<p>Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.</p>

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten. Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.

I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material. Antalet svarande pedagoger uppgick till 30 stycken.Gemensamt för alla tre förskolorna är att pedagogerna saknar fast material i utemiljön för att kunna bedriva ett utvecklande och undersökande arbetssätt tillsammans med barnen, speciellt saknar de klättringsmöjligheter som främjar barnens motoriska behov. Två förskolor saknar en stor plan öppen yta för samarbetsövningar samt tillgång till vatten. Alla pedagogerna i undersökningen är eniga om att det fasta materialet stimulerar barnen såväl språkligt, socialt, motoriskt och kognitivt, då materialen hjälper barnen att samtala, turas om, röra sig och fantisera i den dagliga leken. På en av de äldre förskolorna anser pedagogerna att gården är för liten i förhållande till antalet barn som vistas där. De menar att storlek och utformning inte ger dem de förutsättningar som behövs för att kunna bedriva verksamheten utifrån läroplanens intentioner.Undersökningen visar att förskolornas utemiljöer skiljer sig åt i storlek, vegetation, standard samt utformningen, vilken pedagogerna inte anser sig kunna påverka. Betydande skillnader finns mellan äldre och nyare förskolegårdar. Den nybyggda förskolegården har flera variationer av fasta lekredskap samt färggladare material.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om förskollärarens arbetssätt med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med utomhuspedagogik. Frågeställning som besvaras i denna studie:  Hur beskriver förskollärare att dem använder utomhuspedagogik i sitt arbete? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med åtta förskollärare genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att förskollärarna använder utomhuspedagogik men att de vill utveckla arbetet mer. Vidare framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt och förutsättningar påverkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. En förutsättning är exempelvis att det inte finns tillräckligt med tid och att planeringen för utomhuspedagogiken inte prioriteras mycket. Studien ska lyfta nya perspektiv om hur utomhuspedagogiken kan utformas i praktiken. I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att samtliga förskollärare upplever att “Vi flyttar bara ut sakerna”.

The purpose of this study is to see how preschool playgrounds offer children anenvironment that inspires them to movement and physical activity in terms of size,material, and vegetation.Previous research shows that children that have access to a preschool playground that isat least 3000 sqm or 40 sqm per child and that have a variation of vegetation is morelikely to engage in physical activity than children that have a preschool playground that isless than 3000 sqm and that have none or very little vegetation. The research also showsthat preschool playgrounds need to have space for the children to be able to get up tospeed and have materials that are of a movement-inspiring nature and which does notcontribute to sedentary or stationary. We have linked this study to the outdoorpedagogical perspective because it looks at the possibilities of the environment and to thetotality between place material and its interplay.We have gathered information by making observations and by contacting officials in thetargeted areas which we have chosen in Stockholm to collect data about the sizes of allpreschool playgrounds in the area. In order to make the observations we made a checklistof what we needed to observe to get the most accurate results. To know which preschoolsto observe we analyzed the data we collected from the officials in the target areas. Wepicked the preschools with the smallest and the biggest preschool playgrounds in thetarget areas and began our observations.During our observations we could see that our formulated questions are consistent withthe results. The result shows that the larger the preschool playground is, the morepossibility of movement and physical activity it offers to children. We could also see thatthe farther away the preschools were from the city, the bigger they got, and morevegetation was integrated in the environment. We could also see that in comparisonbetween the smaller and the larger preschool playgrounds, the material was moreinspiring to movement and physical activities in the larger ones.