<p>Syftet med vårt examensarbete är att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka räknestrategier barn i år ett använder sig av i mötet med fenomenet addition. Det är dock inte endast fenomenet addition som är det intressanta, utan även vägen fram till en bättre förståelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bättre rustade i vår framtida undervisning. Då alla ser världen på skilda sätt, kommer barnen till skolan med olika förförståelse. Av den anledningen är det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjälpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper på bästa sätt. Frågeställningen vi avsett att undersöka är: vilka räknestrategier använder sig elever i år ett av i mötet med additionsuppgifter inom talområdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vårt arbete är att eleverna använder sig av olika räknestrategier samt att de har olika förkunskaper. Av denna anledning är det betydelsefullt att undervisningen individanpassas. En annan slutsats är att barnsamtal och observationer kan vara bra sätt för pedagogen att uppmärksamma och följa elevernas utveckling. Med hjälp av dessa metoder kan elevernas kunskaper kartläggas och eleven blir medveten om sitt eget lärande.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Bakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys. Utifrån analysen framkom sex subkategorier och tre kategorier. Resultat: Det framkom att bristen på information till patienten, biverkningar av läkemedel samt sjuksköterskans behov av utbildning påverkade patienters följsamhet. Det visade sig att det fanns flera olika modeller att tillgå för hjälp i följsamhetsproblem. Modellerna ger mer eller mindre gott resultat i medicinsk följsamhet. Diskussion: Patienter ansåg att sjuksköterskor brast i att informera om läkemedelsbehandling och biverkningar. Sjuksköterskorna borde uppmärksamma och förändra detta för att uppnå medicinsk följsamhet hos patienter med psykos sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor är medvetna om patienters behov och vad som påverkar den medicinska följsamheten men de behöver riktlinjer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. </p><p>Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. </p><p>Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. </p><p>Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.</p>

<p>De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas. Slutsatsen var att det inte är mängden kommunikation utan kvaliteten i den samma som är avgörande för om elever utvecklar förståelse inom ämnet matematik.</p>

<p>Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissättning i just dataserviceföretag är att jag har arbetat i den branschen. Jag såg då tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmän förståelse för prissättning och jag gör detta genom att skapa en modell.</p><p>Metod: Jag använder ett hermeneutiskt synsätt med kvalitativa intervjuer. Jag använder både primärdata och sekundärdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag på ett logiskt sätt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.</p><p>Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete är en modell som kan användas av mindre dataserviceföretag. Modellen är inte ett verktyg som bör användas i blindo, utan den bör mer användas som en katalysator för arbete med prissättning. Jag anser att modellen ger en snabbkurs i prissättning.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Om jag skulle fortsätta arbeta med prissättning skulle jag utvidga min modell för att få in fler perspektiv än det jag använt. Det vore intressant att se en modell som inte är baserad på Kotlers teorier.</p><p>Uppsatsens bidrag: Jag tycker att mitt arbete är utmärkt för nya studenter som inte förstår prissättningens grunder. Modellen gör att det går snabbt och enkelt att lära sig prissättningens grunder ur Kotlers perspektiv.</p>

<p>Mitt syfte med undersökningen är att konstruera en modell för bedömning av elevtexter. Bedömningsmodellen ska vara kapabel att ge både en helhetsbild och en detaljbild av elevers diskursiva analytiska förmåga. Min utgångspunkt vid konstruktionen av bedömningsmodellen var bland annat Judith Langers föreställningsvärld och John Biggs SOLO-taxonomi. För att testa min bedömningsmodell samlade jag in elevtexter från naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Södertälje kommun. Texterna är inhämtade från två ämnen, Svenska A och Svenska C, och består av essäer. Resultatet av min undersökning blev en bedömningsmatris som granskar texterna utifrån fyra aspekter; struktur, språk och stil, argumentation och reflektion. Bedömningsmatrisen fungerar emellertid bättre som ett vertyg för uppskattning av texter än som ett vertyg för bedömning. Den ger tillräcklig information hur eleverna ligger till enligt kursplanerna för Svenska A respektive C inom dessa fyra aspekter, och utifrån de resultaten kan läraren se vad varje enskild elev klarar av och inte klarar av och kan planera lektionerna därefter.</p>

