Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.

Skolan är viktig i många avseenden men den största uppgiften skulle ändå kunna betraktas som att eleverna ska utveckla färdigheter inför framtiden, men även för att förstå olika företeelser som finns i vardagen. För att hjälpa eleverna att uppnå sin fulla potential kan lärarens möjlighet att motivera elever till lärande vara till hjälp. Om läraren kan få eleven att tycka att arbetet i skolan är roligt och intressant kanske också prestationerna kan öka. I denna studie undersöks vad läraren kan göra för påverka elevens motivation och intresse i kemi enligt eleverna själva. Undersökningen utfördes på en högstadieskola där elever i årskurs 8 intervjuades. Eftersom motivationen och intresset handlar om eleverna är det relevant att ta redan på vilka uppfattningar de själva har kring detta. I denna undersökning visar resultaten att förståelse är viktigt för att eleven ska vilja lära sig mer i ämnet. Förståelse kan gynnas på flera olika sätt, men kanske är det viktigaste i kemi att koppla samman det konkreta med det abstrakta.

<p>Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda på matematiklärares och läroböckers syn på bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger på fem intervjuer och dokumentanalyser på utvalda böcker ur två vanligt förekommande läroboksserier som informanterna i undersökningen använder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis är något viktigt men att det läggs ner mycket mindre tid på bevis och bevisföring på ”svagare” elever än på ”starkare” elever. Det visade sig också att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lättare än i de som anses vara svårare. Det viktigaste med att arbeta med bevis enligt informanterna i vår undersökning var att det ökar elevers förståelse för matematik.</p>

<p>Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.</p>

No description available.

<p>Under en längre tid har företeelsen resandet i arbetet intresserat mig. Vid val av uppsatsämne föll det sig naturligt att jag skulle skriva om arbetstagare som reser i sitt arbete. Efter en tid växte uppsatsens frågeställningar och syfte fram. Mitt syfte var att ge en bild av hur resandet i arbetet kan se ut, utifrån ett arbetstagarperspektiv, vad det är som driver de som reser i arbetet samt vilka konsekvenser som resandet i arbetet i kan ha. Respondenterna i denna undersökning är ingenjörer som reser i sitt arbete under längre perioder, oftast en till fyra månader åt gången. Resorna går vanligen till Asien och Sydamerika, men även till vissa länder inom Europa.</p><p>Att resa i arbetet innebär hårt arbete och långa dagar. Den resande är under långa perioder borta från sin familj, släkt och vänner. Det förekommer även att de missar viktiga familjehändelser såsom födelsedagar, släktmiddagar och barnets första steg. Detta kan resultera i konflikter, dåligt samvete och gottgörelse. Även fritid får prioriteras bort av arbetstagaren. Detta gäller inte bara på resorna, utan även då arbetstagaren är på hemmaplan.</p><p>Trots resandets negativa konsekvenser väljer ändå arbetstagarna att resa i sitt arbete. Resandet i arbetet innebär mycket positivt för dem. Deras arbete innebär omväxling och äventyr, de får se olika delar av världen och träffa nya människor. Resandet i arbetet gör att arbetstagarna utvecklas, både som individer och yrkesmässigt. På resorna får de ta eget ansvar och träffar människor från andra kulturer vilket ger dem respekt och förståelse för det som är annorlunda. Resandet i arbetet innebär även ekonomiska vinster, dels på grund av traktamente och dels på grund av att arbetstagaren arbetar ett stort antal timmar då denne är på resor.</p>

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda på matematiklärares och läroböckers syn på bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger på fem intervjuer och dokumentanalyser på utvalda böcker ur två vanligt förekommande läroboksserier som informanterna i undersökningen använder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis är något viktigt men att det läggs ner mycket mindre tid på bevis och bevisföring på ”svagare” elever än på ”starkare” elever. Det visade sig också att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lättare än i de som anses vara svårare. Det viktigaste med att arbeta med bevis enligt informanterna i vår undersökning var att det ökar elevers förståelse för matematik.

Under en längre tid har företeelsen resandet i arbetet intresserat mig. Vid val av uppsatsämne föll det sig naturligt att jag skulle skriva om arbetstagare som reser i sitt arbete. Efter en tid växte uppsatsens frågeställningar och syfte fram. Mitt syfte var att ge en bild av hur resandet i arbetet kan se ut, utifrån ett arbetstagarperspektiv, vad det är som driver de som reser i arbetet samt vilka konsekvenser som resandet i arbetet i kan ha. Respondenterna i denna undersökning är ingenjörer som reser i sitt arbete under längre perioder, oftast en till fyra månader åt gången. Resorna går vanligen till Asien och Sydamerika, men även till vissa länder inom Europa. Att resa i arbetet innebär hårt arbete och långa dagar. Den resande är under långa perioder borta från sin familj, släkt och vänner. Det förekommer även att de missar viktiga familjehändelser såsom födelsedagar, släktmiddagar och barnets första steg. Detta kan resultera i konflikter, dåligt samvete och gottgörelse. Även fritid får prioriteras bort av arbetstagaren. Detta gäller inte bara på resorna, utan även då arbetstagaren är på hemmaplan. Trots resandets negativa konsekvenser väljer ändå arbetstagarna att resa i sitt arbete. Resandet i arbetet innebär mycket positivt för dem. Deras arbete innebär omväxling och äventyr, de får se olika delar av världen och träffa nya människor. Resandet i arbetet gör att arbetstagarna utvecklas, både som individer och yrkesmässigt. På resorna får de ta eget ansvar och träffar människor från andra kulturer vilket ger dem respekt och förståelse för det som är annorlunda. Resandet i arbetet innebär även ekonomiska vinster, dels på grund av traktamente och dels på grund av att arbetstagaren arbetar ett stort antal timmar då denne är på resor.

No description available.

I detta examensarbete studeras matematiklärare på gymnasiet. Syftet är att undersöka deras förståelse av begreppet sannolikhet, och deras insikter om styrkan och användbarheten av begreppet. Den empiriska undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fem gymnasielärare. Intervjuerna analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på de historiskt sett vanligaste tolkningarna av begreppet sannolikhet, tillsammans med kategorier som tidigare forskning ställt upp för lärares innehållsliga ämneskunskaper om sannolikhet. Resultatet visar att de fem gymnasielärarna har begränsade insikter om betydelsen av begreppet sannolikhet för oss som samhällsmedborgare, privatperson och yrkesmänniska. Vidare visar studien att lärarnas förståelse av sannolikhetsbegreppet är teoretiskt orienterad och fokuserad på objektivitet och beräkningar. Deras tolkning medför svårigheter att koppla samman matematiska modeller och konkreta sannolikhetsbetingade situationer, och besvär att tolka vissa sannolikhetsmässiga påståenden.