Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förståendeprocessen mellan en musikproducent ochen artist går till, och att i det utforska mitt tillvägagångssätt för att bevara artistens vision under inflytandet av min konstnärligaidentitet. Arbetet innefattar tolkandet av både min och artistens konstnärligaidentiteter vilket görs genom besvarandet av konstnärliga frågor innan vigår in i studion. Ett nytt sätt för mig att angripa och se på en skapandeprocess. Undersökningen görs från en mall vilken påvisa olika faktorer som påverkar slutresultatetinom ett konstnärligt samarbete mellan en artist och en producent. Jag är intresserad av attsynliggöra hur jag som musikproducent och min konstnärligaidentitet påverkar en artists uttryck, samt hur jag kan förvalta och tolka en artists konstnärliga vision på bästa sätt. Metodenför arbetet består utav tre huvudsakliga delar och framförallt läggs fokus på att göra ett välplanerat förarbete, detta i form av en intervju. Svaren jag får i intervjun utgör grunden för helaskapandeprocessen och jag får genom den möjligheten att synliggöra olika steg i min produktionsprocess. Svaren från intervjun ger dessutom möjlighet för mig att på ett enkelt sätt utföradet tredje och sista steget vilket är analyserande av arbetet. Resultatet av undersökningen ger mig insikter inför framtida arbetsprocesser och användandet utav intervjun som ett obligatoriskt steg innan jag utför undersökningens andra del; produktionsprocessen.

Eleverna behöver använda en mängd naturvetenskapliga begrepp inom naturorienterande ämnen för att uttrycka sig, formulera och beskriva fenomen i naturen. Denna studie handlar om användning av digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen för att svara på en frågeställning: Hur kan digitala verktyg underlätta begreppsförståelse i NO undervisning på grundskolan utifrån lärarstudenters perspektiv? En systematisk dokumentstudie genomfördes utifrån syfte och frågeställning. Utifrån 16 olika studier har resultaten visat att lärare, pedagoger och elever har visat positiv inställning för användning av digitala verktyg i undervisningen. Dessutom har denna studie kommit fram till tre huvudteman som ger positiva effekter för elever i NO-undervisningen.  De tre temana är motivation, stöttning samt extra anpassningar som spelar en stor roll för att utveckla, främja elevers begreppsförståelse samt att synliggöra elevers förkunskaper och förmågor på olika sätt. Angående motivation har 62,5 % av valda studier visat vikten av motivation som en nödvändig framgångsfaktor i undervisningen. Digitaliseringen kan hjälpa elever få intresse för att lära sig nya begrepp. Dessutom har cirka 69% av valda studier visat att stöttning är en annan viktig framgångsfaktor för att utveckla elevers begreppsförmåga. Stöttningen deals in i tre underteman. De undertemana är kommunikation och uppföljning, söka information och mångfald av digitala verktyg samt visualisering.  Angående det tredje temat har cirka 12,5 % av valda resultat visat att digitala verktyg ger extra anpassningar för elever med särskilda behov. Digitala verktyg kan passa elevers behov oavsett vilka nivåer de tillhör och detta i sin tur ger elever bra förutsättningar för att uppnå sin måluppfyllelse. Där kan eleverna utveckla sin nivå samt använda begrepp i mer avancerade kontexter.

<p>Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.</p>

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter. Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker. Av studien framkommer det också att eleverna jämför likheterna ofta med balansvågen, både muntligt men också kroppsligt. Studien tenderar även att ge en bild av att elevers svar skiljer sig beroende på vilka uppgifterna är.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom lärares berättelser belysa hur undervisningen i skolans tidiga år skapar förutsättningar för en relationell förståelse av likhetstecknet. Hur introducerar och utformar lärare undervisning som handlar om likhetstecknet i matematikundervisningen i skolans tidiga år så att relationell förståelse av tecknet kan uppnås. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Med hjälp av det teoretiska ramverket variationsteorin analyserades sedan det insamlade materialet. Resultatet går att koppla till centrala begrepp inom variationsteorin. Från lärarnas beskrivningar går det tydligt att se att det överensstämmer med tidigare forskning om lärandeobjektet och gällande styrdokument. Studien visar att det finns en stor utmaning för lärarna att lyckas skapa en relationell förståelse av likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

