Syftet med vårt examensarbete är att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka räknestrategier barn i år ett använder sig av i mötet med fenomenet addition. Det är dock inte endast fenomenet addition som är det intressanta, utan även vägen fram till en bättre förståelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bättre rustade i vår framtida undervisning. Då alla ser världen på skilda sätt, kommer barnen till skolan med olika förförståelse. Av den anledningen är det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjälpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper på bästa sätt. Frågeställningen vi avsett att undersöka är: vilka räknestrategier använder sig elever i år ett av i mötet med additionsuppgifter inom talområdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vårt arbete är att eleverna använder sig av olika räknestrategier samt att de har olika förkunskaper. Av denna anledning är det betydelsefullt att undervisningen individanpassas. En annan slutsats är att barnsamtal och observationer kan vara bra sätt för pedagogen att uppmärksamma och följa elevernas utveckling. Med hjälp av dessa metoder kan elevernas kunskaper kartläggas och eleven blir medveten om sitt eget lärande.

Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissättning i just dataserviceföretag är att jag har arbetat i den branschen. Jag såg då tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmän förståelse för prissättning och jag gör detta genom att skapa en modell. Metod: Jag använder ett hermeneutiskt synsätt med kvalitativa intervjuer. Jag använder både primärdata och sekundärdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag på ett logiskt sätt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider. Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete är en modell som kan användas av mindre dataserviceföretag. Modellen är inte ett verktyg som bör användas i blindo, utan den bör mer användas som en katalysator för arbete med prissättning. Jag anser att modellen ger en snabbkurs i prissättning. Förslag till fortsatt forskning: Om jag skulle fortsätta arbeta med prissättning skulle jag utvidga min modell för att få in fler perspektiv än det jag använt. Det vore intressant att se en modell som inte är baserad på Kotlers teorier. Uppsatsens bidrag: Jag tycker att mitt arbete är utmärkt för nya studenter som inte förstår prissättningens grunder. Modellen gör att det går snabbt och enkelt att lära sig prissättningens grunder ur Kotlers perspektiv.

It is well known that the outcome of teaching and learning in higher education is often unsatisfactory. Earlier studies have shown that medical students often have a surface approach to their studies and that misconceptions of fundamental physiological phenomena are common. The aim of this thesis is to support educational practice in medicine, particularly in medical physiology. The thesis can be categorised as subject matter-specific education research, which means that questions about teaching and learning are closely linked to the subject studied. The researcher should be well acquainted with the subject in question. The subject area dealt with in this thesis is physiological phenomena related to cardiovascular pressure-flow relations. The thesis consists of studies of 3-dimensional intra cardiac pressure-flow phenomena in the heart (studies 1 and 2) and studies of how students conceive of and develop an understanding of physiological phenomena related to blood pressure and blood pressure regulation (studies 3 and 4). Flow in the left atrium as well as inflow-patterns to the left ventricle were studied. The 3-dimensional method elucidates vortical flow phenomena which were previously unknown. The findings could contribute to increasing physicians and technicians understanding of flow phenomena in the diagnosis and assessment of heart disease and to the further development of diagnostic methods. In the studies of learning and understanding of physiological phenomena, the findings point to new aspects of a deep approach to learning, which have to do with the students’ ability to change perspective and adopt a variety of learning strategies to a phenomenon (Moving) versus a tendency to hold on to one explanatory model (Holding). The study also investigates the students’ ability to identify and apply fundamental physiological principles as well as how they conceive of the importance of detailed knowledge for understanding of physiology. The findings point to differences in the students’ conceptions of physiological principles. A problemising approach, which includes not only causally described relations, indicates a more complex conception of physiological phenomena. The study shows aspects of understanding which are seldom assessed in examinations. The findings indicate a connection between the students’ approaches to learning and the quality of their understanding of fundamental physiological principles. In the thesis, teaching interventions are proposed in order to stimulate dynamic learning and a learning environment where students are not afraid to challenge their conceptions in order to acquire a rich and nuanced picture of physiological phenomena.

ABSTRAKT Bakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys. Utifrån analysen framkom sex subkategorier och tre kategorier. Resultat: Det framkom att bristen på information till patienten, biverkningar av läkemedel samt sjuksköterskans behov av utbildning påverkade patienters följsamhet. Det visade sig att det fanns flera olika modeller att tillgå för hjälp i följsamhetsproblem. Modellerna ger mer eller mindre gott resultat i medicinsk följsamhet. Diskussion: Patienter ansåg att sjuksköterskor brast i att informera om läkemedelsbehandling och biverkningar. Sjuksköterskorna borde uppmärksamma och förändra detta för att uppnå medicinsk följsamhet hos patienter med psykos sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor är medvetna om patienters behov och vad som påverkar den medicinska följsamheten men de behöver riktlinjer.

