Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur man kan bedöma naturvetenskaplig förståelse med hjälp av ett skriftligt prov samt hur elever ser på prov som mäter förståelse. Med detta arbete vill vi fördjupa våra kunskaper i hur väl elever visar förståelse för ämnet när man använder sig av förståelsefrågor vid prov. För att få svar på våra frågor har vi utformat ett prov som tre klasser i år 8 har fått skriva. Dessutom har samma elever fått svara på frågor om attityder till provet i en enkät. Vi har funnit att om man skall bedöma förståelse med ett skriftligt prov krävs det att förståelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet på förhand vad som förväntas av dem. Vi har också kommit fram till att sättet på vilket läraren bedömer kan påverka vad och hur eleverna lär sig.

Det har visat sig att många elever missuppfattar likhetstecknets innebörd, och att de saknar en djupare förståelse för att likhetstecknet symboliserar relationen mellan två uttryck, eller mellan två tal. Tidigare studier har visat att orsaken bakom denna missuppfattning baseras på de kontexter där eleverna möter likhetstecknet. Vidare visade studierna att elevernas svårigheter med att förstå likhetstecknets innebörd beror på en avsaknad av variation i framställningen av symbolen. För att förklara hur likhetstecknet framställdes i de digitala läromedlen användes ett begreppsramverk som inkluderade standardiserade och ickestandardiserade ekvationer, samt operationell och relationell förståelse.Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur likhetstecknet framställs i tre digitala läromedel. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där en innehållsanalys genomfördes för att besvara forskningsfrågorna. Ett kodningsschema formulerades för att kategorisera och analysera framställningarna av likhetstecknet. Resultatet tydde på atteleverna främst möter likhetstecknet tillsammans med addition och/eller subtraktion i standardiserade ekvationer i de digitala läromedlen. Detta gerdärför eleverna främst möjlighet att utveckla en operationell förståelse för likhetstecknet. Likhetstecknet ses därmed som en symbol som uppmanar eleverna att utföra en operation i stället för en symbol som står för likhet mellan två värden.

Abstract The aim of this study was to examine how teaching of mathematical equalities and the equal sign is conducted in preschool class and what linguistic formulations are used. The motive for the study was students' difficulties in understanding the meaning of the equal sign. A pilot study was conducted and in addition to that, twelve teachers participated in the study which we call informants. The data collection instruments used was a combination of methods with observation and interview. The results showed that the informants conducted a varied teaching where both variation in exercises and variation of the teaching aspect were offered. In contrast, the informants tried to stay consistent in their linguistic formulations. Regarding the linguistic formulations investigated, it was specifically operational and relational formulation that was studied. The results showed that the informants see the benefit in using relational formulations like "as much as" because it reinforces the meaning of the equal sign. An informant prefers to use operational formulations like "it will be" to concretize the sign for the students. The conclusion of the study is that the informants introduce and teach about the equal sign in an arithmetic context where relational linguistic formulations are primarily used.

Enligt tidigare forskning är förståelsen av likhetstecknet ett kritiskt studieobjekt. Det finns två typer av förståelse av likhetstecknet där den relationella förståelsen i tidig ålder är av stor vikt för att senare utveckla ett algebraiskt tänkande. Undervisningen om likhetstecknet anses även den problematisk och innefattar många olika aspekter. Syftet med denna studie är därför att få ökad kunskap om hur lärare i lågstadietbeskriver sin undervisning om likhetstecknet. Därigenom synliggöra huruvida den bidrar till elevers relationella förståelse och algebraiskt tänkande i högre årskurser. För att besvara syftet har kvalitativ insamlingsmetod i form av sex individuella intervjuer med verksamma lärare i lågstadiet använts. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats deduktivt med hjälp av utvalda delar ut ett teoretiskt ramverk om algebrans stora idéer, utvecklat av Blanton med flera (2015). Resultatet har främst visat på svårigheter gällande icke formella räkneuppgifter och överföringen av relationell förståelse från praktiskt till abstrakt arbete samt lärarnas meningsskiljaktigheter kring vissa arbetsområdens existens i arbetet med likhetstecknet. Resultatet har sedan diskuterats i relation till studiens tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Studien har utmynnat i slutsatser att flera lärare i stor utsträckning använder sig av de undervisningsmetoder och innehåll som stärks av den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket. Trots detta upplever lärarna att svårigheter ändå finns kopplat till elevers förmåga att anamma en relationell förståelse av likhetstecknet och att utveckla en algebraisk förståelse. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning matematik</p>