Elevers matematiska förmåga kan delas in i instrumentell och relationell förståelse. Tidigt i skolåren vill man att elever ska nå den relationella förståelsen. En viktig del i matematikundervisningen är förståelsen för likhetstecknets innebörd. Att eleverna har förståelse för hur de kan använda likhetstecknet och varför det används som det gör påverkar deras vidare förståelse inom flera områden i matematiken. Det är av vikt att den introduceras tidigt men även att undervisningen av likhetstecknet inte slutar i de tidigare åren, elever behöver fortsatt undervisning om likhetstecknets innebörd i olika kontext. Lärare som gör valet att använda ett specifikt läromedel i sin matematikundervisning behöver vara medveten om hur en lärobok är uppbyggd och vilka förutsättningar den ger elever att utveckla relationell förståelse. I denna studie har uppgifter som rör likhetstecknets betydelse analyserats utifrån variationer av uppgifter som främjar den relationella förståelsen. Studien visar att eleverna tidigt i läroböckerna möter definitionen på likhetstecknet samt likheter och olikheter. Studien visar att elever som övar på och utmanas med alla uppgifter i läroboken får en god förutsättning för att utveckla förståelse för likhetstecknet i olika kontexter. Förutsättningarna blir mer begränsade för de elever som inte hinner eller av annan orsak inte får möjlighet att lösa alla uppgifter i böckerna. / <p>Matematik</p>

This study serves as a response to a development need where difficulties regarding students' ability to solve mathematical problems were observed in two schools. The aim of this study has been to investigate the effects of using cooperative learning when teaching mathematics for students’ mathematics development. Specifically, it examines students’ conceptual and procedural knowledge in problem solving with a focus on proportionality. To study this, the following three questions were posed:  What differences are identified in the students' post-tests regarding their procedural and conceptual knowledge in problem solving with a focus on proportionality? What basic cooperative principles are made visible in the student groups during the  problem-solving lessons? How can cooperative learning contribute to students' mathematics development with a  focus on conceptual and procedural knowledge in the field of problem solving?  To answer these questions, qualitative text analyses have been carried out with the help of an analysis tool based on theories of conceptual and procedural knowledge. The texts have consisted of eight selected students' pre- and post-tests consisting of problem-solving tasks with a focus on proportionality. Between the pre- and post-tests, a total of four cooperative lessons have been completed and observed based on a structured observation schedule founded on the five basic principles of cooperative learning. The results of the study show that there has been a development in seven out of eight students regarding their conceptual and procedural knowledge. During the cooperative lessons, all five basic principles for cooperative learning could be observed, although to varying degrees in the different working groups. Based on this, it can be interpreted as reasonable that there are certain correlations between specific students' mathematics development and cooperative learning. Therefor it is plausible that cooperative learning can be assumed to have a positive effect on students’ mathematics development. However, it is important to keep in mind that cooperative learning does not automatically contribute to the mathematical development of students, nor is it a form of work that suits all students.

Det här är en läromedelsgranskning som har syftet att granska hur tre olika matematikläromedel i årskurs 1 behandlar likhetstecknets innebörd och dess koppling till pre-algebra. Tidigare forskning visar att många elever har svårigheter inom just detta område. En djup och relationell förståelse för likhetstecknet är av stor vikt för att kunna utveckla ett algebraiskt tänkande och för att klara av högre studier inom matematik. För att nå denna typ av förståelse lyfter forskning flera olika undervisningsstrategier.  För att besvara studiens frågeställningar kring hur läromedel behandlar dessa undervisningsstrategier och pre-algebraiska uppgifter används ett analysverktyg, framtaget av oss studenter, vid granskningen. Varje läromedel undersöktes i relation till utvalda frågor som byggde på studiens teoretiska ramverk kring hur förståelsen för likhetstecknet påverkas av undervisning. Resultatet visade att alla tre läromedel innehöll uppgifter som stödjer en djup och relationell förståelse för likhetstecknet, men i olika utsträckningar och på olika sätt. Samtliga läromedel visade både likheter och skillnader till tidigare forsknings rekommenderade undervisningstrategier. Med denna insikt kan studien vara en hjälpande hand för lärare vid val av läromedel och vid undervisning av likhetstecknet.