Mitt syfte med undersökningen är att konstruera en modell för bedömning av elevtexter. Bedömningsmodellen ska vara kapabel att ge både en helhetsbild och en detaljbild av elevers diskursiva analytiska förmåga. Min utgångspunkt vid konstruktionen av bedömningsmodellen var bland annat Judith Langers föreställningsvärld och John Biggs SOLO-taxonomi. För att testa min bedömningsmodell samlade jag in elevtexter från naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Södertälje kommun. Texterna är inhämtade från två ämnen, Svenska A och Svenska C, och består av essäer. Resultatet av min undersökning blev en bedömningsmatris som granskar texterna utifrån fyra aspekter; struktur, språk och stil, argumentation och reflektion. Bedömningsmatrisen fungerar emellertid bättre som ett vertyg för uppskattning av texter än som ett vertyg för bedömning. Den ger tillräcklig information hur eleverna ligger till enligt kursplanerna för Svenska A respektive C inom dessa fyra aspekter, och utifrån de resultaten kan läraren se vad varje enskild elev klarar av och inte klarar av och kan planera lektionerna därefter.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området. Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata. Det praktiska provet består av räkneuppgifter av samma karaktär som eleverna är vana vid från lokala samt nationella prov. Undersökningsgruppen består av 22 stycken elever som går det tekniska programmet i årskurs tre. Resultaten visar att det i undersökningsgruppen råder ett samband mellan teoretisk förståelse och praktisk kunskap. Detta samband är beräknat mellan de olika provdelarnas resultat och är statistiskt säkerställt. Frågan om eleverna kan sägas ha visat tillräckliga kunskaper för att enligt kursplanen anses vara godkända är behandlad i diskussionsform och presenteras i slutet av rapporten. Där återfinns även en diskussion om undersökningens brister och generaliserbarhet.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: - Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen? - Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära. Syftet med samtalen är främst att utveckla elevernas matematiska förståelse. Samtalen ger också möjlighet för eleverna att samarbeta och förklara för andra hur de tänker. Lärarna beskriver att de i samtalen kan få en uppfattning om elevernas tankar och förståelse. Av lärarnas beskrivningar av sin roll i samtalen i matematikundervisningen framgår det att de intar olika roller i olika samtalssituationer. Dessa olika roller är leda, lyssna, undervisa och uppmuntra.

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse. Som svensklärare är det viktigt att känna till hur elever förstår och tolkar litteratur för att kunna ge eleverna meningsfull undervisning inom deras proximala utvecklingszon. Syftet med vår studie är att undersöka elevers abstrakta tolkningsförmåga och hur medvetna lärarna är om sina elevers läsförståelse. Syftet är vidare att jämföra skillnaden mellan elevers tolkningsförmåga på högstadiet och gymnasiet, detta ställs i relation till huruvida de läser på fritiden eller ej. I undersökningen används enkäter med öppna svarsalternativ nerskrivna på lösa blad. 49 elever har deltagit i undersökningen, 27 elever i högstadiet och 22 elever i gymnasiet. De två lärare som undervisade de berörda eleverna i svenskämnet har intervjuats. Undersökningen visar att lärarna hade god kunskap om elevernas kapacitet i läsförståelse och vad eleverna skulle prestera i svaren. Eleverna i årskurs åtta hade ett varierande resultat på abstraktionsmodellen. I årskurs nio var bortfallet stort och de elever som deltog gjorde betydligt sämre ifrån sig än i årskurs åtta. På gymnasiet var spridningen större på utvecklingsmodellen och det syntes en tydlig skillnad i fråga om elevers tolkningsförmåga.

Självdestruktivitet är ett växande hälsoproblemvärlden över och har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne isamhällsdebatten. Beteendet kan definieras som en handling där individen utförsjälvtillfogad kroppsskada utan avsikt att ta sitt liv och är en strategi föratt överleva. För att sjuksköterskor ska kunna anta utmaningen att på bästasätt tillgodose personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att försöka fåklarhet och mer kunskap om hur individer med självskadebeteende uppleverbemötandet i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individermed självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metoden som användes varen litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. I studiensresultat framstod fem kategorier: Upplevelsenav att leva med en stämpel, Bemötande som skär djupare sår, Avsaknad av genuinarelationer, Den uteblivna dialogen och Kampen om delaktighet. I resultatetframkom det att individer med självskadebeteende upplevde ett negativtbemötande i vården. Sjuksköterskor agerade fördomsfullt, hade negativaattityder i mötet och tenderade att behandla de fysiska symtomen utan attengagera sig i människan bakom ärren. Framtida forskning och utbildning omsjälvskadebeteende bör fokusera mer på vårdmötet ur patientperspektiv och derasupplevelser av erhållen vård föratt kunna förbättra vårdinsatserna och sjuksköterskors bemötande med individermed självskadebeteende. / Self-destructiveness is a growing international public health problemand has in recent years become a controversial topic in the public debate. Thebehavior can be defined as an act, where individuals performing self-inflictedbodily harm without intent to take his own life, as well as a strategy for survival.For nurses to meet the challenge and to provide person-centered care, it isnecessary to seek clarity and a better understanding of how people with self-harmexperience the encounter of care. The purpose of this study was to illuminatehow people with self-harm experience the encounter of care. The method used wasa literature study where eight scientific articles were analyzed. In the resultsof the study five categories appeared: Theexperience of living with a label, Encounter that cuts deeper wounds, Absenceof genuine relationships, Lack of dialogue and Struggle for participation. Theresults revealed that individuals with self-harm are experiencing a negativeattitude of care. Nurses acted prejudiced, had negative attitudes in theirapproach and tended to treat the physical symptoms without getting involved inthe person behind the scars. Future research and education in self-harmbehaviour should focus in health care encounters in patient perspective andtheir experiences of received care in order to improve health careinterventions and nurses attitudes towards individuals with self-harm behaviour.