Denna studie handlar om den pedagogiska miljön i förskolan, dvs. den lärmiljö barnen möter i dendagliga verksamheten. Vi har valt att utgå ifrån förskollärarens perspektiv och har, genom intervjuermed verksamma och legitimerade förskollärare, samlat in data. Syftet med studien var att ta delförskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans pedagogiska miljöer, samt på vilket sätt de anser attbarn har inflytande över dessa. Vi har i denna uppsats utgått från barns rätt till delaktighet ochinflytande vid utformningen av förskolans miljö (Skolverket, 2018) och har utifrån detta formulerat ettsyfte, frågeställningar och intervjufrågor. Detta för att försöka få svar på om och hur barnens rätt tillinflytande över utformningen av förskolans miljö infrias. Vi introducerar läsaren till barns rättigheterutifrån förskolans läroplan samt till den forskning som är relevant i förhållande till problemområdet.Hur miljön påverkar barns lärande och utveckling, förskolans miljöer samt barns inflytande ärforskningsområden som vi lyfter i inledningen av uppsatsen. Vi har genomfört sex stycken intervjuermed förskollärare på olika förskolor i Sverige. I resultatdelen lyfter vi fram de teman och kategoriersom har framkommit under studiens gång, vid insamlingen av data. De tre huvudteman kom atthandla om förskollärarens avsikter vid utformningen av miljön, barns delaktighet och inflytande samtförutsättningar som kan påverka barns inflytande. Det visade sig att förskollärarnas uppfattning och avsiktvar att, genom planeringen av den pedagogiska miljön, skapa lugn och ro samt skapa en miljö somverkar tilltalande till barnen. Samtliga förskollärare nämnde även barns behov och intressen som enviktig utgångspunkt vid planeringen av miljö och material. Samtidigt fanns det flera andra faktorer,såsom genus-perspektivet, kemikaliefria förskolor och barn med särskilda behov, som påverkadeförskollärarnas förutsättningar vid planering och utformning av miljön. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med studien är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt kring utomhusundervisning. Studien tar sin utgångspunkt utifrån ett kvalitativt tillvägagångsätt och fem förskollärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet ifrån intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. En tematisering av transkriberingen utfördes för att urskilja olika teman och se mönster som används i resultatavsnittet. Förskollärarna lyfter fram att begreppet undervisning är svårtolkat och att undervisning hålls mest inomhus. De ser även att utomhusmiljön ska ses som ett komplement och vara en förlängning av inomhusundervisningen men det tycks vara svårt att utföra undervisning utomhus på grund av att undervisningen redan bedrivits inomhus. Resultatet visar att det är upp till varje förskollärare att tolka begreppet undervisning och att förskollärare behöver se över sitt eget förhållningssätt och roll i olika situationer. De olika roller som förskollärare varierar mellan har stor betydelse för hur undervisningstillfället utspelar sig, exempelvis genom att vara passiv, aktiv, närvarande eller medforskare. Studiens resultat diskuteras i relation till den tidigare forskningen och utifrån det pragmatiska perspektivet. Utifrån egna erfarenheter finner vi att det är viktigt att vara närvarande som förskollärare och inte glömma bort barns delaktighet och nyfikenhet, att man tillsammans med barnen blir medforskare. Slutsatsen är att förskollärare behöver våga gå utanför den bekväma zonen, de behöver fundera över hur de kan använda utomhusmiljön i undervisningssituationer mer än vad de gör just nu.

Svensk titel: Förskolans digitalisering - En kvalitativ studie om förskollärares upplevda kompetens. Engelsk titel: Preschool Digitalization - A Qualitative Study of Preschool Teachers' Perceived Competence. Studiens syfte är att öka förståelsen för huruvida förskollärare uppfattar sin digitala kompetens som tillräcklig för att kunna bidra till att ge barnen en adekvat digital kompetens utifrån gällande styrdokument. Den metod som vi valde att använda oss av i studien är webbenkäter där respondenterna får öppna frågor där de besvarar med egna tankar, känslor och åsikter för att göra en kvalitativ studie. Dessa webbenkäter har genomförts med hjälp av Google formulär. Resultatet visar hur flertalet förskollärare själva upplever att de inte har den rätta kompetensen inom de digitala verktygen de möter i förskolan samt att det handlar om ett personligt intresse från förskolläraren att höja sin kompetens. I resultatredovisningen redogörs för förskollärarnas upplevelser kring digitala kunskaper och deras kompetens när det gäller digitala verktyg.