast att utvecklingssamtal ska genomföras, inte hur det ska utformas. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur utvecklingssamtal kan utformas. För att studera detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare genomförts och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använts som tolkningsraster. Resultatet visar att förskollärare utformar utvecklingssamtal olika beroende på vad de anser syftet med samtalet är. I studien diskuteras hur de olika sätt på vilka utvecklingssamtal utformas får konsekvenser för föräldrar, barn och verksamhet. Avslutningsvis konstateras att utvecklingssamtal är ett komplext område, där förskolepersonal åläggs ett stort ansvar för att försäkra sig om att det blir ett givande möte.
68

“Men vad har man bråttom till egentligen?” : En kvalitativ intervjustudie om arbetsrelaterad stress i förskolan

Hallberg, Jenny, Hellström, Malin January 2016 (has links)
Forskning visar att arbetsmiljön är viktig för människans välmående eftersom människan tillbringar mycket tid på arbetet. Syftet med den här studien var att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar om arbetsrelaterad stress i förskolan. Vi ville undersöka pedagogers syn på orsaker till arbetsrelaterad stress i förskolan, hur barnen påverkas av pedagogers stress samt hur ohälsosam stress kan motverkas. Vid undersökningen använde vi oss av kvalitativ intervju med fem pedagoger för att få fram utförliga svar. Resultatet visade att pedagogerna upplever stress på arbetet och orsakerna till detta är många. Det framkom att barn påverkas av pedagogers stress främst genom att bli oroliga och stressade. Av resultatet framkom även hur ohälsosam stress kan motverkas, exempelvis genom att minska barngrupperna och genom att ha en god struktur i arbetet. Studien visar slutligen att goda relationer i arbetslaget är en viktig del i arbetet för att motverka ohälsosam stress i förskolan.
69

Pedagogisk måltid : En enkätstudie om personalens attityder till och erfarenheter av måltider på förskola. / Pedagogical meal : A survey study of staff attitudes and experiences of meals at preschools.

Öhman, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: En pedagogisk måltid på förskola innebär att personalen sitter med barnen och äter maten som serveras samtidigt som de har tillsynsskyldighet. Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogisk måltid är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige. Dagens pedagoger får ingen utbildning i mat och måltider i den pedagogiska verksamheten vilket kan leda till en osäker måltidssituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden samt vilka erfarenheter de hade av pedagogiska måltider på förskola. Metod: En webbaserad enkätundersökning genomfördes som riktades till förskollärare och barnskötare. Resultat: Det var 435 personer från 21 län i Sverige som svarade på enkäten. Analysen visade att majoriteten av förskolepersonalen åt pedagogiskt eftersom det ingick i deras arbete. De som inte åt pedagogisk måltid gjorde det främst på grund av behov av specialkost alternativt av ekonomiska skäl. Enligt förskolepersonalen handlade måltiden främst om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden. Den största fördelen med pedagogisk måltid var att det var ett bra tillfälle att umgås medan den största nackdelen var att måltiden upplevdes som ett stressmoment. En tredjedel av personalen ansåg att de följde riktlinjerna för pedagogiska måltider. Majoriteten av förskolepersonalen hade ingen kostrelaterad utbildning, men ansåg sig ha bra kunskaper om mat och måltider för barn på förskola. Slutsats: Förskolepersonal äter pedagogisk måltid i stor utsträckning och personalen är också positiva till att äta pedagogiskt. Genom att informera om livsmedelsverkets riktlinjer och genom utbildning i kost kan man skapa bättre förutsättningar till att ge barnen ökad kunskap om mat, och även skapa möjlighet för att nyttja måltiden det övriga pedagogiska arbetet. / Background: A pedagogic meal at preschool means that the staff is sitting at the same table with the children and eat the served food while they supervise the children. The NFA guidelines for pedagogic meal is the only policy document available for school meals in Sweden. Today's preschool teachers receive no training in food and meals in educational activities which results in an uncertain meal situation. Objective: The aim of the study was to highlight preschool staff attitudes regarding the pedagogic meal and their experience of pedagogic meals at preschools. Method: A web-based survey was conducted on preschool teachers and child caregivers to answer the purpose. Results: 435 people from 21 counties in Sweden responded to the survey. The analysis showed that most preschool educational staff ate pedagogic meal because it was part of their work. Those who did not eat pedagogic meal did it mainly because of special dietary needs or of economic reasons. According to preschool stuff the pedagogic meal was about to create a good meal environment so that children have a positive experience of the meal. The main advantage of the pedagogic meal was that it was a good opportunity to socialize while the biggest drawback were that the meal was perceived as a stress factor. A third of the surveyed felt that they followed the guidelines for pedagogic meals. Almost all had no nutritional education for children, but the respondents claimed to have good knowledge of food and meals for children in preschool. Conclusion: Many preschool staff eat pedagogic meal and the staff is also positive to it. By providing information about the NFA guidelines and through nutritional education, preschool staff can create better conditions to give children greater knowledge about food, but also for the rest of their educational work.
70

Utvecklingssamtal i förskolan - Hur gör man egentligen? : En kvalitativ studie av utvecklingssamtal och konstruktionen av barnet

Andersson, Sandra, Lindström, Julia January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med utvecklingssamtal i förskolan, samt hur barnet konstrueras i denna process. Undersökningen utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare och två förskolechefer där frågorna fokuserar på att ta reda på vilka tillvägagångssätt som förskollärare har vid planering och genomförande av utvecklingssamtal. Resultatet från intervjuer och litteratur genomsyras av en mängd olika metoder för ändamålet. Resultatet är vidare analyserat ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Slutsatserna vi drar från denna studie är att det i förskolan förekommer en mängd olika tillvägagångssätt vid planering och genomförande av utvecklingssamtal samt att barnet konstrueras utifrån förskollärarnas barnsyn.

Page generated in 0.0488 seconds