Syftet för studien var att undersöka hur matematiklärare jobbar med elever med dyslexidiagnos beroende på de svårigheter som eleverna upplevs ha i ämnet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Resultatet analyserades genom de teoretiska ansatserna om relationell respektive instrumentell förståelse samt de specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visade att det finns en viss brist på lärares kunskap om de svårigheter som dyslektiska elever möter i matematikämnet samt att några av lärarna gör anpassningar utan medvetenhet om det specialpedagogiska perspektivet de använder. Resultatet visade även att det saknas en tydlig medvetenhet om vilken typ av förståelse som främjas genom lärarnas matematikdidaktiska tillvägagångssätt och perspektiv.

Teckning är för mig ett koncentrerat, metodiskt och poetiskt sätt att nå ogripbara fenomen och visuellt fascinerande eller tankeeggande återgivningar. Ofta utgår jag från naturvetenska- pens bildmaterial och insprieras av dess metodiska och till synes sakliga sätt att beskriva och redogöra för hur verkligheten tycks hänga samman. I korthet kan mitt arbete beskrivas som ett tankemässigt och bildmässigt utforskande där urval och sammanförande genererar symboliska närmanden på flera skalor och nivåer samtidigt.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.

Hjärtinfarkt innebär en akut syrebrist i hjärtmuskeln och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna i modern tid. Symtomen på hjärtinfarkt är idag vedertagna och likaså riskfaktorerna. Trots detta är prevalensen för insjuknande idag högre än förr. Genom ett patientperspektiv där patientens egna upplevelser är i fokus kan varje individ mötas utifrån sin egen livsvärld. Det är därför som vårdare av stor vikt att känna till patientens upplevda behov för att kunna erbjuda adekvat individanpassad vård vid rätt tillfälle i förloppet. Syftet är att beskriva patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie har genomförts baserad på 11 artiklar framsökta i Cinahl och PubMed. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade i tre huvudteman: ”Behov av information”, ”Behov av förståelse” och ”Behov av trygghet”. Fynden som framkommit är att patienterna upplever kroppen som förändrad samt en oro relaterad till kunskapsbrist. Vanligt förekommande är utmattningskänslor och känslan av att vara begränsad i sitt vardagsliv. Patienterna är i stort behov av stöd från närstående samt professionella vårdare. Sjuksköterskan har möjlighet att minska patientens lidande genom att ge adekvat och anpassad information och genom att ha kompetens kring relevanta insatser. För att åstadkomma detta krävs god kunskap och öppenhet hos sjuksköterskan kring patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur föreställningar om fysik förmedlas i läromedel för gymnasiet. Arbetet tar sin utgångspunkt i föreställningar om fysik som tidigare forskning identifierat hos gymnasieelever. Dessa är föreställningen om fysik som logik, tillämpad matematik och formler, föreställningen om fysik som något som kräver förståelse respektive föreställningen om fysiken som svår. Två ämnesområden i kursen Fysik 1 studeras, Newtons lagar respektive Klimat och väder. Inom dessa ämnesområden analyseras bland annat ordval och formuleringar i löptexten och fördelningar mellan numeriska och icke-numeriska uppgiftssvar. Resultatet visar att de tre föreställningarna förmedlas i alla de analyserade läromedlen. Föreställningen om fysik som logik, tillämpad matematik och formler förmedlades främst inom ämnesområdet Newtons lagar, medan föreställningen om fysik som något som kräver förståelse främst förmedlades inom ämnesområdet Klimat och väder. Föreställningen om fysiken som svår förmedlades inom båda ämnesområdena, men inte lika mycket i alla läromedel.

Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson &amp; Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).