<p>Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse. Som svensklärare är det viktigt att känna till hur elever förstår och tolkar litteratur för att kunna ge eleverna meningsfull undervisning inom deras proximala utvecklingszon. Syftet med vår studie är att undersöka elevers abstrakta tolkningsförmåga och hur medvetna lärarna är om sina elevers läsförståelse. Syftet är vidare att jämföra skillnaden mellan elevers tolkningsförmåga på högstadiet och gymnasiet, detta ställs i relation till huruvida de läser på fritiden eller ej. I undersökningen används enkäter med öppna svarsalternativ nerskrivna på lösa blad. 49 elever har deltagit i undersökningen, 27 elever i högstadiet och 22 elever i gymnasiet. De två lärare som undervisade de berörda eleverna i svenskämnet har intervjuats. Undersökningen visar att lärarna hade god kunskap om elevernas kapacitet i läsförståelse och vad eleverna skulle prestera i svaren. Eleverna i årskurs åtta hade ett varierande resultat på abstraktionsmodellen. I årskurs nio var bortfallet stort och de elever som deltog gjorde betydligt sämre ifrån sig än i årskurs åtta. På gymnasiet var spridningen större på utvecklingsmodellen och det syntes en tydlig skillnad i fråga om elevers tolkningsförmåga.</p>

<p>Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.</p><p>Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata. Det praktiska provet består av räkneuppgifter av samma karaktär som eleverna är vana vid från lokala samt nationella prov. Undersökningsgruppen består av 22 stycken elever som går det tekniska programmet i årskurs tre.</p><p>Resultaten visar att det i undersökningsgruppen råder ett samband mellan teoretisk förståelse och praktisk kunskap. Detta samband är beräknat mellan de olika provdelarnas resultat och är statistiskt säkerställt. Frågan om eleverna kan sägas ha visat tillräckliga kunskaper för att enligt kursplanen anses vara godkända är behandlad i diskussionsform och presenteras i slutet av rapporten. Där återfinns även en diskussion om undersökningens brister och generaliserbarhet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande. Studien har försökt skapa ett rum runt författarna, genom ett urval av deras texter, där texterna kan relateras till varandra. Det här rummet avspeglar ett försök till att återföra tolkningar av texterna till texternas ursprungliga sammanhang. Hos Piaget finns synen på att all kunskap är evigt föränderlig och omformbar. Om Vygotskijs syn på lärandet placeras i sitt sammanhang av dialektik, framgår det att lärandet hos individen har en del i så väl reproduktion som produktion. Här blir också Vygotskijs syn på människans kreativitet och fantasi betydelsefull i förståelsen av lärandet. Det här kan relateras till Piagets konstruktivistiska syn på lärandet, där lärandet gestaltar sig som att förstå genom att upptäcka och skapa egna samband.</p><p>KEYWORDS: Piaget, Vygotskij, Kunskap, Förståelse, Dialektik.</p> / <p>Abstract</p><p>This work constitutes a study of the respective theories concerning the individual growth and development of knowledge according to Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget’s and Vygotsky’s respective views have in other works been interpreted mostly as being each others opposites. Rather than opposing the two, this study has tried to combine the two or at least relate the two to each other in looking at the construction or development of knowledge of the individual. Vygotsky on the one hand, in analysing the growth of knowledge, concentrates on the processes in the surroundings of the individual, but not exclusively. Piaget on the other hand in analysing the growth of knowledge looks at what goes on inside the individual, but not exclusively. This works has tried to focus on certain elements that would recreate some pieces of the original context for Piaget’s and Vygotsky’s respective work on the subject. In looking at Piaget’s views it becomes clear that all knowledge is in a state of perpetual evolution. By placing Vygotsky’s view on learning and the growth of knowledge of the individual within an original context of dialectics, it becomes clear that learning has two distinctive properties that cannot be overlooked: Learning is a process of production and reproduction. Here, Vygotsky’s views on the roles played by creativity and imagination within human thinking become important elements of understanding the process of learning. This can be related to Piaget’s constructivist view, that learning takes place within a process of discovery and invention.</p><p>KEYWORDS: Piaget, Vygotsky, Knowledge, Understanding, Dialectics,</p>

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas. Slutsatsen var att det inte är mängden kommunikation utan kvaliteten i den samma som är avgörande för om elever utvecklar förståelse inom ämnet matematik.