Geometri är ett återkommande ämne för eleverna i varje årskurs. När eleverna slutar i årskurs 3 ska de kunna de grundläggande egenskaper som olika geometriska figurer har. Varje geometriskt objekt har vissa kritiska egenskaper som är ett måste för att objektet ska kunna vara sann. Ser man till den geometriska figuren triangel, ska eleverna veta att det är ett objekt som har tre sidor och tre hörn. Matematikundervisningen får stor hjälp av matematikboken i dagens skola. Det är dock viktigt att föra in det konkreta materialet och kommunikation för att eleverna ska öka sin begreppsuppfattning. I denna studie vill vi undersöka hur elever förstår och kommunicerar egenskaper hos trianglar. Studien riktar in sig på elever i årskurs 3. Den metod som används för att samla in data är intervjuer med 35 elever, där det även finns inslag av observationer för att fånga upp allt det eleverna har att säga. Resultatet som vi fått fram är att den typiska prototypen som finns för trianglar ställer till det för en grupp elever.  Det gör att den gruppen elever har svårt att benämna vissa trianglar för trianglar eftersom de inte passar in deras avgränsade begreppsbild. Den prototypiska bilden för trianglar är även en stor del i elevernas kommunikation. När eleverna ska berätta och visa vad en triangel är, så är det den som förekommer till störst del i deras förklaringar. Det man ser är att den prototypiska triangeln, som är en liksidig eller likbent triangel med horisontell linje som bas, är den triangel som eleverna hänvisar till i första hand när de vill förklara vad en triangel är. När eleverna förklarar varför bilderna de får se är ett exempel av en triangel så är det till största del triangelns tre sidor eller tre hörn som är den motivering de har.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I sjuksköterskans yrkesansvar ingår att alla ska få lika vård. I mötet med patienter från andra kulturer kan det vara svårt för sjuksköterskan att identifiera patientens specifika behov när kulturkompetensen saknas. Vårdrelationen är beroende av en ömsesidig förståelse mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter från andra kulturer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har granskats och innehållsanalysen är gjord utifrån Forsberg och Wengström (2013). Resultat: I studiens resultat framkom det att sjuksköterskorna upplevde osäkerhet kring mötet med patienter från andra kulturer. De hade en önskan om mer kulturell kunskap genom utbildning för att på så sätt möta patientens kulturella behov. Sjuksköterskornas upplevelser kring ett negativt möte berodde övergripande på kommunikationssvårigheter och brist på ömsesidig förståelse. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor saknar kulturkompetens vilket påverkar mötet med patienten. Ömsesidig förståelse saknas vilket påverkar vårdrelationen och vården blir inte personcentrerad.

Forskning om individuell lönesättning har påvisat att det föreligger ett positivt samband mellan lön och arbetsprestation, även om sambandet inte är särskilt starkt. Det finns därför flertalet studier som undersöker om situationsfaktorer kan ha en betydande inverkan på olika former av arbetsprestation, exempelvis uppgifts och kontextuell. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av lön (lönenivå och procentuell löneökning), chefens agerande (feedback, förståelse och förtroende) och relationer mellan medarbetare (jämförelse mellan kollegor och rivalitet) för arbetsprestation. Enkätdata från tjänstemän i ett industriföretag analyserades med hierarkiska multipla regressionsanalyser för att predicera arbetsprestation, efter kontroll för demografiska bakgrundsvariabler. Högre lönenivå hängde samman med mer kontextuell prestation, men orelaterat till uppgiftsprestation. Feedback var positivt relaterat till uppgifts- och kontextuell prestation, övriga aspekter av chefens agerande kunde inte predicera prestation. Jämförelse var negativt relaterat till kontextuell prestation och rivalitet med lägre uppgiftsprestation. Studien kan bidra till forskningen om lönens betydelse för arbetsprestation samt användas som vägledning inom organisationer i förståelsen för och främjandet av arbetsprestation.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie med fokus på yngre elevers förståelse för mönster. Studien behandlar även vanligt förekommande svårigheter kring mönster och hur lärare i förskoleklass kan arbeta för att främja elevernas förståelse. Studiens resultat har sin grund i vetenskapliga artiklar som visar på att det finns många faktorer som påverkar och avgör vilken nivå av förståelse en elev ligger på samt att svårigheterna varierar utifrån vilken typ av mönster eleven arbetar med. Genom analysen framkommer hur dessa olika faktorer kan användas och tas hänsyn till i undervisning av förskoleklasselever.

Denna studie undersöker hur föräldrar upplever och förstår sin egen roll i förhållande till sina barns sociala utveckling. En intressant aspekt som verkar saknas inom forskning om detta är föräldrars subjektiva upplevelser och förståelser. En stor del av den information som finns exempelvis på nätet fokuserar på föräldrars utveckling av föräldraskapet samt på hur föräldrar kan hantera problematik relaterat till barn. Studiens syfte är att belysa den subjektiva upplevelsen av att vara förälder och hur föräldrar förhåller sig i relation till sina barns sociala utveckling. Denna studie tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk med särskilt fokus på hur individer tillskriver världen mening och utvecklas i social interaktion. Metodologiskt tar studien avstamp i en hermeneutisk metodansats med tio genuina samtal med fem heteronormativa föräldrapar som empiriskt material. Resultatet nyanserar föräldrars förståelse av sin egen tillblivelse som föräldrar, vilket även lyfter fram att föräldrars förståelse av sig själva som sociala varelser alltid sker i relation till sina barn. Detta, i sin tur, grundas i att föräldrarna har “vuxit” in i en roll där de främst upplever och förstår sig själva som just föräldrar.

Ett stort antal studier har visat att samma vardagsuppfattningar om fysikfenomen är återkommande bland studenter i olika länder och på olika utbildningsnivåer. Newtons tredje lag är bland det mest utmanande att förstå i fysikens innehåll. Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra vad studier visat om svårigheter med att förstå Newtons tredje lag och forskningsfrågorna är: Vilka faktorer påverkar förståelsen för Newtons tredje lag? Hur har dessa faktorer påverkat förståelsen och vad har det haft för konsekvenser? Artiklarna som ligger till grund för resultatet har tagits fram med hjälp av en systematisk informationssökning och en urvalsprocess med bestämda inkluderingskriterier. I materialanalysen framträdde tre faktorer som påverkar förståelsen av N3 (Newtons tredje lag) och vi har valt att benämna dessa som naiva uppfattningar, kontext och språk. Dessa faktorer ledde till svårigheter med att identifiera N3-kraftparet - kraft och motkraft - samt att skilja N3-kraftparet från jämviktskrafter. Studierna visade även att människors uppfattningar inte överensstämde med den vetenskapligt accepterade idén om N3, utan att de istället uppfattade en ojämlikhet mellan krafterna på det ena eller andra sättet. Litteraturstudiens resultat diskuteras i relation till undervisning och styrdokument.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet.</p><p>The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.</p>

<p>Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter. Modellen är inte optimalt anpassad efter verksamhetens logiska struktur vilket leder till svårigheter att förstå och relatera arbetsinsatser till uppställda mål.</p>

<p>Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden. Insikten i den egna musikaliska utvecklingen likställs i denna uppsats med en insikt i ett bildningstänkande som dock aldrig uttrycks explicit av respondenterna. Ingen av dessa har någon egentlig uppfattning om begreppet bildning men deras förståelse för musik gör att de förstår dess innebörd, såsom formulerad av forskare och folkbildare. Om man ser musiken som en tillgång inom folkbildningen är det viktigt att dess förtjänster lyfts fram mer och inte förblir tyst eller tystad kunskap. Detta skulle folkbildare, deltagare och folkbildningen i längden vinna på.</p>